REBOOT SKILLS Masterclasses
Project information
Project duration
-
Project coordinator
University of Oulu
Contact information
Contact person
Project description
REBOOT SKILLS project page Rebooting manufacturing industry with digitalisation skill development | University of Oulu
The masterclasses on this page:
AI for Managers
AI in Manufacturing Industry 4.0 (Intelligenza Artificiale in Industria 4.0)
Running & Customising Your Own LLMs
HPC to Edge – Optimising Edge AI Models
Developing IoT Solutions
Industrial IoT – An Overview for Business & Technical Leaders
IoT for Manufacturing
Traditional Networking Principles & Fundamentals
Cybersecurity (Series Introduction)
Data Governance & Privacy
Collaborative Robotics – Basic
Robotica Collaborative
Collaborative Robotics – Safety
Robotica Salute E Sicurezza
Robotics for All
Functional Safety for Autonomous Driving Systems
Robot Safety in the Workspace
CAD & 3D Printing
Additive Manufacturing Fundamentals Training
Smart Maintenance
Pioneering Industry 5.0
Design Thinking in an AI World
Design 4.0
Introduction to Technologies in Industry
Fundamentals of Sustainability in Wireless Networking
Data Analytics for Business Performance (Roundtable)
Digital Twin
Expert: Dr Elina Annanperä, University of Oulu
Executive Summary – AI for Managers
Basic Information
This training session is part of the Reboot Skills Project and focuses on leveraging Artificial Intelligence (AI) in business contexts, particularly for non-technical personnel and managers. The session was led by Dr. Elina Annanperä, a university lecturer and researcher at the University of Oulu, specializing in software engineering and information systems. Dr. Annanperä provided a comprehensive overview of AI's relevance, potential, and practical implementation strategies for companies.
Key Learning Areas
Understanding AI and Its Hype:
- AI is driven by data availability and computational power.
- AI is the most influential technology of our time
- AI adoption worldwide has increased dramatically due to generative AI.
Impact of Generative AI:
- Open-source AI research is active at the moment.
- Most of the AI models are produced in the companies, most from the U.S. (40) followed by China (15).
- Most of the AI patents come from China (61.1%) followed by the U.S. (20.9%)
- Cost reductions and revenue increases are reported due to the use of AI.
- Impacts on the environment are contradictory.
- Unethical use of AI increases fast.
- AI governance is increasing.
- AI is becoming more efficient, affordable and accessible.
Generative vs. Traditional AI:
- Generative AI focuses on finding patterns and is able to create new original content with unlabeled data but is unpredictable and prone to bias.
- Traditional AI uses rule-based models with labeled and structured data and is able to make precise prediction and decision making but lacks diversity in the training data restricts the performance.
General approach for the use of AI:
- Identify and prioritize data intensive services that fit your business
- Collect and prepare the data
- Build the analytics
- Validate the application and draw conclusions for business potential
- Execute and take into use
Example: Improving IoT Data using ML:
- A manufacturing company improved crane sensor data using machine learning.
- Tools like Amazon SageMaker and CloudWatch were evaluated and implemented.
- Machine learning models outperformed baseline statistical methods in anomaly detection.
- It must be noted that machine learning models have higher initial investment, the scalability should be checked and that selecting the tools and models requires technical understanding.
AI Maturity Models:
- Various models (e.g., Gartner, IBM, McKinsey) help assess AI readiness.
- The University of Oulu’s AI Index includes six dimensions: data, technology, processes, products and services, competencies, and AI as a resource.
- AI index includes four maturity levels ranging from ‘awareness’ to ‘AI as part of identity’.
AI as part of operations (ML Ops):
- Companies maintain, update and monitor multiple ML algorithms with the help of ML Ops.
- Emphasis on building concepts, providing expertise and preparing the system following implementation guidelines.
Conclusions
The training emphasized that AI is not just a technological shift but a strategic business transformation. Successful AI adoption requires:
- AI strategy with potential application areas, preparing use cases and business cases.
- Identify the challenges in taking data into use and it requires data infrastructure and technical expertise.
- Clarify the purpose of use because some models work better for certain data.
- Maintain realistic expectations of AI because AI algorithms can never be 100% accurate.
- Know the application domain and collaborate with others in the ecosystem for leveraging shared data and businesses with your partners.
Tiivistelmä
Tiivistelmä – Tekoälyä johtajille
Perustiedot
Tämä koulutus on osana Reboot Skills -hanketta ja keskittyy tekoälyn (AI) hyödyntämiseen liiketoiminnassa, erityisesti ei-tekniselle henkilöstölle ja esihenkilöille. Koulutuksen vetäjänä toimi tohtori Elina Annanperä, yliopistonlehtori ja tutkija Oulun yliopistossa, joka on erikoistunut ohjelmistotekniikkaan ja tietojärjestelmiin. Annanperä antoi kattavan yleiskuvan tekoälyn merkityksestä, potentiaalista ja käytännön toteutusstrategioista yrityksille.
Keskeiset oppimisalueet
Tekoälyn ymmärtäminen ja hype:
- Tekoäly perustuu datan saatavuuteen ja laskentatehoon.
- Tekoäly on yksi aikamme merkittävimmistä ja vaikutusvaltaisimmista teknologioista
- Generatiivinen tekoäly on vauhdittanut tekoälyn käyttöönottoa maailmanlaajuisesti.
Generatiivisen tekoälyn vaikutukset:
- Avoimen lähdekoodin tekoälytutkimus on tällä hetkellä hyvin aktiivista.
- Suurin osa tekoälymalleista kehitetään yrityksissä, eniten Yhdysvalloissa (40) ja sen jälkeen Kiinassa (15).
- Suurin osa tekoälypatenteista tulee Kiinasta (61,1 %), seuraavana Yhdysvallat (20,9 %).
- Tekoälyn käytön ansiosta on raportoitu vähentävän kustannuksia ja lisäävän tuloja.
- Ympäristövaikutukset ovat edelleen ristiriitaisia.
- Tekoälyn epäeettinen käyttö lisääntyy nopeasti.
- Tekoälyn hallinta ja sääntely lisääntyvät.
- Tekoäly kehittyy jatkuvasti: se on yhä tehokkaampaa, edullisempaa ja helpommin saatavilla.
Generatiivinen vs. perinteinen tekoäly:
- Generatiivinen tekoäly tunnistaa malleja ja luo uutta sisältöä merkitsemättömästä datasta, mutta sen tulokset voivat olla arvaamattomia ja alttiita harhoille.
- Perinteinen tekoäly perustuu sääntöpohjaisiin malleihin ja merkittyyn dataan, mikä mahdollistaa tarkat ennusteet ja päätöksenteon, mutta se kärsii harjoitusdatan rajallisesta monimuotoisuudesta.
Yleinen lähestymistapa tekoälyn hyödyntämiseen:
- Tunnista ja priorisoi liiketoimintaan sopivat datavaltaiset palvelut.
- Kerää ja valmistele data.
- Rakenna analytiikka.
- Testaa sovellus ja arvioi liiketoimintapotentiaali.
- Toteuta ja ota käyttöön.
Esimerkki: IoT-datan parantaminen koneoppimisella:
- Valmistava yritys paransi nosturin anturidataa koneoppimisen avulla.
- Työkaluja kuten Amazon SageMaker ja CloudWatch arvioitiin ja otettiin käyttöön.
- Koneoppimismallit ylittivät perinteiset tilastolliset menetelmät poikkeavuuksien havaitsemisessa.
- Huomioitavaa: koneoppimismallit vaativat korkean alkuinvestoinnin, skaalautuvuus on tarkistettava ja työkalujen sekä mallien valinta edellyttää teknistä osaamista.
Tekoälyn kypsyysmallit:
- Useat mallit (esim. Gartner, IBM, McKinsey) auttavat arvioimaan tekoälyvalmiutta.
- Oulun yliopiston AI-indeksi sisältää kuusi ulottuvuutta: data, teknologia, prosessit, tuotteet ja palvelut, osaaminen sekä tekoäly resurssina.
- Indeksissä on neljä kypsyystasoa “tietoisuudesta” aina tasolle “tekoäly osana identiteettiä”.
Tekoäly osana operaatioita (ML Ops):
- Yritykset ylläpitävät, päivittävät ja seuraavat useita koneoppimisalgoritmeja ML Opsin avulla.
- Painopiste on konseptien rakentamisessa, asiantuntemuksen tarjoamisessa ja järjestelmän valmistelussa ohjeiden mukaisesti.
Johtopäätökset
Koulutus korosti, että tekoäly ei ole vain teknologinen muutos, vaan strateginen liiketoiminnan transformaatio. Onnistunut tekoälyn käyttöönotto edellyttää:
- Tekoälystrategiaa, jossa määritellään soveltamisalueet, käyttötapaukset ja liiketoimintaskenaariot.
- Datan hyödyntämisen haasteiden tunnistamista, sekä tarvittavan infrastruktuurin ja osaamisen rakentamista.
- Käyttötarkoituksen selkeyttämistä, sillä eri mallit toimivat eri tavoin riippuen datatyypistä.
- Realististen odotusten ylläpitämistä, koska algoritmit eivät koskaan ole täysin tarkkoja.
- Sovellusalueen tuntemusta ja yhteistyötä ekosysteemissä muiden toimijoiden kanssa datan ja liiketoimintamahdollisuuksien jakamiseksi.
Sammanfattning
Sammanfattning – AI för chefer
Grundläggande information
Denna utbildning är en del av projektet Reboot Skills och fokuserar på hur artificiell intelligens (AI) kan användas i affärssammanhang, särskilt för icke-teknisk personal och chefer. Sessionen leddes av Dr Elina Annanperä, universitetslektor och forskare vid Uleåborgs universitet, specialiserad på programvaruteknik och informationssystem. Hon gav en omfattande översikt över AI:s relevans, potential och praktiska implementeringsstrategier för företag.
Viktiga lärdomar
Förstå AI och dess hype:
- AI drivs av datatillgång och beräkningskraft.
- AI är vår tids mest inflytelserika teknologi.
- AI har snabbt spridits globalt tack vare generativ AI.
Generativ AI:s påverkan:
- Forskning med öppen källkod är mycket aktiv just nu.
- De flesta AI-modeller utvecklas i företag, främst i USA (40), följt av Kina (15).
- De flesta AI-patent kommer från Kina (61,1 %) följt av USA (20,9 %).
- Kostnadsminskningar och ökade intäkter rapporteras tack vare AI.
- Miljöpåverkan är motsägelsefull.
- Oetisk användning av AI ökar snabbt.
- AI-styrning utvecklas.
- AI blir mer effektivt, prisvärt och tillgängligt.
Generativ vs traditionell AI:
- Generativ AI identifierar mönster och kan skapa nytt innehåll från oetiketterade data, men är oförutsägbar och snedvriden.
- Traditionell AI använder regelbaserade modeller med strukturerade data, gör exakta förutsägelser men begränsas av brist på mångfald i träningsdata.
- Allmän metod för AI-användning:
- Identifiera och prioritera datatunga tjänster för verksamheten.
- Samla in och förbered data.
- Bygg analysverktyg.
- Validera applikationen och utvärdera affärspotentialen.
- Implementera i drift.
Exempel: förbättra IoT-data med ML:
- Ett tillverkningsföretag förbättrade kransensorer med hjälp av maskininlärning.
- Verktyg som Amazon SageMaker och CloudWatch utvärderades och implementerades.
- ML-modeller presterade bättre än grundläggande statistiska metoder för anomalidetektion.
- Viktigt: höga initiala investeringar, skalbarheten måste kontrolleras och teknisk kunskap krävs.
Mognadsmodeller för AI:
- Flera modeller (Gartner, IBM, McKinsey) mäter AI-beredskap.
- Uleåborgs universitets AI-index omfattar sex dimensioner: data, teknik, processer, produkter och tjänster, kompetenser och AI som resurs.
- Indexet har fyra nivåer, från “medvetenhet” till “AI som identitet”.
AI i verksamheten (ML Ops):
- Företag underhåller och övervakar flera ML-algoritmer med ML Ops.
- Fokus på koncept, expertis och systemförberedelse enligt riktlinjer.
Slutsatser
Utbildningen betonade att AI inte bara är en teknologisk förändring, utan en strategisk affärstransformation. Framgångsrik AI-användning kräver:
- En AI-strategi med tillämpningsområden, use cases och business cases.
- Identifiera utmaningar kopplade till dataanvändning, vilket kräver infrastruktur och teknisk kompetens.
- Tydliggör syftet eftersom vissa modeller fungerar bättre för vissa data.
- Ha realistiska förväntningar – algoritmer är aldrig 100 % korrekta.
- Känn till applikationsdomänen och samarbeta i ekosystemet med partners för datadelning och affärsutveckling.
Riassunto
Sintesi esecutiva – IA per i manager
Informazioni di base
Questa sessione di formazione fa parte del progetto Reboot Skills e si concentra sull’utilizzo dell’Intelligenza Artificiale (IA) nei contesti aziendali, in particolare per il personale non tecnico e i manager. La sessione è stata condotta dalla dott.ssa Elina Annanperä, docente universitaria e ricercatrice presso l’Università di Oulu, specializzata in ingegneria del software e sistemi informativi. La dott.ssa Annanperä ha fornito una panoramica completa sulla rilevanza, il potenziale e le strategie pratiche di implementazione dell’IA nelle imprese.
Aree chiave di apprendimento
Comprendere l’IA e il suo clamore:
- L’IA è guidata dalla disponibilità di dati e dalla potenza computazionale.
- L’IA è la tecnologia più influente del nostro tempo.
- L’adozione dell’IA a livello mondiale è aumentata drasticamente grazie all’IA generativa.
Impatto dell’IA generativa:
- La ricerca open-source è molto attiva in questo momento.
- La maggior parte dei modelli di IA è prodotta da aziende, soprattutto negli Stati Uniti (40), seguiti dalla Cina (15).
- La maggior parte dei brevetti IA proviene dalla Cina (61,1%), seguita dagli Stati Uniti (20,9%).
- L’uso dell’IA ha portato a riduzioni dei costi e aumenti dei ricavi.
- Gli impatti ambientali sono contraddittori.
- L’uso non etico dell’IA cresce rapidamente.
- La governance dell’IA è in aumento.
- L’IA diventa sempre più efficiente, accessibile e conveniente.
IA generativa vs tradizionale:
- L’IA generativa individua schemi e può creare nuovi contenuti originali da dati non etichettati, ma è imprevedibile e soggetta a bias.
- L’IA tradizionale usa modelli basati su regole con dati strutturati ed etichettati, fornisce previsioni precise ma manca di diversità nei dati di addestramento.
Approccio generale all’uso dell’IA:
- Identificare e dare priorità ai servizi data-intensive adatti al business.
- Raccogliere e preparare i dati.
- Costruire le analisi.
- Validare l’applicazione e trarre conclusioni sul potenziale aziendale.
- Eseguire e mettere in produzione.
Esempio: miglioramento dei dati IoT con ML:
- Un’azienda manifatturiera ha migliorato i dati dei sensori delle gru grazie al machine learning.
- Sono stati valutati e implementati strumenti come Amazon SageMaker e CloudWatch.
- I modelli ML hanno superato i metodi statistici di base nel rilevamento delle anomalie.
- Da notare: i modelli ML richiedono alti investimenti iniziali, la scalabilità va verificata e la scelta di strumenti e modelli richiede competenze tecniche.
- Modelli di maturità IA:
- Diversi modelli (Gartner, IBM, McKinsey) aiutano a valutare la prontezza all’IA.
- L’AI Index dell’Università di Oulu include sei dimensioni: dati, tecnologia, processi, prodotti e servizi, competenze e IA come risorsa.
- L’indice prevede quattro livelli di maturità, da “consapevolezza” a “IA come parte dell’identità”.
IA come parte delle operazioni (ML Ops):
- Le aziende mantengono e monitorano più algoritmi ML grazie alle pratiche di ML Ops.
- L’enfasi è su concetti, competenze e preparazione del sistema seguendo linee guida di implementazione.
Conclusioni
La formazione ha sottolineato che l’IA non è solo un cambiamento tecnologico ma una trasformazione strategica del business. Una adozione di successo richiede:
- Una strategia IA con aree di applicazione, casi d’uso e business case.
- Identificare le sfide legate all’uso dei dati, che richiedono infrastruttura e competenze tecniche.
- Chiarire lo scopo d’uso, perché alcuni modelli funzionano meglio con certi dati.
- Mantenere aspettative realistiche: gli algoritmi non saranno mai accurati al 100%.
- Conoscere il dominio applicativo e collaborare con partner nell’ecosistema per condividere dati e opportunità.
Résumé
Résumé exécutif – IA pour les managers
Informations de base
Cette session de formation fait partie du projet Reboot Skills et porte sur l’utilisation de l’Intelligence Artificielle (IA) dans un contexte d’entreprise, en particulier pour le personnel non technique et les managers. La session a été dirigée par la Dr Elina Annanperä, maître de conférences et chercheuse à l’Université d’Oulu, spécialisée en génie logiciel et systèmes d’information. Elle a présenté une vue d’ensemble complète de la pertinence, du potentiel et des stratégies d’implémentation de l’IA pour les entreprises.
Domaines clés d’apprentissage
Comprendre l’IA et sa popularité:
- L’IA est alimentée par la disponibilité des données et la puissance de calcul.
- L’IA est la technologie la plus influente de notre époque.
- L’adoption mondiale de l’IA a fortement augmenté grâce à l’IA générative.
Impact de l’IA générative :
- La recherche open-source est très active en ce moment.
- La plupart des modèles d’IA sont produits par des entreprises, surtout aux États-Unis (40%), suivis par la Chine (15%).
- La majorité des brevets en IA provient de Chine (61,1 %), suivie des États-Unis (20,9 %).
- Réduction des coûts et augmentation des revenus signalés grâce à l’IA.
- Un impact environnemental contradictoire.
- L’usage non éthique de l’IA progresse rapidement.
- La gouvernance de l’IA se développe.
- L’IA devient plus efficace, abordable et accessible.
IA générative vs IA traditionnelle :
- L’IA générative recherche des motifs et peut créer du contenu original à partir de données non étiquetées, mais reste imprévisible et biaisée.
- L’IA traditionnelle utilise des modèles basés sur des règles avec des données étiquetées et structurées, permettant des prédictions précises mais limitées par la diversité des données.
Approche générale de l’utilisation de l’IA :
- Identifier et prioriser les services intensifs en données adaptés à l’entreprise.
- Collecter et préparer les données.
- Construire les analyses.
- Valider l’application et en tirer des conclusions sur le potentiel commercial.
- Exécuter et mettre en œuvre.
Exemple : amélioration des données IoT avec ML :
- Une entreprise de fabrication a amélioré les données de capteurs de grues grâce au machine learning.
- Outils comme Amazon SageMaker et CloudWatch testés et mis en place.
- Les modèles ML ont surpassé les méthodes statistiques de base dans la détection d’anomalies.
- À noter : investissement initial élevé, nécessité de vérifier la scalabilité et de disposer de compétences techniques pour choisir outils et modèles.
Modèles de maturité de l’IA :
- Divers modèles (Gartner, IBM, McKinsey) évaluent la préparation à l’IA.
- L’AI Index de l’Université d’Oulu inclue six dimensions : données, technologie, processus, produits et services, compétences et IA comme ressource.
- L’indice comprend quatre niveaux de maturité allant de la “prise de conscience” à “l’IA comme partie de l’identité”.
IA dans les opérations (ML Ops) :
- Les entreprises entretiennent et surveillent plusieurs algorithmes ML grâce au ML Ops.
- Accent mis sur la construction de concepts, l’expertise et la préparation du système selon les directives d’implémentation.
Conclusions
La formation a souligné que l’IA n’est pas seulement un changement technologique mais une transformation stratégique pour l’entreprise. Une adoption réussie nécessite :
- Une stratégie IA avec cas d’usage et étude d’opportunité.
- Identifier les défis liés à l’utilisation des données, nécessitant infrastructure et expertise technique.
- Clarifier les objectifs a atteindre car certains modèles conviennent mieux à certains types de données.
- Maintenir des attentes réalistes : les algorithmes ne sont jamais exacts à 100 %.
- Connaître le domaine applicatif et collaborer dans l’écosystème avec des partenaires pour partager données et opportunités.
Samenvatting
Samenvatting – AI voor managers
Basisinformatie
Deze trainingssessie maakt deel uit van het Reboot Skills Project en richt zich op het benutten van kunstmatige intelligentie (AI) in zakelijke contexten, met name voor niet-technisch personeel en managers. De sessie werd geleid door dr. Elina Annanperä, universitair docent en onderzoeker aan de Universiteit van Oulu, gespecialiseerd in software engineering en informatiesystemen. Dr. Annanperä gaf een uitgebreid overzicht van de relevantie, het potentieel en de praktische implementatiestrategieën van AI voor bedrijven.
Belangrijkste leerpunten
Begrip van AI en de hype eromtrent:
- AI wordt gedreven door databeschikbaarheid en rekenkracht.
- AI is de meest invloedrijke technologie van onze tijd.
- Wereldwijde adoptie van AI is sterk toegenomen dankzij generatieve AI.
Impact van generatieve AI:
- Onderzoek naar open source AI is momenteel zeer actief.
- De meeste AI-modellen worden ontwikkeld door bedrijven, vooral in de VS (40), gevolgd door China (15).
- De meeste AI-patenten komen uit China (61,1%), gevolgd door de VS (20,9%).
- Dankzij AI zijn kostenverlagingen en omzetstijgingen gemeld.
- Eerste onderzoeksresultaten naar de milieueffecten zijn tegenstrijdig.
- Onethisch gebruik van AI neemt snel toe.
- AI-governance wordt steeds belangrijker.
- AI wordt efficiënter, betaalbaarder en toegankelijker.
Generatieve vs. traditionele AI:
- Generatieve AI zoekt naar patronen en kan nieuwe, originele inhoud creëren met ongetagde data, maar is onvoorspelbaar en gevoelig voor bias.
- Traditionele AI gebruikt regelgebaseerde modellen met gelabelde en gestructureerde data, maakt nauwkeurige voorspellingen en beslissingen maar presteert beperkt door een gebrek aan diversiteit in de trainingsdata.
Algemene aanpak voor AI-gebruik:
- Identificeer en prioriteer data-intensieve diensten die passen bij uw bedrijf.
- Verzamel en bereid de data voor.
- Bouw de analyses.
- Valideer de toepassing en trek conclusies over het zakelijke potentieel.
- Voer uit en implementeer.
Voorbeeld: Verbetering van IoT-data met ML:
- Een productiebedrijf verbeterde kraan-sensordata met behulp van machine learning.
- Tools zoals Amazon SageMaker en CloudWatch werden geëvalueerd en geïmplementeerd.
- ML-modellen presteerden beter dan basale statistische methoden bij anomaliedetectie.
- Let op: ML-modellen vereisen hoge initiële investeringen, de schaalbaarheid moet worden gecontroleerd en de keuze van tools en modellen vereist technische kennis.
AI-maturiteitsmodellen:
- Verschillende modellen (bijv. Gartner, IBM, McKinsey) helpen bij het beoordelen van AI-maturiteit.
- De AI-index van de Universiteit van Oulu omvat zes dimensies: data, technologie, processen, producten en diensten, competenties en AI als hulpbron.
- De index bevat vier maturiteitssniveaus van “bewustzijn” tot “AI als onderdeel van de identiteit”.
AI als onderdeel van de bedrijfsvoering (ML Ops):
- Bedrijven onderhouden, updaten en monitoren meerdere ML-algoritmen met behulp van ML Ops.
- Nadruk op conceptontwikkeling, expertise en systeemvoorbereiding volgens implementatierichtlijnen.
Conclusies
De training benadrukte dat AI niet alleen een technologische verschuiving is, maar een strategische bedrijfstransformatie. Succesvolle AI-adoptie vereist:
- Een AI-strategie met toepassingsgebieden, use cases en business cases.
- Identificatie van uitdagingen bij het gebruik van data, waarvoor infrastructuur en technische expertise nodig zijn.
- Duidelijkheid over het doel van gebruik, omdat sommige modellen beter werken met bepaalde soorten data.
- Realistische verwachtingen, want AI-algoritmen zijn nooit 100% nauwkeurig.
- Kennis van het toepassingsdomein en samenwerking met andere spelers in het ecosysteem om gedeelde data en zakelijke kansen te benutten.
Expert: Dr Jessica Leoni, MADE Competence Center
Executive Summary – AI in Industry 4.0: Introduction
Introduction
This session is part of the Reboot Skills Industry 4.0 training programme delivered by MADE CC. The training introduces the role of Artificial Intelligence (AI) as a transformative technology in modern manufacturing. It explores how AI enables smarter decision-making, predictive insights, and process optimization across the industrial value chain. The session is designed for engineers, innovation leaders, production managers, and business strategists seeking to understand how AI can drive efficiency, quality, and competitiveness in the era of Industry 4.0.
Key Learning Areas
- AI as an Enabler of Industry 4.0
Overview of how machine learning, computer vision, and data analytics are applied in manufacturing.
- Applications of AI in Industry
Real-world use cases such as predictive maintenance, quality control, demand forecasting, and supply chain optimization.
- Data as a Strategic Asset
Importance of data collection, processing, and management for effective AI deployment.
- Challenges and Ethical Considerations
Discussion of workforce adaptation, cybersecurity, and responsible AI implementation.
- AI and Competitive Advantage
How companies leverage AI to innovate faster and achieve long-term growth.
Conclusion
By engaging with this module, participants gain a foundational understanding of AI’s role in Industry 4.0. The session equips professionals with insights into both the opportunities and challenges of AI adoption, helping organizations prepare for data-driven transformation and future-proof competitiveness.
Tiivistelmä
Tekoäly teollisuudessa 4.0 – Johdanto
Tiivistelmä – Tekoäly teollisuudessa 4.0: Johdanto
Johdanto
Tämä koulutustallenne on osa Reboot Skills Industry 4.0 -koulutusohjelmaa. Tallenteella esitellään tekoälyn (AI) roolia modernin valmistusteollisuuden muutosvoimana. Siinä tarkastellaan, miten tekoäly mahdollistaa älykkäämmän päätöksenteon, ennakoivan ymmärryksen ja prosessien optimoinnin teollisuuden arvoketjussa. Koulutus on tarkoitettu insinööreille, innovaatiojohtajille, tuotantopäälliköille ja liiketoimintastrategeille, jotka haluavat ymmärtää, miten tekoäly voi parantaa tehokkuutta, laatua ja kilpailukykyä Teollisuus 4.0 -aikakaudella.
Keskeiset oppimisen alueet
• Tekoäly Teollisuus 4.0:n mahdollistajana
Katsaus koneoppimisen, tietokonenäön ja data-analytiikan soveltamiseen valmistavassa teollisuudessa.
• Tekoälyn sovellukset teollisuudessa
Käytännön esimerkkejä, kuten ennakoiva kunnossapito, laadunvalvonta, kysynnän ennustaminen ja toimitusketjun optimointi.
• Data strategisena voimavarana
Datan keräämisen, käsittelyn ja hallinnan merkitys tehokkaalle tekoälyn käyttöönotolle.
• Haasteet ja eettiset näkökohdat
Keskustelu työvoiman sopeutumisesta, kyberturvallisuudesta ja vastuullisesta tekoälyn käyttöönotosta.
• Tekoäly ja kilpailuetu
Kuinka yritykset hyödyntävät tekoälyä innovoimaan nopeammin ja saavuttamaan pitkäaikaista kasvua.
Johtopäätös
Tämän moduulin avulla osallistujat saavat perustiedot tekoälyn roolista Teollisuus 4.0-viitekehyksessä. Se tarjoaa ammattilaisille tietoa tekoälyn käyttöönoton mahdollisuuksista ja haasteista, auttaen organisaatioita valmistautumaan datavetoiseen muutokseen ja tulevaisuuden kilpailukykyyn.
Sammanfattning
1. AI i Industri 4.0 – Introduktion
Sammanfattning – AI i Industri 4.0: Introduktion
Introduktion
Denna session är en del av utbildningsprogrammet Reboot Skills Industry 4.0. Utbildningen introducerar artificiell intelligens (AI) som en transformativ teknik inom modern tillverkning. Den utforskar hur AI möjliggör smartare beslutsfattande, prediktiva insikter och processoptimering i hela den industriella värdekedjan. Sessionen är utformad för ingenjörer, innovationsledare, produktionschefer och affärsstrateger som vill förstå hur AI kan driva effektivitet, kvalitet och konkurrenskraft i Industry 4.0-eran.
Viktiga lärandeområden
• AI som en möjliggörare för Industry 4.0
Översikt över hur maskininlärning, datorseende och dataanalys tillämpas inom tillverkning.
• Tillämpningar av AI inom industrin
Verkliga användningsfall såsom prediktivt underhåll, kvalitetskontroll, efterfrågeprognoser och optimering av leveranskedjan.
• Data som en strategisk tillgång
Vikten av datainsamling, bearbetning och hantering för effektiv AI-implementering.
• Utmaningar och etiska överväganden
Diskussion om anpassning av arbetskraften, cybersäkerhet och ansvarsfull AI-implementering.
• AI och konkurrensfördelar
Hur företag utnyttjar AI för att innovera snabbare och uppnå långsiktig tillväxt.
Slutsats
Genom att delta i denna modul får deltagarna en grundläggande förståelse för AI:s roll i Industri 4.0. Sessionen ger yrkesverksamma insikter om både möjligheterna och utmaningarna med AI-implementering, vilket hjälper organisationer att förbereda sig för datadriven transformation och framtidssäker konkurrenskraft.
Riassunto
Riassunto esecutivo – L'IA nell'Industria 4.0: Introduzione
Introduzione
Questa sessione fa parte del programma di formazione Reboot Skills Industry 4.0. La formazione introduce il ruolo dell'Intelligenza Artificiale (IA) come tecnologia trasformativa nella produzione moderna. Esplora come l'IA consenta un processo decisionale più intelligente, intuizioni predittive e l'ottimizzazione dei processi lungo tutta la catena del valore industriale. La sessione è pensata per ingegneri, leader dell'innovazione, responsabili di produzione e strateghi aziendali che desiderano comprendere come l'IA possa promuovere l'efficienza, la qualità e la competitività nell'era dell'Industria 4.0.
Aree di apprendimento chiave
• L'IA come fattore abilitante dell'Industria 4.0
Panoramica su come l'apprendimento automatico, la visione artificiale e l'analisi dei dati vengono applicati nella produzione.
• Applicazioni dell'IA nell'industria
Casi d'uso reali come la manutenzione predittiva, il controllo qualità, la previsione della domanda e l'ottimizzazione della catena di fornitura.
• I dati come risorsa strategica
Importanza della raccolta, dell'elaborazione e della gestione dei dati per un'implementazione efficace dell'IA.
• Sfide e considerazioni etiche
Discussione sull'adattamento della forza lavoro, la sicurezza informatica e l'implementazione responsabile dell'IA.
• IA e vantaggio competitivo
Come le aziende sfruttano l'IA per innovare più rapidamente e ottenere una crescita a lungo termine.
Conclusione
Partecipando a questo modulo, i partecipanti acquisiscono una comprensione di base del ruolo dell'IA nell'Industria 4.0. La sessione fornisce ai professionisti approfondimenti sia sulle opportunità che sulle sfide dell'adozione dell'IA, aiutando le organizzazioni a prepararsi alla trasformazione basata sui dati e a una competitività a prova di futuro.
Résumé
1. L'IA dans l'industrie 4.0 – Introduction
Résumé – L'IA dans l'industrie 4.0 : Introduction
Introduction
Cette session fait partie du programme de formation Reboot Skills Industry 4.0. La formation présente le rôle de l'intelligence artificielle (IA) en tant que technologie transformatrice dans la fabrication moderne. Elle explore comment l'IA permet une prise de décision plus intelligente, des prévisions plus précises et une optimisation des processus tout au long de la chaîne de valeur industrielle. La session est destinée aux ingénieurs, aux responsables de l'innovation, aux directeurs de production et aux stratèges commerciaux qui cherchent à comprendre comment l'IA peut améliorer l'efficacité, la qualité et la compétitivité à l'ère de l'industrie 4.0.
Principaux domaines d'apprentissage
• L'IA comme catalyseur de l'industrie 4.0
Aperçu de la manière dont l'apprentissage automatique, la vision par ordinateur et l'analyse des données sont appliqués dans le secteur manufacturier.
• Applications de l'IA dans l'industrie
Cas d'utilisation concrets tels que la maintenance prédictive, le contrôle qualité, la prévision de la demande et l'optimisation de la chaîne d'approvisionnement.
• Les données en tant qu'atout stratégique
Importance de la collecte, du traitement et de la gestion des données pour un déploiement efficace de l'IA.
• Défis et considérations éthiques
Discussion sur l'adaptation de la main-d'œuvre, la cybersécurité et la mise en œuvre responsable de l'IA.
• L'IA et l'avantage concurrentiel
Comment les entreprises tirent parti de l'IA pour innover plus rapidement et atteindre une croissance à long terme.
Conclusion
En suivant ce module, les participants acquièrent une compréhension fondamentale du rôle de l'IA dans l'industrie 4.0. La session fournit aux professionnels des informations sur les opportunités et les défis liés à l'adoption de l'IA, aidant ainsi les organisations à se préparer à une transformation axée sur les données et à une compétitivité pérenne.
Samenvatting
Samenvatting – AI in Industrie 4.0: Inleiding
Inleiding
Deze sessie maakt deel uit van het Reboot Skills Industrie 4.0-trainingsprogramma. De training introduceert de rol van kunstmatige intelligentie (AI) als transformatieve technologie in de moderne productie. Het onderzoekt hoe AI slimmere besluitvorming, voorspellende inzichten en procesoptimalisatie mogelijk maakt in de hele industriële waardeketen. De sessie is bedoeld voor ingenieurs, innovatieleiders, productiemanagers en bedrijfsstrategen die willen begrijpen hoe AI de efficiëntie, kwaliteit en concurrentiekracht in het tijdperk van Industrie 4.0 kan bevorderen.
Belangrijkste leer-aspecten
- AI als enabler van Industrie 4.0
- Overzicht van hoe machine learning, computervisie en data-analyse worden toegepast in de productie.
- Toepassingen van AI in de industrie
- Praktijkvoorbeelden zoals voorspellend onderhoud, kwaliteitscontrole, vraagvoorspelling en optimalisatie van de toeleveringsketen.
- Data als strategisch middel
- Het belang van het verzamelen, verwerken en beheren van data voor een effectieve inzet van AI.
- Uitdagingen en ethische overwegingen
- Discussie over aanpassing van het personeelsbestand, cyberbeveiliging en verantwoorde implementatie van AI.
- AI en concurrentievoordeel
- Hoe bedrijven AI gebruiken om sneller te innoveren en langetermijngroei te realiseren.
Conclusie
Door deel te nemen aan deze module krijgen deelnemers een basiskennis van de rol van AI in Industrie 4.0. De sessie biedt professionals inzicht in zowel de kansen als de uitdagingen van AI-implementatie, waardoor organisaties zich kunnen voorbereiden op datagestuurde transformatie en toekomstbestendig concurrentievermogen.
Expert: Kurt De Grave, Flanders Make
Executive Summary – Running and Customizing your own LLM’s
Introduction
This session is part of the Reboot Skills Advanced Deep Learning trainings. The training is led by Kurt De Grave, a senior AI research engineer at Flanders Make, a strategic research center in Flanders, Belgium.
This webinar offers a practical introduction to running and customizing your own Large Language Model (LLM) using open-source tools. Aimed at both technical and non-technical professionals, the webinar walks through the steps of deploying LLMs locally, modifying their behavior, and understanding their potential for industrial and research applications. It is part of Flanders Make’s broader mission to support innovation in manufacturing and digital technologies.
Key Learning Areas
- What is a Large Language Model (LLM)?
A brief overview of LLMs, their capabilities, and how they are transforming industries through natural language understanding and generation.
- Why Run LLMs Locally?
Discussion of the benefits of local deployment, including data privacy, reduced latency, and independence from cloud services.
- Introduction to Ollama
Demonstration of Ollama, a lightweight tool that simplifies downloading, running, and customizing LLMs on personal or enterprise hardware.
- Installing and Running a Model
Step-by-step guide to installing Ollama, downloading a model (e.g., Phi), and interacting with it via the command line.
- Using the Ollama API
Explanation of how to send and receive messages from the model using HTTP requests, enabling integration with other applications.
- Customizing Model Behavior
Tutorial on modifying the system prompt and configuration file to create a personalized version of the model—tailored to specific use cases or tone of voice.
- Testing and Comparing Outputs
Live comparison between the default and customized models to illustrate how prompt engineering affects responses.
- Applications in Industry and Research
Exploration of how customizable LLMs can support tasks like documentation, customer support, training, and more within industrial settings.
Conclusion
By watching this session, viewers will gain a clear, hands-on understanding of how to deploy and adapt LLMs using open-source tools like Ollama. Whether you're exploring AI for internal tools, product development, or research, this webinar equips you with the foundational knowledge to start experimenting with LLMs in a secure, flexible, and cost-effective way.
Tiivistelmä
Tiivistelmä – Oman LLM-mallin käyttäminen ja mukauttaminen
Johdanto
Tämä verkkoseminaari on osa Reboot Skills Advanced Deep Learning -koulutusta. Koulutuksen pitää Kurt De Grave, vanhempi tekoälyn tutkimusinsinööri Flanders Makessa, strategisessa tutkimuskeskuksessa Flandersissa, Belgiassa.
Verkkoseminaari tarjoaa käytännönläheisen johdannon oman suuren kielimallin (LLM) käyttämiseen ja mukauttamiseen avoimen lähdekoodin työkaluilla. Webinaari on suunnattu sekä teknisille että ei-teknisille ammattilaisille, ja siinä käydään läpi vaiheet, joilla LLM:t otetaan käyttöön paikallisesti, niiden toimintaa muokataan ja niiden potentiaalia teollisissa ja tutkimussovelluksissa ymmärretään. Se on osa Flanders Maken laajempaa tehtävää tukea innovaatioita valmistusteollisuudessa ja digitaalisissa teknologioissa.
Tärkeimmät oppimisen alueet
• Mikä on suuri kielimalli (LLM)?
Lyhyt katsaus LLM-malleihin, niiden ominaisuuksiin ja siihen, miten ne muuttavat teollisuutta luonnollisen kielen ymmärtämisen ja tuottamisen avulla.
• Miksi LLM-malleja kannattaa käyttää paikallisesti?
Keskustelu paikallisen käyttöönoton eduista, kuten tietosuojasta, viiveen lyhentämisestä ja riippumattomuudesta pilvipalveluista.
• Johdanto Ollamaan
Esittely Ollamasta, kevyestä työkalusta, joka yksinkertaistaa LLM-mallien lataamista, käyttämistä ja mukauttamista henkilökohtaisella tai yrityksen laitteistolla.
• Mallin asentaminen ja käyttäminen
Vaiheittainen opas Ollaman asentamiseen, mallin (esim. Phi) lataamiseen ja sen käyttämiseen komentoriviltä.
• Ollama-sovellusliittymän käyttö
Selitys siitä, miten mallista lähetetään ja vastaanotetaan viestejä HTTP-pyyntöjen avulla, mikä mahdollistaa integroinnin muihin sovelluksiin.
• Mallin käyttäytymisen mukauttaminen
Opetusohjelma järjestelmän kehotteen ja konfiguraatiotiedoston muokkaamisesta, jotta voidaan luoda henkilökohtainen versio mallista, joka on räätälöity tiettyihin käyttötarkoituksiin tai äänensävyyn.
• Tulosten testaaminen ja vertailu
Oletusmallin ja mukautetun mallin suora vertailu, joka havainnollistaa, miten kehotteiden suunnittelu vaikuttaa vastauksiin.
• Sovellukset teollisuudessa ja tutkimuksessa
Tarkastellaan, miten mukautettavat LLM-mallit voivat tukea tehtäviä, kuten dokumentointia, asiakastukea, koulutusta ja muita teollisuuden sovelluksia.
Johtopäätös
Tämän osion katsomalla katsojat saavat selkeän, käytännönläheisen käsityksen siitä, miten LLM-malleja voidaan ottaa käyttöön ja mukauttaa avoimen lähdekoodin työkaluilla, kuten Ollamalla. Olitpa sitten kiinnostunut tekoälystä sisäisten työkalujen, tuotekehityksen tai tutkimuksen kannalta, tämä webinaari antaa sinulle perustiedot, joiden avulla voit aloittaa LLM-mallien kokeilun turvallisella, joustavalla ja kustannustehokkaalla tavalla.
Sammanfattning
Sammanfattning – Köra och anpassa dina egna LLM:er
Inledning
Denna session är en del av Reboot Skills Advanced Deep Learning-utbildningarna. Utbildningen leds av Kurt De Grave, senior AI-forskningsingenjör vid Flanders Make, ett strategiskt forskningscenter i Flandern, Belgien.
Detta webbinarium erbjuder en praktisk introduktion till hur du kör och anpassar din egen stora språkmodell (LLM) med hjälp av verktyg med öppen källkod. Webbinariet riktar sig till både tekniska och icke-tekniska yrkesverksamma och går igenom stegen för att distribuera LLM lokalt, modifiera deras beteende och förstå deras potential för industriella och forskningsmässiga tillämpningar. Det är en del av Flanders Makes bredare uppdrag att stödja innovation inom tillverkning och digital teknik.
Viktiga lärandeområden
• Vad är en stor språkmodell (LLM)?
En kort översikt över LLM, deras kapacitet och hur de förändrar branscher genom förståelse och generering av naturligt språk.
• Varför köra LLM lokalt?
Diskussion om fördelarna med lokal implementering, inklusive dataintegritet, minskad latens och oberoende av molntjänster.
• Introduktion till Ollama
Demonstration av Ollama, ett lättviktigt verktyg som förenklar nedladdning, körning och anpassning av LLM på personlig eller företagsmaskinvara.
• Installera och köra en modell
Steg-för-steg-guide för att installera Ollama, ladda ner en modell (t.ex. Phi) och interagera med den via kommandoraden.
• Använda Ollama API
Förklaring av hur man skickar och tar emot meddelanden från modellen med hjälp av HTTP-förfrågningar, vilket möjliggör integration med andra applikationer.
• Anpassa modellens beteende
Handledning om hur man modifierar systemprompten och konfigurationsfilen för att skapa en personlig version av modellen – anpassad till specifika användningsfall eller tonfall.
• Testa och jämföra resultat
Livejämförelse mellan standardmodellerna och de anpassade modellerna för att illustrera hur prompt engineering påverkar svaren.
• Tillämpningar inom industri och forskning
Utforskning av hur anpassningsbara LLM kan stödja uppgifter som dokumentation, kundsupport, utbildning och mer inom industriella miljöer.
Slutsats
Genom att titta på denna session får tittarna en tydlig, praktisk förståelse för hur man implementerar och anpassar LLM med hjälp av verktyg med öppen källkod som Ollama. Oavsett om du utforskar AI för interna verktyg, produktutveckling eller forskning, ger detta webinar dig grundläggande kunskaper för att börja experimentera med LLM på ett säkert, flexibelt och kostnadseffektivt sätt.
Riassunto Esecutivo
Riassunto esecutivo – Esecuzione e personalizzazione dei propri modelli LLM
Introduzione
Questa sessione fa parte dei corsi di formazione avanzati sul deep learning di Reboot Skills. Il corso è tenuto da Kurt De Grave, ingegnere senior di ricerca nel campo dell'intelligenza artificiale presso Flanders Make, un centro di ricerca strategica con sede nelle Fiandre, in Belgio.
Questo webinar offre un'introduzione pratica all'esecuzione e alla personalizzazione dei propri modelli linguistici di grandi dimensioni (LLM) utilizzando strumenti open source. Rivolto sia a professionisti tecnici che non tecnici, il webinar illustra i passaggi necessari per implementare gli LLM a livello locale, modificarne il comportamento e comprenderne il potenziale per applicazioni industriali e di ricerca. Fa parte della più ampia missione di Flanders Make di sostenere l'innovazione nella produzione e nelle tecnologie digitali.
Aree di apprendimento chiave
• Che cos'è un modello linguistico di grandi dimensioni (LLM)?
Una breve panoramica degli LLM, delle loro capacità e di come stanno trasformando i settori industriali attraverso la comprensione e la generazione del linguaggio naturale.
• Perché eseguire gli LLM a livello locale?
Discussione sui vantaggi dell'implementazione locale, tra cui la privacy dei dati, la riduzione della latenza e l'indipendenza dai servizi cloud.
• Introduzione a Ollama
Dimostrazione di Ollama, uno strumento leggero che semplifica il download, l'esecuzione e la personalizzazione degli LLM su hardware personale o aziendale.
• Installazione ed esecuzione di un modello
Guida passo passo all'installazione di Ollama, al download di un modello (ad esempio Phi) e all'interazione con esso tramite la riga di comando.
• Utilizzo dell'API Ollama
Spiegazione di come inviare e ricevere messaggi dal modello utilizzando richieste HTTP, consentendo l'integrazione con altre applicazioni.
• Personalizzazione del comportamento del modello
Tutorial sulla modifica del prompt di sistema e del file di configurazione per creare una versione personalizzata del modello, adattata a casi d'uso specifici o al tono di voce.
• Test e confronto dei risultati
Confronto in tempo reale tra i modelli predefiniti e quelli personalizzati per illustrare come la progettazione dei prompt influisca sulle risposte.
• Applicazioni nell'industria e nella ricerca
Esplorazione di come gli LLM personalizzabili possano supportare attività quali la documentazione, l'assistenza clienti, la formazione e altro ancora in contesti industriali.
Conclusione
Guardando questa sessione, gli spettatori acquisiranno una comprensione chiara e pratica di come implementare e adattare gli LLM utilizzando strumenti open source come Ollama. Che stiate esplorando l'IA per strumenti interni, sviluppo di prodotti o ricerca, questo webinar vi fornirà le conoscenze di base per iniziare a sperimentare gli LLM in modo sicuro, flessibile ed economico.
Résumé
Résumé – Exécuter et personnaliser vos propres modèles LLM
Introduction
Cette session fait partie des formations avancées sur le deep learning proposées par Reboot Skills. La formation est animée par Kurt De Grave, ingénieur de recherche senior en IA chez Flanders Make, un centre de recherche stratégique situé en Flandre, en Belgique.
Ce webinaire offre une introduction pratique à l'exécution et à la personnalisation de votre propre modèle linguistique à grande échelle (LLM) à l'aide d'outils open source. Destiné aux professionnels techniques et non techniques, le webinaire passe en revue les étapes du déploiement local des LLM, de la modification de leur comportement et de la compréhension de leur potentiel pour les applications industrielles et de recherche. Il s'inscrit dans le cadre de la mission plus large de Flanders Make qui consiste à soutenir l'innovation dans les technologies de fabrication et numériques.
Principaux domaines d'apprentissage
• Qu'est-ce qu'un modèle linguistique à grande échelle (LLM) ?
Brève présentation des LLM, de leurs capacités et de la manière dont ils transforment les industries grâce à la compréhension et à la génération du langage naturel.
• Pourquoi exécuter les LLM localement ?
Discussion sur les avantages du déploiement local, notamment la confidentialité des données, la réduction de la latence et l'indépendance vis-à-vis des services cloud.
• Introduction à Ollama
Démonstration d'Ollama, un outil léger qui simplifie le téléchargement, l'exécution et la personnalisation des LLM sur du matériel personnel ou d'entreprise.
• Installation et exécution d'un modèle
Guide étape par étape pour installer Ollama, télécharger un modèle (par exemple, Phi) et interagir avec lui via la ligne de commande.
• Utilisation de l'API Ollama
Explication de la manière d'envoyer et de recevoir des messages du modèle à l'aide de requêtes HTTP, permettant l'intégration avec d'autres applications.
• Personnalisation du comportement du modèle
Tutoriel sur la modification du systeme d’invite et du fichier de configuration afin de créer une version personnalisée du modèle, adaptée à des cas d'utilisation ou à un ton particulier.
• Test et comparaison des résultats
Comparaison en direct entre les modèles par défaut et personnalisés afin d'illustrer l'impact de l'ingénierie des invites sur les réponses.
• Applications dans l'industrie et la recherche
Exploration de la manière dont les LLM personnalisables peuvent prendre en charge des tâches telles que la documentation, le support client, la formation et bien plus encore dans des environnements industriels.
Conclusion
En regardant cette session, les spectateurs acquerront une compréhension claire et pratique de la manière de déployer et d'adapter les LLM à l'aide d'outils open source tels que Ollama. Que vous exploriez l'IA pour des outils internes, le développement de produits ou la recherche, ce webinaire vous fournit les connaissances de base nécessaires pour commencer à expérimenter les LLM de manière sécurisée, flexible et rentable.
Samenvatting
Samenvatting – Uw eigen LLM's uitvoeren en verfijnen
Inleiding
Deze sessie maakt deel uit van de Reboot Skills Advanced Deep Learning-trainingen. De training wordt gegeven door Kurt De Grave, senior AI-onderzoeksingenieur bij Flanders Make, een strategisch onderzoekscentrum in Vlaanderen, België.
Deze webinar biedt een praktische inleiding tot het uitvoeren en aanpassen van uw eigen Large Language Model (LLM) met behulp van open-source tools. De webinar is bedoeld voor zowel technische als niet-technische professionals en behandelt de stappen voor het lokaal implementeren van LLM's, het aanpassen van hun gedrag en het begrijpen van hun potentieel voor industriële en onderzoekstoepassingen. Het maakt deel uit van de bredere missie van Flanders Make om innovatie in productie en digitale technologieën te ondersteunen.
Belangrijkste leergebieden
- Wat is een Large Language Model (LLM)?
Een kort overzicht van LLM's, hun mogelijkheden en hoe ze industrieën transformeren door middel van het begrijpen en genereren van natuurlijke taal.
- Waarom LLM's lokaal uitvoeren?
Bespreking van de voordelen van lokale implementatie, waaronder gegevensprivacy, verminderde latentie en onafhankelijkheid van clouddiensten.
- Inleiding tot Ollama
Demonstratie van Ollama, een kleine tool die het downloaden, uitvoeren en aanpassen van LLM's op persoonlijke of bedrijfsapparatuur vereenvoudigt.
- Een model installeren en uitvoeren
Stapsgewijze handleiding voor het installeren van Ollama, het downloaden van een model (bijv. Phi) en het communiceren met het model via de command line.
- De Ollama API gebruiken
Uitleg over het verzenden en ontvangen van berichten van het model met behulp van HTTP-verzoeken, waardoor integratie met andere applicaties mogelijk wordt.
- Het gedrag van het model aanpassen
Tutorial over het wijzigen van de systeemprompt en het configuratiebestand om een gepersonaliseerde versie van het model te maken, afgestemd op specifieke gebruikssituaties.
- Uitvoer testen en vergelijken
Live vergelijking tussen de standaard- en aangepaste modellen om te illustreren hoe prompt engineering de reacties beïnvloedt.
- Toepassingen in de industrie en onderzoek
Onderzoek naar hoe aanpasbare LLM's taken zoals documentatie, klantenondersteuning, training en meer kunnen ondersteunen binnen industriële omgevingen.
Conclusie
Door deze sessie te bekijken, krijgen kijkers een duidelijk, praktisch inzicht in hoe ze LLM's kunnen implementeren en aanpassen met behulp van open-source tools zoals Ollama. Of u nu AI onderzoekt voor interne tools, productontwikkeling of onderzoek, deze webinar biedt u de basiskennis om op een veilige, flexibele en kosteneffectieve manier te gaan experimenteren met LLM's.
Expert: Kurt De Grave, Flanders Make
Executive Summary – HPC To Edge — Optimizing Edge AI Models
Introduction
This webinar is part of the Reboot Skills Advanced Deep Learning trainings. The training is led by Kurt De Grave, a research engineer at Flanders Make, a strategic research center in Flanders, Belgium. This session provides a deep dive into the intersection of Edge AI and High Performance Computing (HPC). It is designed for technical professionals, AI developers, and innovation leaders seeking to understand how to optimize AI models for deployment on edge devices. The session explores practical strategies, hardware platforms, and real-world applications that demonstrate how to bring powerful AI capabilities closer to the data source—without relying on cloud infrastructure.
Key Learning Areas
- Why Edge AI Matters
Understand the growing importance of running AI models locally on edge devices, including benefits like reduced latency, improved privacy, and lower bandwidth usage.
- Challenges of Edge Deployment
Learn about the constraints of edge environments—limited compute power, energy efficiency, and real-time performance—and how they impact AI model design.
- Optimization Techniques for Edge AI
Explore methods such as model pruning, quantization, and knowledge distillation to reduce model size and computational load while maintaining accuracy.
- Leveraging High Performance Computing
Discover how HPC resources can be used during the training and optimization phases to prepare models for efficient edge deployment.
- Hardware Platforms for Edge AI
Review various edge computing platforms, including NVIDIA Jetson devices, and their suitability for running advanced AI models like object detection and segmentation.
- Live Demonstrations
Watch practical demos showcasing real-time object detection and segmentation using optimized models on edge hardware.
- Fine-Tuning and Customization
Learn how to adapt pre-trained models (e.g., CLIP, SAM) for specific tasks and datasets to improve performance in targeted applications.
- Running Large Language Models on Edge Devices
See how LLMs can be deployed on compact hardware using optimization strategies to enable intelligent features without cloud dependency.
Conclusion
By watching this webinar, viewers will gain actionable insights into how to prepare, optimize, and deploy AI models for edge environments using high-performance computing techniques. Whether you're building smart devices, autonomous systems, or industrial AI solutions, this session equips you with the tools and knowledge to make edge AI both powerful and practical.
Tiivistelmä
Tiivistelmä – HPC to Edge
Edge-tekoälymallien optimointi korkean suorituskyvyn laskennalla
Johdanto
Tämä verkkoseminaari on osa Reboot Skills Advanced Deep Learning -koulutusta. Koulutuksen pitää Kurt De Grave, tutkimusinsinööri Flanders Make -tutkimuskeskuksessa Flandersissa, Belgiassa. Tässä osassa syvennytään Edge AI:n ja korkean suorituskyvyn laskennan (HPC) risteyskohtaan. Se on tarkoitettu teknisille ammattilaisille, AI-kehittäjille ja innovaatiojohtajille, jotka haluavat ymmärtää, miten AI-malleja voidaan optimoida käyttöönottoa varten reunalaitteissa. Osiossa tutkitaan käytännön strategioita, laitteistoalustoja ja todellisia sovelluksia, jotka osoittavat, miten tehokkaat AI-ominaisuudet voidaan tuoda lähemmäksi tietolähdettä ilman pilvi-infrastruktuuria.
Tärkeimmät oppimiskohteet
• Miksi Edge AI on tärkeää
Ymmärrä AI-mallien paikallisen käytön kasvava merkitys reunalaitteissa, mukaan lukien edut kuten pienempi viive, parempi tietosuoja ja pienempi kaistanleveyden käyttö.
• Reunakäyttöönoton haasteet
Tutustu reuna-ympäristöjen rajoituksiin – rajallinen laskentateho, energiatehokkuus ja reaaliaikainen suorituskyky – ja niiden vaikutukseen AI-mallien suunnitteluun.
• Optimointitekniikat Edge AI:lle
Tutustu menetelmiin, kuten mallien karsimiseen, kvantisointiin ja tiedon tiivistämiseen, joilla voidaan pienentää mallien kokoa ja laskentakuormitusta tarkkuuden säilyessä.
• Suorituskykyisen laskennan hyödyntäminen
Tutustu siihen, miten HPC-resursseja voidaan käyttää koulutuksen ja optimoinnin vaiheissa mallien valmistelemiseksi tehokkaaseen reuna-asennukseen.
• Laitteistoalustat Edge AI:lle
Tutustu erilaisiin reunalaskennan alustoihin, kuten NVIDIA Jetson -laitteisiin, ja niiden sopivuuteen edistyneiden AI-mallien, kuten esineiden tunnistuksen ja segmentaation, ajamiseen.
• Live-esittelyt
Katso käytännön esittelyjä, joissa esitellään reaaliaikaista objektien tunnistusta ja segmentointia optimoiduilla malleilla reunalaitteistolla.
• Hienosäätö ja mukauttaminen
Opi mukauttamaan esikoulutettuja malleja (esim. CLIP, SAM) tiettyihin tehtäviin ja tietojoukkoihin suorituskyvyn parantamiseksi kohdennetuissa sovelluksissa.
• Suurten kielimallien suorittaminen reunalaitteilla
Katso, kuinka LLM-malleja voidaan ottaa käyttöön kompaktilla laitteistolla optimointistrategioiden avulla, jotta älykkäät ominaisuudet ovat käytettävissä ilman pilvipalvelujen riippuvuutta.
Johtopäätös
Tämän webinaari tarjoaa käytännönläheisiä vinkkejä siitä, kuinka valmistella, optimoida ja ottaa käyttöön tekoälymalleja reuna-ympäristöissä käyttämällä suorituskykyisiä laskentatekniikoita. Olitpa sitten rakentamassa älylaitteita, autonomisia järjestelmiä tai teollisia tekoälyratkaisuja, tämä osio tarjoaa sinulle työkalut ja tiedot, joiden avulla voit tehdä Edge AI:stä sekä tehokasta että käytännöllistä.
Sammanfattning
Sammanfattning – HPC till Edge
Optimering av Edge AI-modeller med högpresterande databehandling
Inledning
Detta webbinarium är en del av Reboot Skills Advanced Deep Learning-utbildningarna. Utbildningen leds av Kurt De Grave, forskningsingenjör vid Flanders Make, ett strategiskt forskningscenter i Flandern, Belgien. Denna session ger en djupgående inblick i skärningspunkten mellan Edge AI och högpresterande databehandling (HPC). Den är utformad för tekniska experter, AI-utvecklare och innovationsledare som vill förstå hur man optimerar AI-modeller för distribution på edge-enheter. Sessionen utforskar praktiska strategier, hårdvaruplattformar och verkliga tillämpningar som visar hur man kan föra kraftfulla AI-funktioner närmare datakällan – utan att förlita sig på molninfrastruktur.
Viktiga lärdomar
• Varför Edge AI är viktigt
Förstå den växande betydelsen av att köra AI-modeller lokalt på edge-enheter, inklusive fördelar som minskad latens, förbättrad integritet och lägre bandbreddsanvändning.
• Utmaningar med edge-distribution
Lär dig mer om begränsningarna i edge-miljöer – begränsad datorkraft, energieffektivitet och realtidsprestanda – och hur de påverkar utformningen av AI-modeller.
• Optimeringstekniker för Edge AI
Utforska metoder som modellbeskärning, kvantisering och kunskapsdestillering för att minska modellstorleken och beräkningsbelastningen samtidigt som noggrannheten bibehålls.
• Utnyttja högpresterande databehandling
Upptäck hur HPC-resurser kan användas under tränings- och optimeringsfaserna för att förbereda modeller för effektiv edge-distribution.
• Hårdvaruplattformar för Edge AI
Granska olika edge-databehandlingsplattformar, inklusive NVIDIA Jetson-enheter, och deras lämplighet för att köra avancerade AI-modeller som objektdetektering och segmentering.
• Live-demonstrationer
Se praktiska demonstrationer som visar objektdetektering och segmentering i realtid med hjälp av optimerade modeller på edge-hårdvara.
• Finjustering och anpassning
Lär dig hur du anpassar förtränade modeller (t.ex. CLIP, SAM) för specifika uppgifter och datamängder för att förbättra prestandan i riktade applikationer.
• Körning av stora språkmodeller på edge-enheter
Se hur LLM kan distribueras på kompakt hårdvara med hjälp av optimeringsstrategier för att möjliggöra intelligenta funktioner utan molnberoende.
Slutsats
Genom att titta på detta webinar får tittarna praktiska insikter om hur man förbereder, optimerar och distribuerar AI-modeller för edge-miljöer med hjälp av högpresterande beräkningstekniker. Oavsett om du bygger smarta enheter, autonoma system eller industriella AI-lösningar, ger denna session dig verktygen och kunskapen du behöver för att göra edge-AI både kraftfullt och praktiskt.
Riassunto
Riassunto esecutivo – Dall'HPC all'Edge
Ottimizzazione dei modelli di Edge AI con il calcolo ad alte prestazioni
Introduzione
Questo webinar fa parte dei corsi di formazione avanzati sul deep learning di Reboot Skills. Il corso è tenuto da Kurt De Grave, ingegnere ricercatore presso Flanders Make, un centro di ricerca strategica con sede nelle Fiandre, in Belgio. Questa sessione offre un approfondimento sull'intersezione tra Edge AI e High Performance Computing (HPC). È pensata per professionisti tecnici, sviluppatori di IA e leader dell'innovazione che desiderano comprendere come ottimizzare i modelli di IA per l'implementazione su dispositivi edge. La sessione esplora strategie pratiche, piattaforme hardware e applicazioni reali che dimostrano come avvicinare potenti funzionalità di IA alla fonte dei dati, senza fare affidamento sull'infrastruttura cloud.
Aree di apprendimento chiave
• Perché l'Edge AI è importante
Comprendere la crescente importanza dell'esecuzione di modelli di AI a livello locale su dispositivi edge, compresi vantaggi quali latenza ridotta, maggiore privacy e minore utilizzo della larghezza di banda.
• Sfide dell'implementazione edge
Scoprire i limiti degli ambienti edge (potenza di calcolo limitata, efficienza energetica e prestazioni in tempo reale) e il loro impatto sulla progettazione dei modelli di AI.
• Tecniche di ottimizzazione per l'Edge AI
Esplorare metodi quali il pruning dei modelli, la quantizzazione e la distillazione della conoscenza per ridurre le dimensioni dei modelli e il carico computazionale, mantenendo al contempo l'accuratezza.
• Sfruttare il calcolo ad alte prestazioni
Scoprire come le risorse HPC possono essere utilizzate durante le fasi di addestramento e ottimizzazione per preparare i modelli per un'implementazione edge efficiente.
• Piattaforme hardware per l'Edge AI
Esaminare varie piattaforme di edge computing, inclusi i dispositivi NVIDIA Jetson, e la loro idoneità all'esecuzione di modelli di IA avanzati come il rilevamento e la segmentazione degli oggetti.
• Dimostrazioni dal vivo
Guarda le demo pratiche che mostrano il rilevamento e la segmentazione di oggetti in tempo reale utilizzando modelli ottimizzati su hardware edge.
• Messa a punto e personalizzazione
Scopri come adattare modelli pre-addestrati (ad esempio CLIP, SAM) per attività e set di dati specifici al fine di migliorare le prestazioni in applicazioni mirate.
• Esecuzione di modelli linguistici di grandi dimensioni su dispositivi edge
Scopri come i modelli linguistici di grandi dimensioni possono essere implementati su hardware compatto utilizzando strategie di ottimizzazione per abilitare funzionalità intelligenti senza dipendenza dal cloud.
Conclusione
Guardando questo webinar, gli spettatori acquisiranno informazioni utili su come preparare, ottimizzare e implementare modelli di IA per ambienti edge utilizzando tecniche di calcolo ad alte prestazioni. Che tu stia realizzando dispositivi intelligenti, sistemi autonomi o soluzioni di IA industriale, questa sessione ti fornirà gli strumenti e le conoscenze necessari per rendere l'IA edge potente e pratica.
Résumé
Résumé – Du HPC à l'Edge
Optimisation des modèles d'IA Edge grâce au calcul haute performance
Introduction
Ce webinaire fait partie des formations avancées sur le deep learning proposées par Reboot Skills. La formation est animée par Kurt De Grave, ingénieur de recherche chez Flanders Make, un centre de recherche stratégique situé en Flandre, en Belgique. Cette session propose une analyse approfondie de l'intersection entre l'IA en périphérie et le calcul haute performance (HPC). Elle est destinée aux professionnels techniques, aux développeurs d'IA et aux leaders de l'innovation qui cherchent à comprendre comment optimiser les modèles d'IA pour les déployer sur des appareils en périphérie. La session explore des stratégies pratiques, des plateformes matérielles et des applications concrètes qui montrent comment rapprocher les puissantes capacités de l'IA de la source de données, sans dépendre de l'infrastructure cloud.
Principaux domaines d'apprentissage
• Pourquoi l'IA en périphérie est-elle importante ?
Comprenez l'importance croissante de l'exécution locale de modèles d'IA sur des appareils en périphérie, notamment les avantages tels que la réduction de la latence, l'amélioration de la confidentialité et la diminution de l'utilisation de la bande passante.
• Les défis du déploiement en périphérie
Découvrez les contraintes des environnements en périphérie (puissance de calcul limitée, efficacité énergétique et performances en temps réel) et leur impact sur la conception des modèles d'IA.
• Techniques d'optimisation pour l'IA en périphérie
Découvrez des méthodes telles que l'élagage de modèles, la quantification et la distillation des connaissances pour réduire la taille des modèles et la charge de calcul tout en conservant la précision.
• Tirer parti du calcul haute performance
Découvrez comment les ressources HPC peuvent être utilisées pendant les phases d'entraînement et d'optimisation pour préparer les modèles à un déploiement en périphérie efficace.
• Plateformes matérielles pour l'IA en périphérie
Passez en revue diverses plateformes informatiques en périphérie, notamment les appareils NVIDIA Jetson, et leur adéquation pour l'exécution de modèles d'IA avancés tels que la détection et la segmentation d'objets.
• Démonstrations en direct
Regardez des démonstrations pratiques présentant la détection et la segmentation d'objets en temps réel à l'aide de modèles optimisés sur du matériel en périphérie.
• Réglage fin et personnalisation
Apprenez à adapter des modèles pré-entraînés (par exemple, CLIP, SAM) à des tâches et des ensembles de données spécifiques afin d'améliorer les performances dans des applications ciblées.
• Exécution de grands modèles linguistiques sur des appareils en périphérie
Découvrez comment les LLM peuvent être déployés sur du matériel compact à l'aide de stratégies d'optimisation afin de permettre des fonctionnalités intelligentes sans dépendance au cloud.
Conclusion
En regardant ce webinaire, les participants acquerront des connaissances pratiques sur la manière de préparer, d'optimiser et de déployer des modèles d'IA pour les environnements périphériques à l'aide de techniques de calcul haute performance. Que vous développiez des appareils intelligents, des systèmes autonomes ou des solutions d'IA industrielles, cette session vous fournira les outils et les connaissances nécessaires pour rendre l'IA périphérique à la fois puissante et pratique.
Samenvatting
Samenvatting – HPC naar Edge
Edge AI-modellen optimaliseren met high-performance computing
Inleiding
Deze webinar maakt deel uit van de Reboot Skills Advanced Deep Learning-trainingen. De training wordt gegeven door Kurt De Grave, onderzoeksingenieur bij Flanders Make, een strategisch onderzoekscentrum in Vlaanderen, België. Deze sessie biedt een diepgaande kijk op het raakvlak tussen Edge AI en High Performance Computing (HPC). De sessie is bedoeld voor technische professionals, AI-ontwikkelaars en innovatieleiders die willen begrijpen hoe AI-modellen kunnen worden geoptimaliseerd voor implementatie op edge-apparaten. De sessie gaat in op praktische strategieën, hardwareplatforms en praktijktoepassingen die laten zien hoe krachtige AI-mogelijkheden dichter bij de gegevensbron kunnen worden gebracht, zonder afhankelijk te zijn van cloudinfrastructuur.
Belangrijkste leergebieden
- Waarom Edge AI belangrijk is
- Begrijp het toenemende belang van het lokaal uitvoeren van AI-modellen op edge-apparaten, inclusief voordelen zoals verminderde latentie, verbeterde privacy en lager bandbreedtegebruik.
- Uitdagingen van edge-implementatie
- Leer meer over de beperkingen van edge-omgevingen – beperkte rekenkracht, energie-efficiëntie en realtime prestaties – en hoe deze van invloed zijn op het ontwerp van AI-modellen.
- Optimalisatietechnieken voor Edge AI
- Ontdek methoden zoals modelpruning, kwantisering en kennisdistillatie om de modelgrootte en rekenbelasting te verminderen met behoud van nauwkeurigheid.
- Gebruikmaken van high-performance computing
- Ontdek hoe HPC-bronnen kunnen worden gebruikt tijdens de trainings- en optimalisatiefasen om modellen voor te bereiden op efficiënte edge-implementatie.
- Hardwareplatforms voor edge-AI
- Bekijk verschillende edge-computingplatforms, waaronder NVIDIA Jetson-apparaten, en hun geschiktheid voor het uitvoeren van geavanceerde AI-modellen zoals objectdetectie en segmentatie.
- Live demonstraties
- Bekijk praktische demo's waarin realtime objectdetectie en -segmentatie worden getoond met behulp van geoptimaliseerde modellen op edge-hardware.
- Verfijning en verbetering
- Leer hoe u vooraf getrainde modellen (bijv. CLIP, SAM) kunt aanpassen voor specifieke taken en datasets om de prestaties in gerichte toepassingen te verbeteren.
- Grote taalmodellen uitvoeren op edge-apparaten
- Bekijk hoe LLM's kunnen worden geïmplementeerd op compacte hardware met behulp van optimalisatiestrategieën om intelligente functies mogelijk te maken zonder afhankelijk te zijn van de cloud.
Conclusie
Door deze webinar te bekijken, krijgen kijkers bruikbare inzichten in hoe ze AI-modellen kunnen voorbereiden, optimaliseren en implementeren voor edge-omgevingen met behulp van high-performance computing-technieken. Of u nu slimme apparaten, autonome systemen of industriële AI-oplossingen bouwt, deze sessie biedt u de tools en kennis om edge AI zowel krachtig als praktisch te maken.
Expert: Mihai Penica, University of Limerick
Executive Summary – IoT in Manufacturing Masterclass
This masterclass, hosted by the University of Limerick, offers a comprehensive exploration into the design, development, and deployment of Internet of Things (IoT) solutions tailored for the manufacturing sector. The session begins with a technical and strategic overview, followed by a practical case study involving a custom-designed IoT system for an ice cream factory.
Key Learning Areas:
Understanding IoT in Manufacturing:
- Definition and scope of IoT within industrial settings.
- Strategic goals of IoT: enhancing efficiency, safety, cost savings, and regulatory compliance.
- The critical role of real-time data for operational improvement and predictive maintenance.
Design Process of an IoT Solution:
- Assessment of factory needs and identifying key performance indicators (KPIs).
- Selection of industrial-grade hardware (sensors, actuators, microcontrollers) and communication protocols.
- Importance of edge, fog, and cloud computing in processing and storing data.
Challenges in IoT Implementation:
- Security risks and the need for end-to-end encryption.
- Integration complexity with legacy systems and lack of protocol standardisation.
- Power management strategies and legal compliance (e.g., GDPR, CE/FCC certification).
Case Study: Ice Cream Factory Monitoring System
- A real-world example where power failure caused massive product loss due to fridge downtime.
- A custom IoT device was designed using an ESP32 microcontroller, high-accuracy temperature sensors, and redundant LTE/Wi-Fi communication.
- Key features included:
- Real-time alerts via SMS/email.
- On-device data processing and backup battery for power loss.
- Integration with cloud APIs and real-time dashboards.
- Use of MySQL and Redis for data storage and transmission.
Software Architecture:
- Embedded software development using Visual Studio Code and Arduino.
- Cloud backend built with Node.js for APIs and data management.
- Use of JSON data format for communication between device and cloud.
Impact and Results:
- 30% productivity improvement through automation and predictive insights.
- 11% energy cost savings.
- Enhanced product quality and reduced spoilage.
- Greater data-driven decision-making.
Conclusion:
The masterclass highlighted the transformative potential of IoT in even small-scale manufacturing environments. Through practical insights and a hands-on case study, participants gained a clear roadmap for implementing IoT systems that are secure, scalable, and impactful.
Tiivistelmä
Tämä Limerickin yliopiston järjestämä mestarikurssi tarjoaa kattavan katsauksen esineiden
internetin (Internet of Things, IoT) ratkaisujen suunnitteluun, kehittämiseen ja
käyttöönottoon valmistusteollisuudelle räätälöitynä. Tilaisuus alkaa teknisellä ja strategisella
yleiskatsauksella, jonka jälkeen esitellään käytännön tapaustutkimus, joka käsittää
jäätelötehtaalle räätälöidyn IoT-järjestelmän.
Keskeiset oppimisalueet:
1. IoT:n ymmärtäminen teollisuudessa:
o IoT:n määritelmä ja soveltamisala teollisuudessa.
o IoT:n strategiset tavoitteet: tehokkuuden, turvallisuuden, kustannussäästöjen ja
säännösten noudattamisen parantaminen.
o Reaaliaikaisen tiedon ratkaiseva merkitys toiminnan parantamisessa ja
ennakoivassa kunnossapidossa.
2. IoT-ratkaisun suunnitteluprosessi:
o Tehtaan tarpeiden arviointi ja keskeisten suorituskykyindikaattoreiden (KPI)
tunnistaminen.
o Teollisuuskäyttöön soveltuvan laitteiston (anturit, toimilaitteet,
mikrokontrollerit) ja viestintäprotokollien valinta.
o Reuna-, sumu- ja pilvilaskennan merkitys tietojen käsittelyssä ja
tallentamisessa.
3. IoT-toteutuksen haasteet:
o Turvallisuusriskit ja päästä päähän -salauksen tarve.
o Integroinnin monimutkaisuus vanhojen järjestelmien kanssa ja
protokollastandardoinnin puute.
o Virranhallintastrategiat ja lainsäädännön noudattaminen (esim. GDPR,
CE/FCC-sertifiointi).
4. Tapaustutkimus: Jäätelötehtaan valvontajärjestelmä
o Todellinen esimerkki, jossa sähkökatkos aiheutti jääkaapin seisokin vuoksi
valtavia tuotehäviöitä.
o Suunniteltiin räätälöity IoT-laite, jossa käytettiin ESP32-mikrokontrolleria,
erittäin tarkkoja lämpötila-antureita ja redundanttia LTE/Wi-Fi-tiedonsiirtoa.
o Keskeisiä ominaisuuksia olivat mm:
▪ Reaaliaikaiset hälytykset tekstiviestillä/sähköpostilla.
▪ Laitteen sisäinen tietojenkäsittely ja vara-akku sähkökatkon varalta.
mittaristot.
▪ MySQL:n ja Redisin käyttö tietojen tallentamiseen ja siirtämiseen.
5. Ohjelmistoarkkitehtuuri:
o Sulautettujen ohjelmistojen kehittäminen käyttäen Visual Studio Codea ja
Arduinoa.
o Node.js:llä rakennettu pilvipohjainen taustajärjestelmä API-rajapintoja ja
tiedonhallintaa varten.
o JSON-tietomuodon käyttö laitteen ja pilven välisessä viestinnässä.
6. Vaikutukset ja tulokset:
o 30 % tuottavuuden paraneminen automaation ja ennakoivan näkemyksen
avulla.
o 11 prosentin energiakustannussäästöt.
o Tuotteiden laadun parantuminen ja pilaantumisen väheneminen.
o Parempi tietoon perustuva päätöksenteko.
Johtopäätökset:
Mestarikurssilla korostettiin IoT:n muutospotentiaalia jopa pienimuotoisissa
tuotantoympäristöissä. Käytännön näkemysten ja käytännön tapaustutkimuksen avulla
osallistujat saivat selkeän etenemissuunnitelman turvallisten, skaalautuvien ja vaikuttavien
IoT-järjestelmien toteuttamiseksi.
Sammanfattning
Sammanfattning – Masterclass om IoT inom tillverkningsindustrin
Denna masterclass, som anordnas av University of Limerick, erbjuder en omfattande genomgång av design, utveckling och implementering av IoT-lösningar (Internet of Things) som är skräddarsydda för tillverkningsindustrin. Sessionen inleds med en teknisk och strategisk översikt, följt av en praktisk fallstudie om ett specialdesignat IoT-system för en glassfabrik.
Viktiga lärdomar:
1.Förstå IoT inom tillverkningsindustrin:
- Definition och omfattning av IoT inom industriella miljöer.
- Strategiska mål för IoT: förbättrad effektivitet, säkerhet, kostnadsbesparingar och efterlevnad av regelverk.
- Den avgörande rollen som realtidsdata spelar för driftsförbättringar och förebyggande underhåll.
2.Designprocessen för en IoT-lösning:
- Bedömning av fabrikens behov och identifiering av nyckeltal (KPI).
- Val av industriell hårdvara (sensorer, ställdon, mikrokontroller) och kommunikationsprotokoll.
- Betydelsen av edge-, fog- och molnbaserad databehandling för bearbetning och lagring av data.
3.Utmaningar vid implementering av IoT:
- Säkerhetsrisker och behovet av end-to-end-kryptering.
- Komplexiteten i integrationen med äldre system och bristen på standardisering av protokoll.
- Strategier för energihantering och efterlevnad av lagar (t.ex. GDPR, CE/FCC-certifiering).
4.Fallstudie: Övervakningssystem för glassfabrik
- Ett verkligt exempel där strömavbrott orsakade stora produktförluster på grund av driftstopp i kylskåp.
- En anpassad IoT-enhet designades med hjälp av en ESP32-mikrokontroller, högprecisa temperatursensorer och redundant LTE/Wi-Fi-kommunikation.
- Viktiga funktioner inkluderade:
- Realtidsvarningar via SMS/e-post.
- Databehandling på enheten och reservbatteri för strömavbrott.
- Integration med moln-API:er och realtidsdashboards.
- Användning av MySQL och Redis för datalagring och överföring.
Programvaruarkitektur:
- Inbäddad programvaruutveckling med Visual Studio Code och Arduino.
- Molnbackend byggd med Node.js för API:er och datahantering.
- Användning av JSON-dataformat för kommunikation mellan enhet och moln.
Effekt och resultat:
- 30 % produktivitetsförbättring genom automatisering och prediktiva insikter.
- 11 % energikostnadsbesparingar.
- Förbättrad produktkvalitet och minskat svinn.
- Bättre datadrivna beslut.
Slutsats:
Masterklassen belyste IoT:s transformativa potential även i småskaliga tillverkningsmiljöer. Genom praktiska insikter och en praktisk fallstudie fick deltagarna en tydlig färdplan för implementering av IoT-system som är säkra, skalbara och effektiva.
Riassunto Esecutivo
Questa masterclass, ospitata dall'Università di Limerick, offre un'esplorazione completa della
progettazione, dello sviluppo e dell'implementazione di soluzioni Internet of Things
(IoT) su misura per il settore manifatturiero. La sessione inizia con una panoramica tecnica e
strategica, seguita da un caso pratico di progettazione di un sistema IoT personalizzato per
una fabbrica di gelati.
Aree di apprendimento chiave:
1. Comprendere l'IoT nel settore manifatturiero:
o Definizione e ambito di applicazione dell'IoT in ambito industriale.
o Obiettivi strategici dell'IoT: miglioramento dell'efficienza, della sicurezza, dei
risparmi sui costi e della conformità alle normative.
o Il ruolo critico dei dati in tempo reale per il miglioramento operativo e la
manutenzione predittiva.
2. Processo di progettazione di una soluzione IoT:
o Valutazione delle esigenze della fabbrica e identificazione degli indicatori
chiave di prestazione (KPI).
o Selezione di hardware di livello industriale (sensori, attuatori,
microcontrollori) e protocolli di comunicazione.
o Importanza di edge, fog e cloud computing per l'elaborazione e l'archiviazione
dei dati.
3. Sfide nell'implementazione dell'IoT:
o Rischi per la sicurezza e necessità di crittografia end-to-end.
o Complessità di integrazione con i sistemi legacy e mancanza di
standardizzazione dei protocolli.
o Strategie di gestione dell'energia e conformità legale (ad esempio, GDPR,
certificazione CE/FCC).
4. Caso di studio: Sistema di monitoraggio della fabbrica di gelati
o Un esempio reale in cui l'interruzione dell'alimentazione ha causato un'ingente
perdita di prodotto dovuta all'inattività del frigorifero.
o È stato progettato un dispositivo IoT personalizzato utilizzando un
microcontrollore ESP32, sensori di temperatura ad alta precisione e
comunicazione LTE/Wi-Fi ridondante.
o Le caratteristiche principali includono:
▪ Avvisi in tempo reale via SMS/email.
▪ Elaborazione dei dati sul dispositivo e batteria di backup in caso di
perdita di alimentazione.
▪ Integrazione con API cloud e dashboard in tempo reale.
▪ Utilizzo di MySQL e Redis per l'archiviazione e la trasmissione dei
dati.
5. Architettura del software:
o Sviluppo di software embedded con Visual Studio Code e Arduino.
o Backend cloud costruito con Node.js per le API e la gestione dei dati.
o Utilizzo del formato dati JSON per la comunicazione tra dispositivo e cloud.
6. Impatto e risultati:
o 30% di miglioramento della produttività grazie all'automazione e alle
intuizioni predittive.
o Risparmio dell'11% sui costi energetici.
o Miglioramento della qualità dei prodotti e riduzione dello spoilage.
o Maggiore capacità di prendere decisioni basate sui dati.
Conclusioni:
La masterclass ha evidenziato il potenziale di trasformazione dell'IoT anche in ambienti
produttivi di piccole dimensioni. Attraverso approfondimenti pratici e un caso di studio
pratico, i partecipanti hanno acquisito una chiara tabella di marcia per l'implementazione di
sistemi IoT sicuri, scalabili e d'impatto.
Résumé
Cette masterclass, organisée par l'Université de Limerick, propose une exploration complète
de la conception, du développement et du déploiement de solutions de l'Internet des
objets (IdO) adaptées au secteur de la fabrication. La session commence par un aperçu
technique et stratégique, suivi d'une étude de cas pratique impliquant un système IoT conçu
sur mesure pour une usine de crème glacée.
Principaux domaines d'apprentissage :
1. Comprendre l'IdO dans la fabrication :
o Définition et portée de l'IdO dans les environnements industriels.
o Objectifs stratégiques de l'IdO : amélioration de l'efficacité, de la sécurité, des
économies et de la conformité réglementaire.
o Le rôle critique des données en temps réel pour l'amélioration opérationnelle
et la maintenance prédictive.
2. Processus de conception d'une solution IdO :
o Évaluation des besoins de l'usine et identification des indicateurs clés de
performance (KPI).
o Sélection de matériel de qualité industrielle (capteurs, actionneurs,
microcontrôleurs) et de protocoles de communication.
o Importance de la périphérie, du brouillard et de l'informatique en nuage pour
le traitement et le stockage des données.
3. Défis liés à la mise en œuvre de l'IdO :
o Risques de sécurité et nécessité d'un cryptage de bout en bout.
o Complexité de l'intégration avec les systèmes existants et manque de
normalisation des protocoles.
o Stratégies de gestion de l'énergie et conformité légale (par exemple, GDPR,
certification CE/FCC).
4. Étude de cas : Système de surveillance d'une usine de crèmes glacées
o Un exemple concret où une panne d'électricité a entraîné une perte massive de
produits en raison de l'immobilisation du réfrigérateur.
o Un dispositif IoT personnalisé a été conçu à l'aide d'un microcontrôleur
ESP32, de capteurs de température de haute précision et d'une communication
LTE/Wi-Fi redondante.
o Les principales caractéristiques sont les suivantes
▪ Alertes en temps réel par SMS/email.
▪ Traitement des données sur l'appareil et batterie de secours en cas de
perte d'alimentation.
▪ Intégration avec des API en nuage et des tableaux de bord en temps
réel.
▪ Utilisation de MySQL et Redis pour le stockage et la transmission des
données.
5. Architecture du logiciel :
o Développement de logiciels embarqués à l'aide de Visual Studio Code et
Arduino.
o Backend en nuage construit avec Node.js pour les API et la gestion des
données.
o Utilisation du format de données JSON pour la communication entre l'appareil
et le nuage.
6. Impact et résultats :
o Amélioration de 30 % de la productivité grâce à l'automatisation et à des
informations prédictives.
o 11 % d'économies d'énergie.
o Amélioration de la qualité des produits et réduction des pertes.
o Meilleure prise de décision fondée sur les données.
Conclusion :
La masterclass a mis en évidence le potentiel de transformation de l'IdO dans les
environnements de fabrication, même à petite échelle. Grâce à des informations pratiques et à
une étude de cas concrète, les participants ont obtenu une feuille de route claire pour la mise
en œuvre de systèmes IdO sécurisés, évolutifs et efficaces.
Samenvatting
Samenvatting – Masterclass IoT in de productiesector
Deze masterclass, georganiseerd door de Universiteit van Limerick, biedt een uitgebreide verkenning van het ontwerp, de ontwikkeling en de implementatie van Internet of Things (IoT)-oplossingen op maat voor de productiesector. De sessie begint met een technisch en strategisch overzicht, gevolgd door een praktische casestudy over een op maat ontworpen IoT-systeem voor een ijsfabriek.
Belangrijkste leergebieden:
- Inzicht in IoT in de productiesector:
- Definitie en reikwijdte van IoT binnen industriële omgevingen.
- Strategische doelstellingen van IoT: verbetering van efficiëntie, veiligheid, kostenbesparingen en naleving van regelgeving.
- De cruciale rol van realtime gegevens voor operationele verbetering en voorspellend onderhoud.
- Ontwerpproces van een IoT-oplossing:
- Beoordeling van de behoeften van de fabriek en identificatie van belangrijke prestatie-indicatoren (KPI's).
- Selectie van industriële hardware (sensoren, actuatoren, microcontrollers) en communicatieprotocollen.
- Het belang van edge-, fog- en cloudcomputing bij het verwerken en opslaan van gegevens.
- Uitdagingen bij de implementatie van IoT:
- Beveiligingsrisico's en de noodzaak van end-to-end-encryptie.
- Complexiteit van de integratie met legacy-systemen en gebrek aan standaardisatie van protocollen.
- Strategieën voor energiebeheer en naleving van wetgeving (bijv. AVG, CE/FCC-certificering).
Casestudy: monitoringsysteem voor ijsfabriek
- Een praktijkvoorbeeld waarbij een stroomstoring leidde tot enorm productverlies als gevolg van uitval van koelkasten.
- Er werd een aangepast IoT-apparaat ontworpen met behulp van een ESP32-microcontroller, zeer nauwkeurige temperatuursensoren en redundante LTE/Wi-Fi-communicatie.
- Belangrijkste kenmerken:
- Realtime waarschuwingen via sms/e-mail.
- Gegevensverwerking op het apparaat en back-upbatterij voor stroomuitval.
- Integratie met cloud-API's en realtime dashboards.
- Gebruik van MySQL en Redis voor gegevensopslag en -overdracht.
- Softwarearchitectuur:
- Embedded softwareontwikkeling met behulp van Visual Studio Code en Arduino.
- Cloudbackend gebouwd met Node.js voor API's en gegevensbeheer.
- Gebruik van JSON-gegevensformaat voor communicatie tussen apparaat en cloud.
- Impact en resultaten:
- 30% productiviteitsverbetering door automatisering en voorspellende inzichten.
- 11% besparing op energiekosten.
- Verbeterde productkwaliteit en minder bederf.
- Meer datagestuurde besluitvorming.
Conclusie:
De masterclass benadrukte het transformatieve potentieel van IoT, zelfs in kleinschalige productieomgevingen. Door middel van praktische inzichten en een hands-on casestudy kregen deelnemers een duidelijk stappenplan voor het implementeren van IoT-systemen die veilig, schaalbaar en impactvol zijn.
Expert: Valentijn de Leeuw, Flanders Make
Executive Summary – Industrial Internet of Things – An overview for Business & Technical Leaders
Introduction
This recorded webinar, presented by Flanders Make, offers a comprehensive introduction to the Industrial Internet of Things (IIoT), tailored specifically for both business and technical leaders in the manufacturing sector. As a leading research center focused on innovation in industry, Flanders Make shares practical insights and strategic perspectives on how IIoT technologies are reshaping industrial operations. The session bridges the gap between technical possibilities and business value, making it ideal for decision-makers, engineers, and innovation managers.
Key Learning Areas
- What is IIoT and Why It Matters
Understand the core principles of the Industrial Internet of Things and its relevance to modern manufacturing environments.
- Business Drivers and Strategic Value
Explore how IIoT can support business goals such as operational efficiency, cost reduction, and product innovation.
- Technical Building Blocks of IIoT
Learn about the key technologies that enable IIoT, including sensors, connectivity, edge computing, and cloud platforms.
- Data Collection and Utilization
Discover how IIoT systems gather, process, and leverage data to support real-time decision-making and predictive analytics.
- Integration Challenges and Solutions
Gain insights into common integration hurdles and how to align IIoT with existing IT and OT systems.
- Cybersecurity and Risk Management
Understand the importance of securing IIoT environments and managing data privacy and system integrity.
- Use Cases and Industry Examples
Review real-world applications of IIoT in manufacturing, logistics, and maintenance, illustrating tangible benefits and lessons learned.
Conclusion
By watching this webinar, viewers will gain a solid understanding of how IIoT can be strategically and technically implemented to drive transformation in industrial settings. Whether you're exploring new technologies or planning a digital roadmap, this session equips you with the knowledge to make informed decisions and unlock the potential of connected manufacturing.
Tiivistelmä
Tiivistelmä – Teollinen esineiden internet – Katsaus liiketoiminnan ja tekniikan johtajille
Johdanto
Tämä Flanders Maken pitämä verkkoseminaari tarjoaa kattavan esittelyn teollisesta esineiden internetistä (IIoT), joka on räätälöity erityisesti valmistavan teollisuuden liiketoiminnan ja tekniikan johtajille. Flanders Make on johtava teollisuuden innovaatioihin keskittyvä tutkimuskeskus, joka jakaa käytännönläheisiä näkemyksiä ja strategisia näkökulmia siitä, miten IIoT-teknologiat muuttavat teollisuuden toimintaa. Tallenne siltaa teknisen potentiaalin ja liiketoiminnallisen arvon välisen kuilun, mikä tekee siitä ihanteellisen päätöksentekijöille, insinööreille ja innovaatiojohtajille.
Keskeiset oppimiskohteet
• Mikä on IIoT ja miksi se on tärkeää
Ymmärrä teollisen internetin perusperiaatteet ja sen merkitys nykyaikaisille valmistusympäristöille.
• Liiketoiminnan ajurit ja strateginen arvo
Tutustu siihen, miten IIoT voi tukea liiketoimintatavoitteita, kuten toiminnan tehokkuutta, kustannusten vähentämistä ja tuoteinnovaatioita.
• IIoT:n tekniset rakennuspalikat
Tutustu IIoT:n mahdollistaviin avainteknologioihin, kuten antureihin, liitettävyyteen, reunalaskentaan ja pilvialustoihin.
• Datan kerääminen ja hyödyntäminen
Tutustu siihen, miten IIoT-järjestelmät keräävät, käsittelevät ja hyödyntävät dataa reaaliaikaisen päätöksenteon ja ennustavan analytiikan tukemiseksi.
• Integraation haasteet ja ratkaisut
Hanki tietoa yleisistä integraation esteistä ja siitä, miten IIoT voidaan sovittaa yhteen olemassa olevien IT- ja OT-järjestelmien kanssa.
• Kyberturvallisuus ja riskienhallinta
Ymmärrä IIoT-ympäristöjen turvaamisen sekä tietosuojan ja järjestelmän eheyden hallinnan merkitys.
• Käyttötapaukset ja esimerkkejä teollisuudesta
Tutustu IIoT:n käytännön sovelluksiin valmistuksessa, logistiikassa ja kunnossapidossa, joista käy ilmi konkreettiset edut ja opitut asiat.
Johtopäätös
Tämän webinaarin tarjoaa vankan käsityksen siitä, miten IIoT voidaan strategisesti ja teknisesti toteuttaa teollisuuden muutoksen edistämiseksi. Olitpa sitten tutkimassa uusia teknologioita tai suunnittelemassa digitaalista tiekarttaa, tämä tallenne auttaa sinua tekemään tietoon perustuvia päätöksiä ja hyödyntämään verkotetun valmistuksen potentiaalia.
Sammanfattning
Sammanfattning – Industriellt internet of things – En översikt för företagsledare och tekniska chefer
Inledning
Detta inspelade webbinarium, presenterat av Flanders Make, erbjuder en omfattande introduktion till industriellt internet of things (IIoT), särskilt anpassat för både företagsledare och tekniska chefer inom tillverkningssektorn. Som ett ledande forskningscenter med fokus på innovation inom industrin delar Flanders Make med sig av praktiska insikter och strategiska perspektiv på hur IIoT-teknik omformar industriell verksamhet. Sessionen överbryggar klyftan mellan tekniska möjligheter och affärsvärde, vilket gör den idealisk för beslutsfattare, ingenjörer och innovationschefer.
Viktiga lärdomar
• Vad är IIoT och varför är det viktigt?
Förstå de grundläggande principerna för industriellt internet och dess relevans för moderna tillverkningsmiljöer.
• Affärsmotiv och strategiskt värde
Utforska hur IIoT kan stödja affärsmål som operativ effektivitet, kostnadsreduktion och produktinnovation.
• Tekniska byggstenar för IIoT
Lär dig mer om de viktigaste teknikerna som möjliggör IIoT, inklusive sensorer, konnektivitet, edge computing och molnplattformar.
• Datainsamling och användning
Upptäck hur IIoT-system samlar in, bearbetar och utnyttjar data för att stödja beslutsfattande i realtid och prediktiv analys.
• Integrationsutmaningar och lösningar
Få insikter om vanliga integrationshinder och hur man anpassar IIoT till befintliga IT- och OT-system.
• Cybersäkerhet och riskhantering
Förstå vikten av att säkra IIoT-miljöer och hantera dataintegritet och systemintegritet.
• Användningsfall och branschexempel
Granska verkliga tillämpningar av IIoT inom tillverkning, logistik och underhåll, som illustrerar konkreta fördelar och lärdomar.
Slutsats
Genom att titta på detta webinar får tittarna en gedigen förståelse för hur IIoT kan implementeras strategiskt och tekniskt för att driva på transformationen i industriella miljöer. Oavsett om du utforskar nya tekniker eller planerar en digital roadmap, ger denna session dig den kunskap du behöver för att fatta välgrundade beslut och frigöra potentialen i uppkopplad tillverkning.
Riassunto Esecutivo
Riassunto esecutivo –
Internet delle cose industriale – Una panoramica per i leader aziendali e tecnici
Introduzione
Questo webinar registrato, presentato da Flanders Make, offre un'introduzione completa all'Internet delle cose industriale (IIoT), pensata appositamente per i leader aziendali e tecnici del settore manifatturiero. In qualità di centro di ricerca leader incentrato sull'innovazione nel settore industriale, Flanders Make condivide approfondimenti pratici e prospettive strategiche su come le tecnologie IIoT stanno ridefinendo le operazioni industriali. La sessione colma il divario tra possibilità tecniche e valore aziendale, rendendola ideale per decisori, ingegneri e responsabili dell'innovazione.
Aree di apprendimento chiave
• Che cos'è l'IIoT e perché è importante
Comprendere i principi fondamentali dell'Internet delle cose industriale e la sua rilevanza per i moderni ambienti di produzione.
• Fattori trainanti del business e valore strategico
Scopri come l'IIoT può supportare obiettivi aziendali quali l'efficienza operativa, la riduzione dei costi e l'innovazione dei prodotti.
• Elementi tecnici fondamentali dell'IIoT
Scopri le tecnologie chiave che rendono possibile l'IIoT, tra cui sensori, connettività, edge computing e piattaforme cloud.
• Raccolta e utilizzo dei dati
Scopri come i sistemi IIoT raccolgono, elaborano e sfruttano i dati per supportare il processo decisionale in tempo reale e l'analisi predittiva.
• Sfide e soluzioni di integrazione
Ottieni informazioni dettagliate sulle comuni difficoltà di integrazione e su come allineare l'IIoT ai sistemi IT e OT esistenti.
• Cybersecurity e gestione dei rischi
Comprendi l'importanza di proteggere gli ambienti IIoT e di gestire la privacy dei dati e l'integrità dei sistemi.
• Casi d'uso ed esempi di settore
Esamina le applicazioni reali dell'IIoT nella produzione, nella logistica e nella manutenzione, illustrando i vantaggi tangibili e le lezioni apprese.
Conclusione
Guardando questo webinar, gli spettatori acquisiranno una solida comprensione di come l'IIoT possa essere implementato strategicamente e tecnicamente per guidare la trasformazione in contesti industriali. Sia che stiate esplorando nuove tecnologie o pianificando una roadmap digitale, questa sessione vi fornirà le conoscenze necessarie per prendere decisioni informate e sbloccare il potenziale della produzione connessa.
Résumé
Résumé – L'Internet industriel des objets – Présentation générale à l'intention des dirigeants commerciaux et techniques
Introduction
Ce webinaire enregistré, présenté par Flanders Make, offre une introduction complète à l'Internet industriel des objets (IIoT), spécialement conçue pour les dirigeants commerciaux et techniques du secteur manufacturier. En tant que centre de recherche de premier plan axé sur l'innovation dans l'industrie, Flanders Make partage des informations pratiques et des perspectives stratégiques sur la manière dont les technologies IIoT transforment les opérations industrielles. La session comble le fossé entre les possibilités techniques et la valeur commerciale, ce qui la rend idéale pour les décideurs, les ingénieurs et les responsables de l'innovation.
Principaux domaines d'apprentissage
• Qu'est-ce que l'IIoT et pourquoi est-il important ?
Comprendre les principes fondamentaux de l'Internet industriel des objets et sa pertinence pour les environnements de fabrication modernes.
• Facteurs commerciaux et valeur stratégique
Découvrez comment l'IIoT peut soutenir les objectifs commerciaux tels que l'efficacité opérationnelle, la réduction des coûts et l'innovation produit.
• Les fondements techniques de l'IIoT
Découvrez les technologies clés qui rendent l'IIoT possible, notamment les capteurs, la connectivité, l'edge computing et les plateformes cloud.
• Collecte et utilisation des données
Découvrez comment les systèmes IIoT collectent, traitent et exploitent les données pour soutenir la prise de décision en temps réel et l'analyse prédictive.
• Défis et solutions en matière d'intégration
Découvrez les obstacles courants à l'intégration et comment aligner l'IIoT sur les systèmes informatiques et opérationnels existants.
• Cybersécurité et gestion des risques
Comprenez l'importance de sécuriser les environnements IIoT et de gérer la confidentialité des données et l'intégrité des systèmes.
• Cas d'utilisation et exemples industriels
Passez en revue les applications concrètes de l'IIoT dans les domaines de la fabrication, de la logistique et de la maintenance, illustrant les avantages tangibles et les leçons apprises.
Conclusion
En regardant ce webinaire, les spectateurs acquerront une solide compréhension de la manière dont l'IIoT peut être mis en œuvre de manière stratégique et technique pour favoriser la transformation dans les environnements industriels. Que vous exploriez de nouvelles technologies ou planifiiez un plan d’action numérique, cette session vous fournira les connaissances nécessaires pour prendre des décisions éclairées et libérer le potentiel de la fabrication connectée.
Samenvatting
Samenvatting – Industrieel internet der dingen – Een overzicht voor zakelijke en technische leiders
Inleiding
Deze webinar, gepresenteerd door Flanders Make, biedt een uitgebreide inleiding tot het industriële 'Internet of Things’ (IIoT), speciaal afgestemd op zowel zakelijke als technische leiders in de productiesector. Als toonaangevend onderzoekscentrum dat zich richt op innovatie in de industrie, deelt Flanders Make praktische inzichten en strategische perspectieven over hoe IIoT-technologieën industriële activiteiten hervormen. De sessie overbrugt de kloof tussen technische mogelijkheden en bedrijfswaarde, waardoor deze ideaal is voor besluitvormers, ingenieurs en innovatiemanagers.
Belangrijkste leergebieden
- Wat is IIoT en waarom is het belangrijk?
- Begrijp de kernprincipes van het industriële 'Internet of Things’ en de relevantie ervan voor moderne productieomgevingen.
- Zakelijke drijfveren en strategische waarde
- Ontdek hoe IIoT bedrijfsdoelstellingen zoals operationele efficiëntie, kostenreductie en productinnovatie kan ondersteunen.
- Technische bouwstenen van IIoT
- Leer meer over de belangrijkste technologieën die IIoT mogelijk maken, waaronder sensoren, connectiviteit, edge computing en cloudplatforms.
- Gegevensverzameling en -gebruik
- Ontdek hoe IIoT-systemen gegevens verzamelen, verwerken en benutten om realtime besluitvorming en voorspellende analyses te ondersteunen.
- Integratie-uitdagingen en oplossingen
- Krijg inzicht in veelvoorkomende integratieproblemen en hoe u IIoT kunt afstemmen op bestaande IT- en OT-systemen.
- Cyberbeveiliging en risicobeheer
- Begrijp het belang van het beveiligen van IIoT-omgevingen en het beheren van gegevensprivacy en systeemintegriteit.
- Use cases en voorbeelden uit de industrie
- Bekijk praktische toepassingen van IIoT in productie, logistiek en onderhoud, waarbij concrete voordelen en best practises worden geïllustreerd.
Conclusie
Door deze webinar te bekijken, krijgen kijkers een goed begrip van hoe IIoT strategisch en technisch kan worden geïmplementeerd om transformatie in industriële omgevingen te stimuleren. Of u nu nieuwe technologieën onderzoekt of een digitale roadmap plant, deze sessie geeft u de kennis om weloverwogen beslissingen te nemen en het potentieel van connected manufacturing te benutten.
Expert: Abhishek Kumar, University of Oulu
Executive summary - IoT for Manufacturing
The session focused on the Internet of Things (IoT) for Manufacturing, with a particular emphasis on the concept of IoT Data Fabric—a framework for integrating and utilizing data from diverse sources within manufacturing environments.
The session was led by Abhishek Kumar, affiliated with the Faculty of Information Technology and Electrical Engineering at the University of Oulu.
Key Learning Areas
IoT and IoT Data Fabric
- IoT involves a network of things or devices (from sensors to computers) that collect and exchange data with other devices over the internet.
- IoT Data Fabric is an architectural framework that enables the integration of heterogeneous data sources to support business-specific decision-making in manufacturing. Gives unified view of the data.
Importance in Manufacturing
- Modern factories generate vast amounts of real-time data from numerous sensors and devices.
- The challenge is not just collecting data but extracting timely, actionable insights to improve efficiency and revenue.
- IoT Data Fabric enables a unified view of operations, essential for strategic decision-making.
Architecture Layers
The architecture consists of several layers:
- Data Layer: Ingests data from various sources (real-time and historical), dealing with heterogeneity and interoperability. Key challenge: interoperability between different device standards.
- Communication Layer: Ensures reliable, timely, and accurate data exchange between devices (e.g., robots in a factory). Key challenge: how to ensure the right data is exchanged between right entities in a timely and reliably manner.
- Data Management Layer/Storage Layer: Stores data efficiently for fast retrieval and analysis. Choice of database technology is crucial for performance. Key challenge: how to ensure semantic knowledge allowing interoperability across heterogeneous devices and quick responses to queries.
- Data Analytics Layer: Extracts actionable intelligence using AI and big data techniques. Challenges include data silos and concept drift (when models become outdated due to changes in data patterns).
- Application Layer: Provides unified visualizations for executives to support strategic decision-making. Key challenges: which data API standards to use and how to provide effective unified visualization.
Smart Manufacturing and Customization
- Traditional trade-off: Customization vs. Scale (e.g., Ferrari vs. Ford).
- Emerging goal: Hyper-customization at scale, enabled by AI, IoT, and advanced robotics.
- The vision is to combine Ferrari-level personalization with Ford-level production volume.
Future Outlook and Course Offering
- Adoption of new technologies in manufacturing is gradual and uneven.
- Factories will continue to operate with a mix of old and new technologies.
- The upcoming course will explore how to implement IoT Data Fabric in manufacturing and move toward data-driven, scalable, hyper-customized production.
Conclusions
- IoT Data Fabric offers a structured approach to unify and leverage data across manufacturing systems.
- The integration of legacy and modern technologies is essential, as adoption is gradual and uneven.
- Advanced technologies like AI and 6G will enable a shift from goal-centered to data-driven manufacturing.
- The vision for the future is scalable, hyper-customized production—combining the personalization of Ferrari with the scale of Ford.
Tiivistelmä
Tiivistelma - loT teollisuudessa
Masterclassissa keskityttiin esineiden internetiin (loT) teollisuudessa, ja siinä painotettiin
erityisesti loT Data Fabric -konseptia, joka on viitekehys eri lähteistä peräisin olevan tiedon
integroimiseksi ja hyödyntämiseksi tuotantoympäristöissä.
Sessiota johti Abhishek Kumar, Oulun yliopistonn tieto- ja
sähkötekniikan tiedekunnasta.
Keskeiset oppimisalueet
1. loT ja loT-datatehdas
- loT tarkoittaa esineiden tai laitteiden (antureista tietokoneisiin) verkostoa, joka kerää ja vaihtaa tietoja muiden laitteiden kanssa internetin välityksellä.
- loT Data Fabric on arkkitehtuurikehys, joka mahdollistaa heterogeenisten tietolähteiden integroinnin liiketoimintakohtaisen päätöksenteon tueksi teollisuudessa. Tarjoaa yhtenäisen näkymän dataan.
2. Merkitys valmistusteollisuudelle
- Nykyaikaiset tehtaat tuottavat suuria määriä reaaliaikaista dataa monista eri antureista ja laitteista.
- Haasteena ei ole pelkästään tiedon kerääminen vaan myös oikea-aikaisten ja käyttökelpoisten oivallusten tarjoaminen tehokkuuden ja tulojen parantamiseksi.
- loT Data Fabric mahdollistaa yhtenäisen näkymän liiketoimintaan, mikä on ratkaisevan tärkeää strategisen päätöksenteon kannalta.
3. Arkkitehtuurin kerrokset
Arkkitehtuuri koostuu useista kerroksista:
- Datakerros: Ottaa vastaan tietoja eri lähteistä (reaaliaikaisia ja historiallisia) ja hallitsee heterogeenisuutta ja yhteentoimivuutta. Suurin haaste: eri laitestandardien välinen yhteentoimivuus.
- Viestintäkerros: Varmistaa luotettavan, nopean ja tarkan tiedonvaihdon laitteiden välillä (esim. robotit tehtaassa). Keskeinen haaste: miten varmistetaan, että oikeat tiedot vaihdetaan oikeiden laitteiden välillä oikea-aikaisesti ja luotettavasti.
- Tiedonhallintakerros/varastointikerros: Tallentaa tiedot tehokkaalla tavalla nopeaa hakua ja analysointia varten. Tietokantateknologian valinta on ratkaisevan tärkeää suorituskyvyn kannalta. Tärkein haaste: miten varmistetaan semanttinen tieto, joka mahdollistaa heterogeenisten kokonaisuuksien välisen yhteentoimivuuden ja nopeat vastaukset kyselyihin.
- Data-analytiikkakerros: Toimintakelpoisen älykkyyden poimiminen tekoälyn ja big data -tekniikoiden avulla. Haasteita ovat muun muassa tietosiilot ja kasitteiden ajautuminen (kun mallit vanhentuvat tietomallien muuttuessa).
- Sovelluskerros: Yhtenäisten visualisointien tarjoaminen johtajille strategisen päätöksenteon tueksi. Keskeiset haasteet: mitkä data API-standardit tulisi käyttää ja miten tarjota tehokas yhtenäinen visualisointi.
4. Älykäs valmistus ja räätälöinti
- Perinteinen kompromissi: räätälöinti vs. mittakaava (esim. Ferrari vs. Ford).
- Kehittyvä tavoite: hyperräätälöinti mittakaavassa, jonka mahdollistavat tekoäly, esineiden internet ja kehittynyt robotiikka.
- Visiona on yhdistää Ferrari-tason personointi ja Ford-tason tuotantovolyymi.
5. Tulevaisuuden näkymät ja kurssitarjonta
- Uusien teknologioiden käyttöönotto valmistusteollisuudessa on asteittaista ja epätasaista.
- Tehtaat tulevat jatkossakin työskentelemään vanhojen ja uusien teknologioiden yhdistelmällä.
- Tulevalla kurssilla tutkitaan, miten loT Data Fabric otetaan käyttöön teollisuudessa ja siirrytään kohti datalähtöistä, skaalautuvaa ja hyperräätälöityä tuotantoa.
loT:tä koskevia päätelmiä
- loT Data Fabric tarjoaa jäsennellyn lähestymistavan tietojen yhdistämiseen ja hyödyntämiseen kaikissa valmistusjärjestelmissä.
- On tärkeäa integroida vanhat ja nykyaikaiset teknologiat, koska käyttöönotto on asteittaista ja epätasaista.
- Kehittyneet teknologiat, kuten tekoäly ja 6G, mahdollistavat siirtymisen tavoitteellisesta valmistuksesta tietoon perustuvaan valmistukseen.
- Tulevaisuuden visio on skaalautuva, hyperräätälöity tuotanto – yhdistelmä Ferrarin personointia ja Fordin skaalautuvuutta.
Sammanfattning
Sammanfattning - IoT för tillverkningsindustrin
Sessionen fokuserade på Internet of Things (IoT) för tillverkning, med särskild tonvikt på konceptet IoT Data Fabric - ett ramverk för att integrera och använda data från olika källor inom tillverkningsmiljöer.
Sessionen leddes av Abhishek Kumar, som är knuten till fakulteten för informationsteknologi och elektroteknik vid Uleåborgs universitet.
Viktiga inlärningsområden
1. IoT och IoT-datafabrik
- IoT innebär ett nätverk av saker eller enheter (från sensorer till datorer) som samlar in och utbyter data med andra enheter via internet.
- IoT Data Fabric är ett arkitektoniskt ramverk som möjliggör integration av heterogena datakällor för att stödja affärsspecifikt beslutsfattande inom tillverkning. Ger en enhetlig bild av data.
2. Betydelsen för tillverkningsindustrin
- Moderna fabriker genererar stora mängder realtidsdata från många olika sensorer och enheter.
- Utmaningen är inte bara att samla in data utan också att i rätt tid få fram användbara insikter för att förbättra effektiviteten och intäkterna.
- IoT Data Fabric möjliggör en enhetlig bild av verksamheten, vilket är avgörande för strategiskt beslutsfattande.
3. Arkitekturens lager
Arkitekturen består av flera lager:
- Datalager: Tar in data från olika källor (i realtid och historiskt) och hanterar heterogenitet och interoperabilitet. Viktigaste utmaningen: driftskompatibilitet mellan olika enhetsstandarder.
- Kommunikationsskikt: Säkerställer tillförlitligt, snabbt och korrekt datautbyte mellan enheter (t.ex. robotar i en fabrik). Huvudutmaning: hur man säkerställer att rätt data utbyts mellan rätt enheter i rätt tid och på ett tillförlitligt sätt.
- Datahanteringslager/lagringslager: Lagrar data på ett effektivt sätt för snabb hämtning och analys. Valet av databasteknik är avgörande för prestandan. Huvudutmaning: hur man säkerställer semantisk kunskap som möjliggör interoperabilitet mellan heterogena enheter och snabba svar på förfrågningar.
- Dataanalysskikt: Extraherar användbar intelligens med hjälp av AI och big data-tekniker. Utmaningarna omfattar datasilos och konceptdrift (när modeller blir föråldrade på grund av förändringar i datamönster).
- Applikationslager: Tillhandahåller enhetliga visualiseringar för chefer som stöd för strategiskt beslutsfattande. Viktiga utmaningar: vilka API-standarder för data som ska användas och hur man tillhandahåller effektiv enhetlig visualisering.
4. Smart tillverkning och kundanpassning
- Traditionell avvägning: Anpassning vs. skala (t.ex. Ferrari vs. Ford).
- Framväxande mål: Hyperanpassning i stor skala, möjliggjord av AI, IoT och avancerad robotteknik.
- Visionen är att kombinera personalisering på Ferrari-nivå med produktionsvolym på Ford-nivå.
5. Framtidsutsikter och kursutbud
- Antagandet av ny teknik inom tillverkningsindustrin sker gradvis och ojämnt.
- Fabrikerna kommer att fortsätta att arbeta med en blandning av gammal och ny teknik.
- Den kommande kursen kommer att utforska hur man implementerar IoT Data Fabric i tillverkningsindustrin och går mot datadriven, skalbar, hyperanpassad produktion.
Slutsatser om IoT
- IoT Data Fabric erbjuder ett strukturerat tillvägagångssätt för att förena och utnyttja data i olika tillverkningssystem.
- Det är viktigt att integrera äldre och modern teknik eftersom införandet sker gradvis och ojämnt.
- Avancerad teknik som AI och 6G kommer att möjliggöra en övergång från målstyrd till datadriven tillverkning.
- Visionen för framtiden är skalbar, hyperanpassad produktion - en kombination av Ferraris personalisering och Fords skalbarhet.
Riassunto Esecutivo
Riassunto esecutivo - loT per la produzione
La sessione si è concentrata sull'Internet delle cose (IoT) per il settore
manifatturiero, con particolare attenzione al concetto di IoT Data Fabric, un
framework per l'integrazione e l'utilizzo di dati provenienti da fonti diverse in ambienti
produttivi.
La sessione è stata presieduta da Abhishek Kumar, affiliato alla Facoltà di
Informatica e Ingegneria Elettrica dell'Università di Oulu.
Aree di apprendimento principali
1 IoT e IoT Data Fabric
- Per IoT si intende una rete di oggetti o dispositivi (dai sensori ai computer) che
raccolgono e scambiano dati con altri dispositivi via Internet.
- L'IoT Data Fabric è un framework architettonico che consente l'integrazione di fonti di dati eterogenee per supportare il processo decisionale specifico dell'azienda nel settore manifatturiero. Fornisce una visione unificata dei dati.
2. importanza per l'industria manifatturiera
- Le fabbriche moderne generano grandi quantità di dati in tempo reale da molti sensori e dispositivi diversi.
- La sfida non è solo quella di raccogliere i dati, ma anche di fornire approfondimenti tempestivi e attuabili per migliorare l'efficienza e i ricavi.
- L'IoT Data Fabric consente una visione unificata dell'azienda, fondamentale per il processo decisionale strategico.
3. livelli dell'architettura
L'architettura è composta da diversi livelli:
- Livello dati: Accoglie dati da fonti diverse (in tempo reale e storici) e gestisce l'eterogeneità e l'interoperabilità. Sfida principale: l'interoperabilità tra diversi standard di dispositivi.
- Livello di comunicazione: assicura uno scambio di dati affidabile, veloce e preciso tra i dispositivi (ad esempio, i robot in una fabbrica). Sfida principale: come garantire che i dati giusti siano scambiati tra i dispositivi giusti in modo tempestivo e affidabile.
- Livello di gestione dei dati/strato di archiviazione: Memorizza i dati in modo efficiente per un rapido recupero e analisi. La scelta della tecnologia del database è fondamentale per le prestazioni. Sfida principale: come garantire una conoscenza semantica che consenta l'interoperabilità tra entità eterogenee e risposte rapide alle interrogazioni.
- Livello di analisi dei dati: estrarre l'intelligenza utilizzabile utilizzando l'intelligenza artificiale e le tecniche dei big data. Le sfide includono i silos di dati e la deriva dei concetti (quando i modelli diventano obsoleti a causa dei cambiamenti nei modelli di dati).
- Livello applicativo: Fornire visualizzazioni unificate ai manager per supportare il processo decisionale strategico. Sfide principali: quali standard API per i dati utilizzare e come fornire una visualizzazione unificata efficace.
4. produzione intelligente e personalizzazione
- Trade-off tradizionale: personalizzazione vs. scala (es. Ferrari vs. Ford).
- Obiettivo emergente: iper-personalizzazione su scala, abilitata da Al, IoT e robotica avanzata.
- La visione è quella di combinare la personalizzazione a livello Ferrari con il volume di produzione a livello Ford.
5. prospettive future e offerta di corsi
- L'adozione di nuove tecnologie nel settore manifatturiero è graduale e disomogenea.
- Le fabbriche continueranno a lavorare con un mix di vecchie e nuove tecnologie.
- Il prossimo corso analizzerà come implementare l'IoT Data Fabric nel settore manifatturiero e passare a una produzione iperpersonalizzata, scalabile e guidata dai dati.
Conclusioni sull'IoT
- L'IoT Data Fabric offre un approccio strutturato per unificare e sfruttare i dati nei sistemi di produzione.
- È importante integrare le tecnologie tradizionali e quelle moderne, poiché l'adozione è graduale e disomogenea.
- Tecnologie avanzate come l’AI e il 6G consentiranno la transizione da una produzione orientata agli obiettivi a una produzione orientata ai dati.
- La visione del futuro è una produzione scalabile e iper-personalizzata, una combinazione di personalizzazione Ferrari e scalabilità Ford.
Résumé
Resume - L'IdO pour la fabrication
La session s'est concentrée sur l'Internet des objets (IdO) pour la fabrication, avec un
accent particulier sur le concept d'IoT Data Fabric - un cadre pour l'intégration et
l'utilisation de données provenant de différentes sources dans les environnements de
fabrication.
La session était présidée par M. Abhishek Kumar, qui est affilié à la Faculté des
technologies de l'information et du génie électrique de l'Université d'Oulu.
Principaux domaines d'apprentissage
1. l'IdO et l'usine de donnees IdO
- L'IdO désigne un réseau d'objets ou d'appareils (des capteurs aux ordinateurs) qui collectent et échangent des données avec d'autres appareils via l'internet.
- L'IoT Data Fabric est un cadre architectural qui permet l'intégration de sources de données hétérogènes afin de faciliter la prise de décisions spécifiques à l'entreprise dans le secteur de la fabrication. Il fournit une vue unifiée des données.
2. importance pour l'industrie manufacturière
- Les usines modernes génèrent de grandes quantités de données en temps réel provenant de nombreux capteurs et d’appareils différents.
- Le défi n'est pas seulement de collecter des données, mais aussi de fournir des informations opportunes et exploitables pour améliorer l'efficacité et le chiffre d'affaires.
- L'IoT Data Fabric permet d'obtenir une vue unifiée de l'entreprise, ce qui est crucial pour la prise de décisions stratégiques.
3. couches de l'architecture
L'architecture se compose de plusieurs couches:
- Couche de données: Prend en charge les données provenant de différentes sources (en temps réel et historiques) et gère l'hétérogénéité et l'interopérabilité. Principal défi: l'interopérabilité entre les différentes normes d'appareils.
- Couche de communication: assure un échange de données fiable, rapide et précis entre les appareils (par exemple, les robots dans une usine). Principal défi: comment s'assurer que les bonnes données sont échangées entre les bons dispositifs de manière opportune et fiable.
- Couche de gestion des données/couche de stockage: Stocke les données de manière efficace pour une récupération et une analyse rapides. Le choix de la technologie de la base de données est crucial pour les performances. Principal défi: comment assurer une connaissance sémantique qui permette l'interopérabilité entre des entités hétérogènes et des réponses rapides aux requêtes.
- Couche d'analyse des données: extraction d'informations exploitables à l'aide de l'IA et des techniques de big data. Les défis comprennent les silos de données et la dérive des concepts (lorsque les modèles deviennent obsolètes en raison des changements dans les modèles de données).
- Couche d'application : Fournir des visualisations unifiées pour les gestionnaires afin de soutenir la prise de décision stratégique. Principaux défis: quelles normes API de données utiliser et comment fournir une visualisation unifiée efficace.
4. fabrication intelligente et personnalisation
- Compromis traditionnel: personnalisation contre échelle (par exemple, Ferrari contre Ford).
- Objectif émergent: hyperpersonnalisation à l'échelle, rendue possible par l'IA, l'IoT et la robotique avancée.
- La vision stratégique est de combiner une personnalisation de niveau Ferrari avec un volume de production de niveau Ford.
5. perspectives d'avenir et offres de cours
- L'adoption de nouvelles technologies dans la fabrication est progressive et inégale.
- Les usines continueront a travailler avec un mélange d'anciennes et de nouvelles technologies.
- Le prochain cours explorera comment mettre en œuvre l'IoT Data Fabric dans l'industrie manufacturière et évoluer vers une production axée sur les données, évolutive et hyperpersonnalisée.
Conclusions sur l'IdO
- L'IoT Data Fabric offre une approche structurée pour unifier et exploiter les données dans les systèmes de fabrication.
- Il est important d'intégrer les technologies anciennes et modernes, car l'adoption est progressive et inégale.
- Les technologies avancées telles que l'IA et la 6G permettront de passer d'une fabrication axée sur les objectifs à une fabrication axée sur les données.
- La vision de l'avenir est celle d'une production évolutive et hyper-personnalisée - une combinaison de la personnalisation de Ferrari et de l'évolutivité de Ford.
Samenvatting
Samenvatting - IoT voor de productiesector
De sessie is gericht op het ‘Internet of Things’ (IoT) voor de productiesector, met bijzondere aandacht voor het concept van IoT Data Fabric, een raamwerk voor het integreren en gebruiken van gegevens uit diverse bronnen binnen productieomgevingen.
De sessie werd geleid door Abhishek Kumar, verbonden aan de faculteit Informatietechnologie en Elektrotechniek van de Universiteit van Oulu.
Belangrijkste leergebieden
1. IoT en IoT Data Fabric
IoT omvat een netwerk van dingen of apparaten (van sensoren tot computers) die gegevens verzamelen en uitwisselen met andere apparaten over het internet.
IoT Data Fabric is een architecturaal raamwerk dat de integratie van heterogene gegevensbronnen mogelijk maakt ter ondersteuning van bedrijfsspecifieke besluitvorming in de productie. Biedt een uniform overzicht van de gegevens.
2. Belang in de productie
Moderne fabrieken genereren enorme hoeveelheden (realtime) gegevens van talrijke sensoren en apparaten.
De uitdaging is niet alleen het verzamelen van gegevens, maar ook het verkrijgen van tijdige, bruikbare inzichten om de efficiëntie en omzet te verbeteren.
IoT Data Fabric maakt een uniform overzicht van de activiteiten mogelijk, wat essentieel is voor strategische besluitvorming.
3. Architectuurlagen
De architectuur bestaat uit verschillende lagen:
Gegevenslaag: neemt gegevens uit verschillende bronnen op (realtime en historisch) en houdt zich bezig met heterogeniteit en interoperabiliteit. Belangrijkste uitdaging: interoperabiliteit tussen verschillende apparaatstandaarden.
Communicatielaag: zorgt voor betrouwbare, tijdige en nauwkeurige gegevensuitwisseling tussen apparaten (bijvoorbeeld robots in een fabriek). Belangrijkste uitdaging: hoe kan worden gegarandeerd dat de juiste gegevens tijdig en betrouwbaar worden uitgewisseld tussen de juiste entiteiten?
Gegevensbeheerlaag/opslaglaag: slaat gegevens efficiënt op voor snelle opvraging en analyse. De keuze van de databasetechnologie is cruciaal voor de prestaties. Belangrijkste uitdaging: hoe semantische kennis te waarborgen die interoperabiliteit tussen heterogene apparaten en snelle reacties op vragen mogelijk maakt.
Gegevensanalyselaag: haalt bruikbare informatie uit gegevens met behulp van AI en big data-technieken. Uitdagingen zijn onder meer gegevenssilo's en conceptdrift (wanneer modellen verouderd raken door veranderingen in gegevenspatronen).
Toepassingslaag: biedt uniforme visualisaties voor leidinggevenden ter ondersteuning van strategische besluitvorming. Belangrijkste uitdagingen: welke data-API-standaarden moeten worden gebruikt en hoe kan effectieve uniforme visualisatie worden geboden?
4. Slimme productie en maatwerk
Traditionele afweging: maatwerk versus schaalgrootte (bijv. Ferrari versus Ford).
Opkomend doel: hypermaatwerk op schaal, mogelijk gemaakt door AI, IoT en geavanceerde robotica.
De visie is om personalisatie op Ferrari-niveau te combineren met productievolumes op Ford-niveau.
5. Toekomstperspectief en cursusaanbod
De invoering van nieuwe technologieën in de productie verloopt geleidelijk en ongelijkmatig.
Fabrieken zullen blijven werken met een mix van oude en nieuwe technologieën.
De volgende training zal onderzoeken hoe IoT Data Fabric in de productie kan worden geïmplementeerd en hoe kan worden overgestapt op datagestuurde, schaalbare, hypermaatwerkproductie.
Conclusies
IoT Data Fabric biedt een gestructureerde aanpak om data in productiesystemen te verenigen en te benutten.
De integratie van legacy- en moderne technologieën is essentieel, aangezien de invoering geleidelijk en ongelijkmatig verloopt.
Geavanceerde technologieën zoals AI en 6G zullen een verschuiving mogelijk maken van doelgerichte naar datagestuurde productie.
De visie voor de toekomst is schaalbare, hypergepersonaliseerde productie, waarbij de personalisatie van Ferrari wordt gecombineerd met de schaal van Ford.
Expert: Diogo Mendes, Arista Networks/University of Limerick
Executive Summary - Software Defined Networking for Resilient IoT Deployment
Introduction
This expert-led masterclass, Software Defined Networking for Resilient IoT Deployment’, is delivered by Diogo Mendes from Arista Networks, a global leader in cloud networking. Delivered as part of the European Reboot Skills initiative (funded by Digital Europe), the session addresses a critical challenge facing modern businesses and industries: how to build and manage resilient, scalable, and secure networks capable of supporting the explosion of IoT devices and connected infrastructure.
Against the backdrop of evolving digital landscapes, from smart factories to remote operations, the case for Software Defined Networking (SDN) as a foundational technology for the future is presented. The masterclass blends technical clarity with practical examples to empower SMEs, engineers, and IT professionals to embrace cloud-native, automated, and secure networking practices. It demystifies how SDN simplifies network complexity, enhances real-time visibility, and enables organisations to respond faster to both business needs and cyber threats.
Key Learning Areas
- What is Software Defined Networking (SDN)?
The session begins with a clear introduction to SDN — a paradigm shift that separates the control plane from the data plane, centralising network intelligence and making networks more programmable and flexible.
- Limitations of Traditional Networks
Diogo explains why conventional networking architectures are not suited to dynamic and large-scale IoT systems, where adaptability, speed, and visibility are crucial.
- Benefits of SDN in IoT Deployments
Participants learn how SDN supports automation, resilience, and simplified management in IoT networks, especially through dynamic policy enforcement, improved fault tolerance, and real-time telemetry.
- Cloud Networking and Network-as-a-Service (NaaS)
The shift from localised control to cloud-managed infrastructure is examined, with examples of how SDN allows consistent network policies and visibility across distributed edge and cloud environments.
- Telemetry and AI-driven Insights
The session highlights the value of real-time telemetry — enabling deep visibility into traffic, device behaviours, and system health — and shows how this data supports AI/ML-based threat detection, optimisation, and root cause analysis.
- Zero Trust and Microsegmentation
Attendees are introduced to Zero Trust architectures, where SDN enables fine-grained security policies and microsegmentation to contain threats, manage device access, and enforce least-privilege principles across IoT endpoints.
- Case Study: Arista’s CloudVision Platform
Diogo walks through Arista’s CloudVision as a practical example of SDN in action, demonstrating centralized orchestration, automation workflows, compliance monitoring, and operational analytics in a real-world SDN solution.
- Preparing for the Future of Networking
The session closes with a discussion on how enterprises and SMEs can begin adopting SDN — starting small, identifying use cases (such as IoT, BYOD, or hybrid work), and building the right skillsets to support programmable infrastructure.
Conclusion
In an era where connected devices and distributed operations are the norm, traditional network architectures are no longer fit for purpose. This session equips viewers with the strategic understanding and technical vocabulary needed to navigate the shift to Software Defined Networking and its role in delivering resilient IoT infrastructure.
By engaging with this session, participants will not only grasp the core principles of SDN but also appreciate its real-world impact on automation, cybersecurity, telemetry, and cloud orchestration. Whether you’re planning a digital transformation project or troubleshooting an expanding device ecosystem, this masterclass offers a future-ready perspective on how to architect and manage smarter, safer, and more adaptive networks.
Tiivistelmä suomeksi
Tiivistelmä - Tallenne 13.
Ohjelmistopohjainen verkko joustavaan IoT-käyttöönottoon – Limerickin yliopisto.
Koulutuksen vetäjä: Diogo Mendes (Arista Networks)
Johdanto
Koulutus Ohjelmistopohjainen verkko joustavaan IoT-käyttöönottoon on Arista Networksin Diogo Mendesin vetämä. Arista Networks on maailmanlaajuinen johtaja pilvipohjaisissa verkoissa. Tämä koulutus järjestettiin osana European Reboot Skills -hanketta (rahoittajana Digital Europe), ja siinä käsiteltiin nykyaikaisten yritysten ja teollisuuden kriittistä haastetta: kuinka rakentaa ja hallita joustavia, skaalautuvia ja turvallisia verkkoja, jotka tukevat IoT-laitteiden ja verkotettujen infrastruktuurien nopeaa kasvua.
Koulutuksessa esiteltiin ohjelmistopohjaisen verkon (SDN) perusteet tulevaisuuden teknologiana, joka mahdollistaa siirtymän perinteisistä verkoista älykkäisiin, automatisoituihin ja turvallisiin ratkaisuihin. Teoria yhdistyi käytännön esimerkkeihin, joista erityisesti pk-yritykset, insinöörit ja IT-ammattilaiset hyötyvät. Osallistujille avattiin, kuinka SDN yksinkertaistaa verkkojen monimutkaisuutta, parantaa reaaliaikaista näkyvyyttä ja auttaa organisaatioita reagoimaan sekä liiketoiminnan tarpeisiin että kyberuhkiin.
Keskeiset oppimisen alueet
Mikä on ohjelmistopohjainen verkko (SDN)?
- Paradigman muutos: ohjaus- ja datakerroksen erottaminen, verkon älykkyyden keskittäminen ja verkkojen ohjelmoitavuuden lisääminen.
Perinteisten verkkojen rajoitukset
- Miksi perinteiset arkkitehtuurit eivät sovi laajamittaisiin IoT-järjestelmiin, joissa joustavuus, nopeus ja näkyvyys ovat kriittisiä.
SDN:n edut IoT-käyttöönotoissa
- Automaatio, joustavuus ja yksinkertaistettu hallinta.
- Dynaaminen politiikan täytäntöönpano, parannettu vikasietoisuus ja reaaliaikainen telemetria.
Pilvipohjaiset verkot ja Network-as-a-Service (NaaS)
- Siirtymä paikallisesta hallinnasta pilvipohjaiseen infrastruktuuriin.
- Kuinka SDN mahdollistaa yhdenmukaiset verkkopolitiikat hajautetuissa reuna- ja pilviympäristöissä.
Telemetria ja tekoälypohjaiset oivallukset
- Reaaliaikainen näkyvyys liikenteeseen, laitteiden käyttäytymiseen ja järjestelmän kuntoon.
- Tekoäly- ja koneoppimispohjainen uhkien havaitseminen, optimointi ja perussyiden analysointi.
Zero Trust ja mikrosegmentointi
- Osallistujille esitellään Zero Trust -arkkitehtuurit, joissa SDN mahdollistaa tarkat tietoturvakäytännöt ja mikrosegmentoinnin uhkien hillitsemiseksi, laitteiden käytön hallitsemiseksi ja vähimmäisoikeuksien periaatteiden noudattamiseksi IoT-päätelaitteissa.
Tapaustutkimus: Aristan CloudVision-alusta
- Aristan CloudVisionin käytännön esimerkki SDN:n toiminnasta: keskitetty orkestrointi, automaatiotyönkulut, vaatimustenmukaisuuden seuranta ja operatiivinen analytiikka.
Valmistautuminen verkkojen tulevaisuuteen
- Koulutus päättyy keskusteluun siitä, kuinka organisaatiot voivat aloittaa SDN:n käyttöönoton: pienimuotoiset kokeilut, käyttötapausten tunnistaminen (IoT, BYOD, hybridityö) ja tarvittavien taitojen kehittäminen ohjelmoitavan infrastruktuurin tueksi.
Johtopäätös
Aikakaudella, jossa verkkoon liitetyt laitteet ja hajautetut toiminnot ovat arkipäivää, perinteiset verkkoarkkitehtuurit eivät enää riitä. Tämä koulutus tarjosi osallistujille strategisen ymmärryksen ja teknisen sanaston siirtymiseen ohjelmistopohjaiseen verkkoon. Osallistujat saivat valmiudet arvioida SDN:n roolia automaatiossa, kyberturvallisuudessa, telemetriassa ja pilvipalveluissa – ja soveltaa tätä osaamista älykkäämpien, turvallisempien ja joustavampien verkkojen suunnitteluun ja hallintaan.
Sammanfattning
Sammanfattning (Svenska)
Inspelning 13. Programvarudefinierade nätverk för resilient IoT-implementering – University of Limerick.
Presenterad av Diogo Mendes (Arista Networks)
Inledning
Denna expertledda masterclass, Programvarudefinierade nätverk för motståndskraftig IoT-implementering, hålls av Diogo Mendes från Arista Networks, en global ledare inom molnbaserade nätverk. Sessionen, som hålls som en del av initiativet European Reboot Skills (finansierat av Digital Europe), tar upp en kritisk utmaning som moderna företag och branscher står inför: hur man bygger och hanterar robusta, skalbara och säkra nätverk som kan stödja den explosionsartade ökningen av IoT-enheter och ansluten infrastruktur.
Mot bakgrund av den digitala utvecklingen, från smarta fabriker till fjärrstyrda verksamheter, presenteras argumenten för mjukvarudefinierade nätverk (SDN) som en grundläggande teknik för framtiden. Genom att kombinera teknisk tydlighet med praktiska exempel ger mästarklassen små och medelstora företag, ingenjörer och IT-proffs möjlighet att anamma molnbaserade, automatiserade och säkra nätverksmetoder. Den förklarar hur SDN förenklar nätverkskomplexiteten, förbättrar realtidsvisibiliteten och gör det möjligt för organisationer att reagera snabbare på både affärsbehov och cyberhot.
Viktiga lärdomar
Vad är programvarudefinierade nätverk (SDN)?
Sessionen inleds med en tydlig introduktion till SDN – ett paradigmskifte som separerar kontrollplanet från dataplanet, centraliserar nätverksintelligensen och gör nätverk mer programmerbara och flexibla.
Begränsningar hos traditionella nätverk
Diogo förklarar varför konventionella nätverksarkitekturer inte är lämpliga för dynamiska och storskaliga IoT-system, där anpassningsförmåga, hastighet och synlighet är avgörande.
Fördelarna med SDN i IoT-implementeringar
Deltagarna lär sig hur SDN stöder automatisering, motståndskraft och förenklad hantering i IoT-nätverk, särskilt genom dynamisk policygenomförande, förbättrad feltolerans och telemetri i realtid.
Molnbaserade nätverk och Network-as-a-Service (NaaS)
Övergången från lokaliserad kontroll till molnbaserad infrastruktur undersöks, med exempel på hur SDN möjliggör konsekventa nätverkspolicyer och synlighet i distribuerade edge- och molnmiljöer.
Telemetri och AI-driven insikt
Sessionen belyser värdet av telemetri i realtid – som möjliggör djup insyn i trafik, enhetsbeteenden och systemhälsa – och visar hur dessa data stöder AI/ML-baserad hotdetektering, optimering och grundorsaksanalys.
Zero Trust och mikrosegmentering
Deltagarna introduceras till Zero Trust-arkitekturer, där SDN möjliggör finjusterade säkerhetspolicyer och mikrosegmentering för att begränsa hot, hantera enhetsåtkomst och tillämpa principer om minsta möjliga behörighet över IoT-slutpunkter.
Fallstudie: Aristas CloudVision-plattform
Diogo går igenom Aristas CloudVision som ett praktiskt exempel på SDN i praktiken och demonstrerar centraliserad orkestrering, automatiserade arbetsflöden, övervakning av efterlevnad och operativ analys i en verklig SDN-lösning.
Förbereda sig för framtidens nätverk
Sessionen avslutas med en diskussion om hur företag och små och medelstora företag kan börja använda SDN – genom att börja i liten skala, identifiera användningsfall (som IoT, BYOD eller hybridarbete) och bygga upp rätt kompetens för att stödja programmerbar infrastruktur.
Slutsats
I en tid där uppkopplade enheter och distribuerade operationer är normen är traditionella nätverksarkitekturer inte längre ändamålsenliga. Denna session ger tittarna den strategiska förståelse och det tekniska vokabulär som behövs för att navigera övergången till programvarudefinierade nätverk och deras roll i att leverera en resilient IoT-infrastruktur.
Genom att delta i denna session kommer deltagarna inte bara att förstå de grundläggande principerna för SDN utan också uppskatta dess verkliga inverkan på automatisering, cybersäkerhet, telemetri och molnorkestrering. Oavsett om du planerar ett digitalt transformationsprojekt eller felsöker ett växande ekosystem av enheter, erbjuder denna masterclass ett framtidsinriktat perspektiv på hur man kan utforma och hantera smartare, säkrare och mer anpassningsbara nätverk.
Riassunto
Software Defined Networking per l'implementazione resiliente dell'IoT
Introduzione
Questo masterclass tenuto da esperti, intitolato “Software Defined Networking per l'implementazione resiliente dell'IoT”, è tenuto da Diogo Mendes di Arista Networks, leader mondiale nel cloud networking. Organizzata nell'ambito dell'iniziativa European Reboot Skills (finanziata da Digital Europe), la sessione affronta una sfida fondamentale che le aziende e le industrie moderne devono affrontare: come costruire e gestire reti resilienti, scalabili e sicure in grado di supportare l'esplosione dei dispositivi IoT e delle infrastrutture connesse.
Sullo sfondo di un panorama digitale in continua evoluzione, dalle fabbriche intelligenti alle operazioni remote, viene presentata l'importanza del Software Defined Networking (SDN) come tecnologia fondamentale per il futuro. La masterclass unisce chiarezza tecnica ed esempi pratici per consentire alle PMI, agli ingegneri e ai professionisti IT di adottare pratiche di networking cloud-native, automatizzate e sicure. Spiega in modo semplice come l'SDN semplifica la complessità della rete, migliora la visibilità in tempo reale e consente alle organizzazioni di rispondere più rapidamente sia alle esigenze aziendali che alle minacce informatiche.
Aree di apprendimento chiave
Che cos'è il Software Defined Networking (SDN)?
La sessione inizia con una chiara introduzione all'SDN, un cambiamento di paradigma che separa il piano di controllo dal piano dati, centralizzando l'intelligenza di rete e rendendo le reti più programmabili e flessibili.
Limiti delle reti tradizionali
Diogo spiega perché le architetture di rete convenzionali non sono adatte a sistemi IoT dinamici e su larga scala, dove adattabilità, velocità e visibilità sono fondamentali.
Vantaggi dell'SDN nelle implementazioni IoT
I partecipanti apprendono come l'SDN supporti l'automazione, la resilienza e la gestione semplificata nelle reti IoT, in particolare attraverso l'applicazione dinamica delle politiche, una maggiore tolleranza ai guasti e la telemetria in tempo reale.
Cloud Networking e Network-as-a-Service (NaaS)
Viene esaminato il passaggio dal controllo localizzato all'infrastruttura gestita dal cloud, con esempi di come l'SDN consenta politiche di rete coerenti e visibilità in ambienti distribuiti edge e cloud.
Telemetria e approfondimenti basati sull'intelligenza artificiale
La sessione evidenzia il valore della telemetria in tempo reale, che consente una visibilità approfondita del traffico, dei comportamenti dei dispositivi e dello stato di salute del sistema, e mostra come questi dati supportino il rilevamento delle minacce, l'ottimizzazione e l'analisi delle cause alla radice basati su AI/ML.
Zero Trust e micro-segmentazione
Ai partecipanti vengono presentate le architetture Zero Trust, in cui l'SDN consente politiche di sicurezza dettagliate e micro-segmentazione per contenere le minacce, gestire l'accesso ai dispositivi e applicare i principi del privilegio minimo su tutti gli endpoint IoT.
Caso di studio: la piattaforma CloudVision di Arista
Diogo illustra CloudVision di Arista come esempio pratico di SDN in azione, dimostrando l'orchestrazione centralizzata, i flussi di lavoro di automazione, il monitoraggio della conformità e l'analisi operativa in una soluzione SDN reale.
Prepararsi al futuro del networking
La sessione si conclude con una discussione su come le grandi aziende e le PMI possono iniziare a adottare l'SDN, partendo da piccoli passi, identificando casi d'uso (come IoT, BYOD o lavoro ibrido) e sviluppando le competenze adeguate a supportare un'infrastruttura programmabile.
Conclusione
In un'era in cui i dispositivi connessi e le operazioni distribuite sono la norma, le architetture di rete tradizionali non sono più adatte allo scopo. Questa sessione fornisce agli spettatori la comprensione strategica e il vocabolario tecnico necessari per orientarsi nel passaggio al Software Defined Networking e al suo ruolo nella fornitura di un'infrastruttura IoT resiliente.
Partecipando a questa sessione, i partecipanti non solo comprenderanno i principi fondamentali dell'SDN, ma ne apprezzeranno anche l'impatto reale sull'automazione, la sicurezza informatica, la telemetria e l'orchestrazione del cloud. Che stiate pianificando un progetto di trasformazione digitale o risolvendo i problemi di un ecosistema di dispositivi in espansione, questa masterclass offre una prospettiva orientata al futuro su come progettare e gestire reti più intelligenti, sicure e adattabili.
Résumé exécutif
Résumé (anglais)
Enregistrement 13. Réseaux définis par logiciel pour un déploiement IoT résilient – Université de Limerick.
Présenté par Diogo Mendes (Arista Networks)
Introduction
Cette masterclass animée par des experts, intitulée « Réseaux définis par logiciel pour un déploiement IoT résilient », est présentée par Diogo Mendes d'Arista Networks, leader mondial des réseaux cloud. Organisée dans le cadre de l'initiative European Reboot Skills (financée par Digital Europe), cette session aborde un défi majeur auquel sont confrontées les entreprises et les industries modernes : comment construire et gérer des réseaux résilients, évolutifs et sécurisés, capables de prendre en charge l'explosion des appareils IoT et des infrastructures connectées.
Dans un contexte d'évolution du paysage numérique, des usines intelligentes aux opérations à distance, les arguments en faveur du réseau défini par logiciel (SDN) en tant que technologie fondamentale pour l'avenir sont présentés. La masterclass allie clarté technique et exemples pratiques afin de permettre aux PME, aux ingénieurs et aux professionnels de l'informatique d'adopter des pratiques de mise en réseau ‘cloud natives’, automatisées et sécurisées. Elle démystifie la manière dont le SDN simplifie la complexité des réseaux, améliore la visibilité en temps réel et permet aux organisations de répondre plus rapidement aux besoins commerciaux et aux cybermenaces.
Principaux domaines d'apprentissage
Qu'est-ce que le Software Defined Networking (SDN) ?
La session commence par une introduction claire au SDN, un changement de paradigme qui sépare le plan de contrôle du plan de données, centralise l'intelligence du réseau et rend les réseaux plus programmables et plus flexibles.
Limites des réseaux traditionnels
Diogo explique pourquoi les architectures réseau conventionnelles ne sont pas adaptées aux systèmes IoT dynamiques et à grande échelle, où l'adaptabilité, la vitesse et la visibilité sont cruciales.
Avantages du SDN dans les déploiements IoT
Les participants découvrent comment le SDN favorise l'automatisation, la résilience et la simplification de la gestion dans les réseaux IoT, notamment grâce à l'application dynamique de politiques, à une meilleure tolérance aux pannes et à la télémétrie en temps réel.
Réseaux cloud et réseau en tant que service (NaaS)
Le passage d'un contrôle localisé à une infrastructure gérée dans le cloud est examiné, avec des exemples illustrant comment le SDN permet un plan cohérent de mise en réseau et une visibilité dans les environnements distribués en périphérie et dans le cloud.
Télémétrie et informations basées sur l'IA
La session met en évidence la valeur de la télémétrie en temps réel, qui permet une visibilité approfondie du trafic, du comportement des appareils et de l'état du système, et montre comment ces données prennent en charge la détection des menaces, l'optimisation et l'analyse des causes profondes basées sur l'IA/ML.
Zero Trust et microsegmentation
Les participants découvrent les architectures Zero Trust, dans lesquelles le SDN permet de mettre en place des politiques de sécurité granulaires et une microsegmentation afin de contenir les menaces, de gérer l'accès aux appareils et d'appliquer les principes du moindre privilège sur tous les terminaux IoT.
Étude de cas : la plateforme CloudVision d'Arista
Diogo présente CloudVision d'Arista comme un exemple pratique de SDN en action, démontrant l'orchestration centralisée, les workflows d'automatisation, la surveillance de la conformité et l'analyse opérationnelle dans une solution SDN réelle.
Se préparer pour l'avenir des réseaux
La session se termine par une discussion sur la manière dont les entreprises et les PME peuvent commencer à adopter le SDN : en commençant modestement, en identifiant des cas d'utilisation (tels que l'IoT, le BYOD ou le travail hybride) et en développant les compétences nécessaires pour prendre en charge une infrastructure programmable.
Conclusion
À une époque où les appareils connectés et les opérations distribuées sont la norme, les architectures réseau traditionnelles ne sont plus adaptées. Cette session fournit aux participants les connaissances stratégiques et le vocabulaire technique nécessaires pour appréhender la transition vers le Software Defined Networking et son rôle dans la mise en place d'une infrastructure IoT résiliente.
En participant à cette session, les participants comprendront non seulement les principes fondamentaux du SDN, mais apprécieront également son impact réel sur l'automatisation, la cybersécurité, la télémétrie et l'orchestration du cloud. Que vous planifiiez un projet de transformation numérique ou que vous dépanniez un écosystème d'appareils en pleine expansion, cette masterclass offre une perspective tournée vers l'avenir sur la manière de concevoir et de gérer des réseaux plus intelligents, plus sûrs et plus adaptables.
Samenvatting in het Nederlands
Samenvatting : Softwaregedefinieerde netwerken voor veerkrachtige IoT-implementatie – Universiteit van Limerick.
Gepresenteerd door Diogo Mendes (Arista Networks)
Inleiding
Deze door experts geleide masterclass, ‘Softwaregedefinieerde netwerken voor veerkrachtige IoT-implementatie’, wordt gegeven door Diogo Mendes van Arista Networks, een wereldwijde leider op het gebied van cloudnetwerken. De sessie maakt deel uit van het European Reboot Skills-initiatief (gefinancierd door Digital Europe) en gaat in op een cruciale uitdaging waar moderne bedrijven en industrieën mee te maken hebben: hoe veerkrachtige, schaalbare en veilige netwerken te bouwen en te beheren die de explosieve groei van IoT-apparaten en verbonden infrastructuur kunnen ondersteunen.
Tegen de achtergrond van een steeds veranderend digitaal landschap, van slimme fabrieken tot operaties op afstand, wordt Software Defined Networking (SDN) gepresenteerd als een fundamentele technologie voor de toekomst. De masterclass combineert technische duidelijkheid met praktische voorbeelden om kmo's, ingenieurs en IT-professionals in staat te stellen cloud-native, geautomatiseerde en veilige netwerkpraktijken te omarmen. Het ontrafelt hoe SDN de complexiteit van netwerken vereenvoudigt, de realtime zichtbaarheid verbetert en organisaties in staat stelt sneller te reageren op zowel zakelijke behoeften als cyberdreigingen.
Belangrijkste leergebieden
Wat is Software Defined Networking (SDN)?
De sessie begint met een duidelijke introductie van SDN – een paradigmaverschuiving die het besturingsvlak scheidt van het gegevensvlak, waardoor netwerkinformatie wordt gecentraliseerd en netwerken programmeerbaarder en flexibeler worden.
Beperkingen van traditionele netwerken
Diogo legt uit waarom conventionele netwerkarchitecturen niet geschikt zijn voor dynamische en grootschalige IoT-systemen, waar aanpassingsvermogen, snelheid en zichtbaarheid cruciaal zijn.
Voordelen van SDN in IoT-implementaties
Deelnemers leren hoe SDN automatisering, veerkracht en vereenvoudigd beheer in IoT-netwerken ondersteunt, met name door middel van dynamische beleidsafdwinging, verbeterde fouttolerantie en realtime telemetrie.
Cloudnetwerken en Network-as-a-Service (NaaS)
De verschuiving van lokale controle naar cloudbeheerde infrastructuur wordt onderzocht, met voorbeelden van hoe SDN consistente netwerkbeleidsregels en zichtbaarheid mogelijk maakt in gedistribueerde edge- en cloudomgevingen.
Telemetrie en AI-gestuurde inzichten
De sessie benadrukt de waarde van realtime telemetrie – die diepgaand inzicht biedt in verkeer, apparaatgedrag en systeemstatus – en laat zien hoe deze gegevens AI/ML-gebaseerde dreigingsdetectie, optimalisatie en analyse van de onderliggende oorzaak ondersteunen.
Zero Trust en microsegmentatie
Deelnemers maken kennis met Zero Trust-architecturen, waarbij SDN fijnmazige beveiligingsbeleidsregels en microsegmentatie mogelijk maakt om bedreigingen in te dammen, apparaattoegang te beheren en het principe van minimale rechten af te dwingen op IoT-eindpunten.
Casestudy: Arista's CloudVision-platform
Diogo bespreekt Arista's CloudVision als een praktisch voorbeeld van SDN in de praktijk en demonstreert gecentraliseerde orkestratie, automatiseringsworkflows, nalevingsmonitoring en operationele analyses in een real-world SDN-oplossing.
Voorbereiden op de toekomst van netwerken
De sessie wordt afgesloten met een discussie over hoe ondernemingen en kmo's kunnen beginnen met de invoering van SDN: klein beginnen, use cases identificeren (zoals IoT, BYOD of hybride werken) en de juiste vaardigheden opbouwen om programmeerbare infrastructuur te ondersteunen.
Conclusie
In een tijdperk waarin verbonden apparaten en gedistribueerde activiteiten de norm zijn, voldoen traditionele netwerkarchitecturen niet langer aan hun doel. Deze sessie biedt kijkers het strategische inzicht en de technische terminologie die nodig zijn om de overstap naar Software Defined Networking te maken en de rol ervan in het leveren van een veerkrachtige IoT-infrastructuur te begrijpen.
Door deel te nemen aan deze sessie krijgen deelnemers niet alleen inzicht in de kernprincipes van SDN, maar leren ze ook de praktische impact ervan op automatisering, cyberbeveiliging, telemetrie en cloudorkestratie waarderen. Of u nu een digitaal transformatieproject plant of problemen oplost in een groeiend ecosysteem van apparaten, deze masterclass biedt een toekomstgericht perspectief op het ontwerpen en beheren van slimmere, veiligere en meer adaptieve netwerken.
Expert: Professor Kimmo Halunen, University of Oulu and the Finnish National Defence University
Executive Summary – Cybersecurity (Series Introduction)
This session is the first in a four-part cybersecurity training series under the Reboot Skills Cybersecurity training. The training is led by Professor Kimmo Halunen, a cybersecurity expert affiliated with the University of Oulu and the Finnish National Defence University.
The training aims to enhance participants' understanding of cybersecurity fundamentals, regulatory frameworks, best practices, and future challenges. The sessions are designed to be interactive, encouraging participants to share experiences and insights relevant to their organizations.
Key Learning Areas
Cybersecurity Fundamentals
- Definition: Cybersecurity is defined as a target state where the cyber operating environment is trustworthy and its operations are secured.
- Scope: Encompasses all digital environments, including networks, devices,
Four Key Dimensions of Cybersecurity
- Technology: Includes firewalls, antivirus software, authentication, and network monitoring.
- Processes: Secure workflows and contingency planning to ensure resilience.
- People: Human behavior and awareness are critical; training and vigilance are essential.
- Society and Regulation: Legal frameworks, ethical norms, and societal values shape acceptable use and protection standards.
Threats and Risks
- Common Threats: Ransomware, denial-of-service attacks, espionage, and phishing.
- Risk Assessment: Emphasizes the need for continuous threat monitoring and tailored risk evaluations using frameworks like ISO 27001 and NIST.
- Risk management is a core part of cybersecurity and requires continuous evaluation.
Cyber Hygiene and Best Practices
- Basic Measures: Regular updates, two-factor authentication, and secure password management.
- Challenges: Balancing usability with security, especially in industrial environments.
- Cultural Shift: Encouraging secure behavior through ease of use and organizational support.
Information Sharing and Resources
- National and International Bodies: Finnish Cybersecurity Centre, ENISA, OWASP, and NIST provide valuable guidelines and threat intelligence.
- Sector-Specific Collaboration: Encouraged for critical infrastructure and high-risk industries to share threat data confidentially.
Conclusions
This session laid a strong foundation for understanding cybersecurity as a multifaceted discipline that integrates technology, human behavior, organizational processes, and societal governance. Participants were encouraged to view cybersecurity not as a purely technical issue but as a strategic concern that requires cross-functional collaboration and continuous adaptation.
Key takeaways include:
- Cybersecurity is essential for modern digital operations and must be embedded in all organizational levels. Neglecting it can lead to serious consequences.
- A holistic approach is necessary. Technology alone is not enough—processes, people, and regulation must be integrated.
- Risk management should be proactive, dynamic, and tailored to specific operational contexts.
- Collaboration and information sharing are key. Especially in critical sectors, sharing threat intelligence is vital.
- Training and awareness are powerful tools. Every employee plays a role in the cybersecurity defense chain.
- Building resilience involves not only technical defenses but also robust processes, informed personnel, and supportive regulatory environments.
The session emphasized that while perfect cybersecurity is unattainable, significant improvements can be achieved through awareness, planning, and the right tools. Future sessions will delve deeper into regulation, best practices, and preparing for emerging threats.
Tiivistelmä
Tiivistelmä – Kyberturvallisuus
Tämä kyberturvallisuuskoulutus on ensimmäinen neliosaisesta, Reboot Skills projektin kautta tarjotusta koulututuskokonaisuudesta. Kouluttajana toimii professori ja kyberturvallisuuden asiantuntija Kimmo Halunen Oulun yliopistosta ja Maanpuolustuskorkeakoulusta.
Koulutuksen tavoitteena on parantaa osallistujien ymmärrystä kyberturvallisuuden perusteista, sääntelykehyksistä, parhaista käytännöistä ja tulevista haasteista. Koulutukset on suunniteltu interaktiivisiksi, ja niissä kannustetaan osallistujia jakamaan organisaatioihinsa liittyviä kokemuksia ja näkemyksiä.
Keskeiset oppimisen alueet
1.Kyberturvallisuuden perusteet
- Määritelmä: Kyberturvallisuus määritellään tavoitetilaksi, jossa kyberympäristö on luotettava ja sen toiminta on turvattu.
- Soveltamisala: Kattaa kaikki digitaaliset ympäristöt, mukaan lukien verkot ja laitteet.
2. Kyberturvallisuuden neljä keskeistä ulottuvuutta
- Teknologia: Sisältää palomuurit, virustorjuntaohjelmistot, todennuksen ja verkon valvonnan.
- Prosessit: Turvalliset työnkulut ja varautumissuunnitelmat varmistavat joustavuuden.
- Ihmiset: Ihmisten käyttäytyminen ja tietoisuus ovat kriittisiä tekijöitä, jolloin koulutus ja valppaus ovat välttämättömiä.
- Yhteiskunta ja sääntely: Oikeudelliset puitteet, eettiset normit ja yhteiskunnalliset arvot muovaavat hyväksyttävän käytön ja suojausstandardit.
3. Uhat ja riskit
- Yleiset uhat: Kiristyshaittaohjelmat, palvelunestohyökkäykset, vakoilu ja tietojenkalastelu.
- Riskien arviointi: Korostaa jatkuvan uhkien seurannan ja räätälöityjen riskiarviointien tarvetta käyttämällä ISO 27001- ja NIST-kaltaisia viitekehyksiä.
- Riskienhallinta on keskeinen osa kyberturvallisuutta ja vaatii jatkuvaa arviointia.
4. Kyberhygienia ja parhaat käytännöt
- Perustoimenpiteet: Säännölliset päivitykset, kaksivaiheinen todennus ja turvallinen salasananhallinta.
- Haasteet: Käytettävyyden ja turvallisuuden tasapainottaminen, erityisesti teollisuusympäristöissä.
- Kulttuurinen muutos: Turvallisen käyttäytymisen edistäminen helppokäyttöisyyden ja organisaation tuen avulla.
5. Tiedon jakaminen ja resurssit
- Kansalliset ja kansainväliset elimet: Suomen kyberturvallisuuskeskus, ENISA, OWASP ja NIST tarjoavat arvokkaita ohjeita ja uhkatietoa.
- Alakohtainen yhteistyö: Kriittisen infrastruktuurin ja korkean riskin toimialojen kannustetaan jakamaan uhkatietoa luottamuksellisesti.
Johtopäätökset
Tämä koulutus loi vahvan perustan kyberturvallisuuden ymmärtämiselle monipuolisena tieteenalana, joka yhdistää teknologian, ihmisten käyttäytymisen, organisaatioprosessit ja yhteiskunnallisen hallinnon. Osallistujia kannustettiin näkemään kyberturvallisuus ei pelkästään teknisenä kysymyksenä, vaan strategisena huolenaiheena, joka vaatii monialaista yhteistyötä ja jatkuvaa sopeutumista.
Tärkeimmät johtopäätökset:
- Kyberturvallisuus on välttämätöntä nykyaikaisille digitaalisille toiminnoille, ja se on sisällytettävä kaikkiin organisaatiotasoihin. Sen laiminlyönti voi johtaa vakaviin seurauksiin.
- Tarvitaan kokonaisvaltainen lähestymistapa. Pelkkä teknologia ei riitä – prosessit, ihmiset ja sääntely tulisi integroida.
- Riskienhallinnan tulisi olla ennakoivaa, dynaamista ja räätälöityä kunkin toimintaympäristön mukaan.
- Yhteistyö ja tiedon jakaminen ovat avainasemassa. Erityisesti kriittisillä aloilla uhkatietojen jakaminen on elintärkeää.
- Koulutus ja tietoisuus ovat tehokkaita työkaluja. Jokainen työntekijä on osa kyberturvallisuuden puolustusketjua.
- Resilienssin rakentaminen edellyttää paitsi teknisiä suojakeinoja myös vankkoja prosesseja, tietoisia työntekijöitä ja sääntely-ympäristön tukea.
Koulutuksessa korostettiin, että vaikka täydellistä kyberturvallisuutta ei voida saavuttaa, merkittävää parannusta voidaan saavuttaa tietoisuuden, suunnittelun ja oikeiden työkalujen avulla. Tulevissa koulutusosioissa syvennytään sääntelyyn, parhaisiin käytäntöihin ja valmistautumiseen uusiin uhkiin.
Sammanfattning
Sammanfattning – Cybersäkerhet
Denna session är den första i en fyra delar lång utbildningsserie om cybersäkerhet inom ramen för Reboot Skills Cybersecurity-utbildningen. Utbildningen leds av professor Kimmo Halunen, cybersäkerhetsexpert knuten till Uleåborgs universitet och Finlands försvarshögskola.
Utbildningen syftar till att öka deltagarnas förståelse för grunderna i cybersäkerhet, regelverk, bästa praxis och framtida utmaningar. Sessionerna är utformade för att vara interaktiva och uppmuntra deltagarna att dela med sig av erfarenheter och insikter som är relevanta för deras organisationer.
Viktiga lärandeområden
Grunderna i cybersäkerhet
- Definition: Cybersäkerhet definieras som ett mål där cyberoperativmiljön är pålitlig och dess verksamhet är säker.
- Omfattning: Omfattar alla digitala miljöer, inklusive nätverk, enheter,
Fyra viktiga dimensioner av cybersäkerhet
- Teknik: Inkluderar brandväggar, antivirusprogram, autentisering och nätverksövervakning.
- Processer: Säkra arbetsflöden och beredskapsplanering för att säkerställa motståndskraft.
- Människor: Mänskligt beteende och medvetenhet är avgörande; utbildning och vaksamhet är viktigt.
- Samhälle och reglering: Rättsliga ramar, etiska normer och samhälleliga värderingar formar acceptabla användnings- och skyddsstandarder.
Hot och risker
- Vanliga hot: Ransomware, överbelastningsattacker, spionage och nätfiske.
- Riskbedömning: Betonar behovet av kontinuerlig hotövervakning och skräddarsydda riskbedömningar med hjälp av ramverk som ISO 27001 och NIST.
- Riskhantering är en central del av cybersäkerhet och kräver kontinuerlig utvärdering.
Cyberhygien och bästa praxis
- Grundläggande åtgärder: Regelbundna uppdateringar, tvåfaktorsautentisering och säker lösenordshantering.
- Utmaningar: Att balansera användbarhet med säkerhet, särskilt i industriella miljöer.
- Kulturell förändring: Uppmuntra säkert beteende genom användarvänlighet och organisatoriskt stöd.
Informationsdelning och resurser
- Nationella och internationella organ: Finlands cybersäkerhetscenter, ENISA, OWASP och NIST tillhandahåller värdefulla riktlinjer och hotinformation.
- Sektorsspecifikt samarbete: Uppmuntras för kritisk infrastruktur och högriskindustrier att dela hotdata konfidentiellt.
Slutsatser
Denna session lade en stark grund för förståelsen av cybersäkerhet som en mångfacetterad disciplin som integrerar teknik, mänskligt beteende, organisatoriska processer och samhällelig styrning. Deltagarna uppmuntrades att se cybersäkerhet inte som en rent teknisk fråga utan som en strategisk fråga som kräver tvärfunktionellt samarbete och kontinuerlig anpassning.
Viktiga slutsatser är bland annat:
- Cybersäkerhet är avgörande för modern digital verksamhet och måste integreras på alla organisatoriska nivåer. Att försumma detta kan leda till allvarliga konsekvenser.
- Ett helhetsperspektiv är nödvändigt. Tekniken i sig räcker inte – processer, människor och reglering måste integreras.
- Riskhantering bör vara proaktiv, dynamisk och anpassad till specifika operativa sammanhang.
- Samarbete och informationsdelning är avgörande. Särskilt i kritiska sektorer är det viktigt att dela information om hot.
- Utbildning och medvetenhet är kraftfulla verktyg. Varje anställd spelar en roll i cybersäkerhetsförsvarskedjan.
- Att bygga upp motståndskraft handlar inte bara om tekniska försvar, utan också om robusta processer, välinformerad personal och stödjande regelverk.
Under sessionen betonades att även om perfekt cybersäkerhet är ouppnåelig, kan betydande förbättringar uppnås genom medvetenhet, planering och rätt verktyg. Framtida sessioner kommer att fördjupa sig i regelverk, bästa praxis och förberedelser för nya hot.
Riassunto Esecutivo
Riassunto esecutivo – Sicurezza informatica
Questa sessione è la prima di una serie di quattro moduli formativi sulla sicurezza informatica nell'ambito del corso Reboot Skills Cybersecurity. Il corso è tenuto dal professor Kimmo Halunen, esperto di sicurezza informatica affiliato all'Università di Oulu e all'Università Nazionale di Difesa finlandese.
Il corso mira a migliorare la comprensione dei partecipanti sui fondamenti della sicurezza informatica, sui quadri normativi, sulle migliori pratiche e sulle sfide future. Le sessioni sono progettate per essere interattive, incoraggiando i partecipanti a condividere esperienze e approfondimenti rilevanti per le loro organizzazioni.
Aree di apprendimento chiave
Nozioni fondamentali sulla sicurezza informatica
- Definizione: la sicurezza informatica è definita come uno stato target in cui l'ambiente operativo informatico è affidabile e le sue operazioni sono protette.
- Ambito: comprende tutti gli ambienti digitali, incluse reti, dispositivi,
Quattro dimensioni chiave della sicurezza informatica
- Tecnologia: include firewall, software antivirus, autenticazione e monitoraggio della rete.
- Processi: flussi di lavoro sicuri e piani di emergenza per garantire la resilienza.
- Persone: il comportamento umano e la consapevolezza sono fondamentali; la formazione e la vigilanza sono essenziali.
- Società e regolamentazione: i quadri giuridici, le norme etiche e i valori sociali definiscono gli standard di utilizzo e protezione accettabili.
Minacce e rischi
- Minacce comuni: ransomware, attacchi denial-of-service, spionaggio e phishing.
- Valutazione dei rischi: sottolinea la necessità di un monitoraggio continuo delle minacce e di valutazione dei rischi su misura utilizzando quadri normativi come ISO 27001 e NIST.
- La gestione dei rischi è una parte fondamentale della sicurezza informatica e richiede una valutazione continua.
Igiene informatica e migliori pratiche
- Misure di base: aggiornamenti regolari, autenticazione a due fattori e gestione sicura delle password.
- Sfide: bilanciare l'usabilità con la sicurezza, soprattutto in ambienti industriali.
- Cambiamento culturale: incoraggiare comportamenti sicuri attraverso la facilità d'uso e il supporto organizzativo.
Condivisione delle informazioni e risorse
- Organismi nazionali e internazionali: il Centro finlandese per la sicurezza informatica, l'ENISA, l'OWASP e il NIST forniscono preziose linee guida e informazioni sulle minacce.
- Collaborazione settoriale: incoraggiata per le infrastrutture critiche e le industrie ad alto rischio per condividere i dati sulle minacce in modo riservato.
Conclusioni
Questa sessione ha gettato solide basi per comprendere la sicurezza informatica come una disciplina multiforme che integra tecnologia, comportamento umano, processi organizzativi e governance sociale. I partecipanti sono stati incoraggiati a considerare la sicurezza informatica non come una questione puramente tecnica, ma come una questione strategica che richiede una collaborazione interfunzionale e un adattamento continuo.
I punti chiave da ricordare sono:
- La sicurezza informatica è essenziale per le moderne operazioni digitali e deve essere integrata a tutti i livelli organizzativi. Trascurarla può portare a gravi conseguenze.
- È necessario un approccio olistico. La tecnologia da sola non è sufficiente: è necessario integrare processi, persone e regolamentazione.
- La gestione del rischio deve essere proattiva, dinamica e adattata a contesti operativi specifici.
- La collaborazione e la condivisione delle informazioni sono fondamentali. Soprattutto nei settori critici, la condivisione delle informazioni sulle minacce è vitale.
- La formazione e la sensibilizzazione sono strumenti potenti. Ogni dipendente svolge un ruolo nella catena di difesa della sicurezza informatica.
- Costruire la resilienza implica non solo difese tecniche, ma anche processi robusti, personale informato e contesti normativi favorevoli.
La sessione ha sottolineato che, sebbene la sicurezza informatica perfetta sia irraggiungibile, è possibile ottenere miglioramenti significativi attraverso la consapevolezza, la pianificazione e gli strumenti giusti. Le sessioni future approfondiranno la normativa, le migliori pratiche e la preparazione alle minacce emergenti.
Résumé
Résumé – Cybersécurité
Cette session est la première d'une série de quatre formations sur la cybersécurité dans le cadre du programme Reboot Skills Cybersecurity. La formation est animée par le professeur Kimmo Halunen, expert en cybersécurité affilié à l'université d'Oulu et à l'université nationale de défense finlandaise.
Elle vise à améliorer la compréhension des participants sur les principes fondamentaux de la cybersécurité, les cadres réglementaires, les meilleures pratiques et les défis futurs. Les sessions sont conçues pour être interactives, encourageant les participants à partager leurs expériences et leurs connaissances pertinentes pour leurs organisations.
Principaux domaines d'apprentissage
1.Principes fondamentaux de la cybersécurité
- Définition : la cybersécurité est définie comme un état cible dans lequel l'environnement cybernétique est fiable et ses opérations sécurisées.
- Portée : englobe tous les environnements numériques, y compris les réseaux, les appareils,
2.Quatre dimensions clés de la cybersécurité
- Technologie : comprend les pare-feux, les logiciels antivirus, l'authentification et la surveillance du réseau.
- Processus : flux de travail sécurisés et plans d'urgence pour garantir la résilience.
- Personnes : le comportement humain et la sensibilisation sont essentiels ; la formation et la vigilance sont indispensables.
- Société et réglementation : les cadres juridiques, les normes éthiques et les valeurs sociétales définissent les normes d'utilisation et de protection acceptables.
3.Menaces et risques
- Menaces courantes : ransomware, attaques par déni de service, espionnage et hameçonnage.
- Évaluation des risques : souligne la nécessité d'une surveillance continue des menaces et d'évaluations des risques sur mesure à l'aide de cadres tels que ISO 27001 et NIST.
- La gestion des risques est un élément central de la cybersécurité et nécessite une évaluation continue.
4. Cyberhygiène et meilleures pratiques
- Mesures de base: mises à jour régulières, authentification à deux facteurs et gestion sécurisée des mots de passe.
- Défis : trouver un équilibre entre la facilité d'utilisation et la sécurité, en particulier dans les environnements industriels.
- Changement culturel : encourager les comportements sécurisés grâce à la facilité d'utilisation et au soutien organisationnel.
Partage d'informations et ressources
- Organismes nationaux et internationaux : le Centre finlandais de cybersécurité, l'ENISA, l'OWASP et le NIST fournissent des lignes directrices et des renseignements précieux sur les menaces.
- Collaboration sectorielle : encouragée pour les infrastructures critiques et les industries à haut risque afin de partager de manière confidentielle les données sur les menaces.
Conclusions
Cette session a jeté les bases solides pour comprendre la cybersécurité comme une discipline multiforme qui intègre la technologie, le comportement humain, les processus organisationnels et la gouvernance sociétale. Les participants ont été encouragés à considérer la cybersécurité non pas comme une question purement technique, mais comme une préoccupation stratégique qui nécessite une collaboration interfonctionnelle et une adaptation continue.
Les principaux enseignements à retenir sont les suivants :
- La cybersécurité est essentielle pour les opérations numériques modernes et doit être intégrée à tous les niveaux de l'organisation. La négliger peut avoir de graves conséquences.
- Une approche holistique est nécessaire. La technologie seule ne suffit pas : les processus, les personnes et la réglementation doivent être intégrés.
- La gestion des risques doit être proactive, dynamique et adaptée à des contextes opérationnels spécifiques.
- La collaboration et le partage d'informations sont essentiels. Le partage des renseignements sur les menaces est particulièrement vital dans les secteurs critiques.
- La formation et la sensibilisation sont des outils puissants. Chaque employé joue un rôle dans la chaîne de défense de la cybersécurité.
- Le renforcement de la résilience passe non seulement par des défenses techniques, mais aussi par des processus robustes, un personnel informé et un environnement réglementaire favorable.
- La session a souligné que si la cybersécurité parfaite est inaccessible, des améliorations significatives peuvent être obtenues grâce à la sensibilisation, à la planification et aux outils appropriés. Les prochaines sessions approfondiront les questions de réglementation, de bonnes pratiques et de préparation aux menaces émergentes.
Samenvatting
Samenvatting – Cybersecurity
Inleiding
Deze sessie is de eerste in een vierdelige cybersecurity-trainingsreeks in het kader van de Reboot Skills Cybersecurity-training. De training wordt gegeven door professor Kimmo Halunen, een cybersecurity-expert verbonden aan de Universiteit van Oulu en de Finse Nationale Defensie-universiteit.
De training heeft tot doel het inzicht van deelnemers in de basisprincipes van cyberbeveiliging, regelgevingskaders, best practices en toekomstige uitdagingen te vergroten. De sessies zijn interactief opgezet en moedigen deelnemers aan om ervaringen en inzichten te delen die relevant zijn voor hun organisaties.
Belangrijkste leergebieden
- Basisprincipes van cyberbeveiliging
- Definitie: Cyberbeveiliging wordt gedefinieerd als een beoogde toestand waarin de cyberomgeving betrouwbaar is en de activiteiten daarin beveiligd zijn.
- Toepassingsgebied: Omvat alle digitale omgevingen, inclusief netwerken, apparaten.
- Vier belangrijke dimensies van cyberbeveiliging
- Technologie: Omvat firewalls, antivirussoftware, authenticatie en netwerkmonitoring.
- Processen: veilige workflows en noodplannen om veerkracht te garanderen.
- Mensen: menselijk gedrag en bewustzijn zijn cruciaal; training en waakzaamheid zijn essentieel.
- Maatschappij en regelgeving: wettelijke kaders, ethische normen en maatschappelijke waarden bepalen wat aanvaardbaar gebruik en beschermingsnormen zijn.
- Bedreigingen en risico's
- Veelvoorkomende bedreigingen: ransomware, denial-of-service-aanvallen, spionage en phishing.
- Risicobeoordeling: benadrukt de noodzaak van continue monitoring van bedreigingen en risicobeoordelingen op maat met behulp van kaders zoals ISO 27001 en NIST.
- Risicobeheer is een kernonderdeel van cyberbeveiliging en vereist continue evaluatie.
- Cyberhygiëne en best practices
- Basismaatregelen: regelmatige updates, tweefactorauthenticatie en veilig wachtwoordbeheer.
- Uitdagingen: evenwicht tussen gebruiksvriendelijkheid en veiligheid, vooral in industriële omgevingen.
- Culturele verschuiving: veilig gedrag stimuleren door gebruiksgemak en organisatorische ondersteuning.
- Informatie-uitwisseling en bronnen
- Nationale en internationale instanties: het Finse Cybersecurity Centre, ENISA, OWASP en NIST bieden waardevolle richtlijnen en informatie over bedreigingen.
- Sectorspecifieke samenwerking: kritieke infrastructuur en risicovolle sectoren worden aangemoedigd om vertrouwelijk informatie over bedreigingen uit te wisselen.
Conclusies
Deze sessie legde een sterke basis voor het begrip van cyberbeveiliging als een veelzijdige discipline die technologie, menselijk gedrag, organisatorische processen en maatschappelijk bestuur integreert. Deelnemers werden aangemoedigd om cyberbeveiliging niet als een puur technische kwestie te zien, maar als een strategisch aandachtspunt dat cross-functionele samenwerking en voortdurende aanpassing vereist.
De belangrijkste conclusies zijn:
- Cyberbeveiliging is essentieel voor moderne digitale activiteiten en moet in alle organisatorische niveaus worden geïntegreerd. Het negeren ervan kan ernstige gevolgen hebben.
- Een holistische aanpak is noodzakelijk. Technologie alleen is niet voldoende – processen, mensen en regelgeving moeten worden geïntegreerd.
- Risicobeheer moet proactief en dynamisch zijn en afgestemd op specifieke operationele contexten.
- Samenwerking en het delen van informatie zijn essentieel. Vooral in kritieke sectoren is het delen van informatie over bedreigingen van cruciaal belang.
- Training en bewustwording zijn krachtige instrumenten. Elke medewerker speelt een rol in de cyberbeveiligingsketen.
- Het opbouwen van veerkracht omvat niet alleen technische verdedigingsmechanismen, maar ook robuuste processen, goed geïnformeerd personeel en een ondersteunende regelgeving.
- Tijdens de sessie werd benadrukt dat perfecte cyberbeveiliging weliswaar onhaalbaar is, maar dat er aanzienlijke verbeteringen kunnen worden bereikt door bewustwording, planning en de juiste instrumenten. In toekomstige sessies zal dieper worden ingegaan op regelgeving, best practices en de voorbereiding op nieuwe bedreigingen.
Expert: Rory O’Keeffe, Technology Partner at Matheson, Carl Daly, Legal Counsel at MongoDB, Professor Hayes & Professor Friel, University of Limerick
Executive Summary - Data Governance and Privacy
Introduction
This recording captures the inaugural session in the Data Governance and Privacy Masterclass Series, hosted by the University of Limerick and sponsored by Digital Europe as part of the Reboot Skills project. Chaired by Professor Martin Hayes and Professor Ray Friel (University of Limerick), the session features expert insights from Rory O’Keeffe (Technology Partner at Matheson, London) and Carl Daly (Legal Counsel at MongoDB), exploring the growing complexity of data obligations for SMEs and larger organisations alike.
Key Learning Areas
- Understanding Legal Concepts:
A clear explanation of key data-related terms: GDPR, privacy, Freedom of Information (FOI), and Data Subject Access Requests (DSARs), and how they differ. Clarification provided on why small businesses often confuse these terms and what each entails under EU law.
- Policy and Practice in Organisations:
Outline provided on the critical difference between having data policies on paper versus embedding data governance into the culture and day-to-day operations of a company. Both speakers stress the need for data protection to be “lived” rather than just documented.
- Culture, Training, and Implementation:
The importance of leadership and continuous employee training in fostering a strong data protection culture. Examples show how training has evolved over time in response to enforcement demands and customer expectations.
- Cybersecurity and Human Error:
Insight into the rise of sophisticated cyber threats, including ransomware-as-a-service, and the role human error still plays in many data breaches. Both experts share examples of avoidable data loss and outline the need for strong incident response planning.
- International Data Transfers and Jurisdictional Challenges:
Discussion of how global businesses, like MongoDB, manage diverse data governance standards across jurisdictions: including challenges in countries like China and France. O’Keeffe provides legal context on EU adequacy decisions and Brexit-related data divergence.
- Future Trends: AI, ESG, and Emerging Regulation:
The session concludes with a forward look at new and upcoming EU regulations, such as the AI Act, Digital Operational Resilience Act (DORA), and Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). These developments will further raise expectations around data handling, auditability, and explainability, particularly in AI-driven services.
- Practical Advice for SMEs:
Throughout the discussion, speakers acknowledge the resource constraints faced by SMEs. They offer practical tips for managing risk: from building retention schedules and conducting data mapping, to developing realistic, proportionate compliance strategies.
Conclusion
This masterclass provides a vital overview of the current data governance landscape, combining legal insight with real-world implementation challenges. Viewers will gain a clear understanding of key compliance obligations, learn about common pitfalls (especially for SMEs), and be better equipped to anticipate and respond to future regulatory demands, particularly in the fast-evolving areas of AI, cybersecurity, and ESG reporting.
Tiivistelmä
Tiivistelmä: ”Datanhallinta ja tietosuoja” Reboot Skills -mestarikurssi
Limerickin yliopisto
Johdanto
Tallenne kattaa Limerickin yliopiston järjestämän ja Digital Europen tukeman Datanhallinta ja tietosuoja -masterclass-sarjan avajaisosion, joka kuuluu osaksi Reboot Skills -hanketta. Professori Martin Hayesin ja professori Ray Frielin (Limerickin yliopisto) johtamassa keskustelussa kuullaan asiantuntijoiden näkemyksiä Rory O’Keeffelta (teknologiakumppani, Matheson, Lontoo) ja Carl Dalylta (lakimies, MongoDB), jotka käsittelevät pk-yritysten ja suurempien organisaatioiden kasvavaa tietosuojavelvoitteiden monimutkaisuutta.
Tärkeimmät oppimiskohteet
1. Oikeudellisten käsitteiden ymmärtäminen:
Selkeä selitys keskeisistä tietosuojaan liittyvistä termeistä: GDPR, tietosuoja, tiedonvapaus (FOI) ja rekisteröidyn oikeudet (DSAR) sekä niiden eroista. Selvennys siitä, miksi pienet yritykset sekoittavat usein nämä termit ja mitä kukin niistä tarkoittaa EU:n lainsäädännössä.
2. Organisaatioiden politiikka ja käytäntö:
Kuvaus paperilla olevien tietosuojakäytäntöjen ja tietosuojan sisällyttämisen yrityksen kulttuuriin ja päivittäiseen toimintaan välisestä kriittisestä erosta. Molemmat puhujat korostavat, että tietosuojaa on ”elettävä” eikä vain dokumentoitava.
3. Kulttuuri, koulutus ja toteutus:
Johtamisen ja jatkuvan työntekijäkoulutuksen merkitys vahvan tietosuojakulttuurin edistämisessä. Esimerkit osoittavat, kuinka koulutus on kehittynyt ajan myötä vastaamaan täytäntöönpanovaatimuksiin ja asiakkaiden odotuksiin.
4. Kyberturvallisuus ja inhimilliset virheet:
Katsaus kehittyneiden kyberuhkien, kuten ransomware-as-a-service-ohjelmistojen, yleistymiseen ja inhimillisten virheiden merkitykseen monissa tietoturvaloukkauksissa. Molemmat asiantuntijat esittävät esimerkkejä vältettävissä olevista tietojen menetyksistä ja korostavat vahvan incident response -suunnittelun tarvetta.
5. Kansainväliset tiedonsiirrot ja lainkäyttöalueiden haasteet:
Keskustelu siitä, kuinka globaalit yritykset, kuten MongoDB, hallinnoivat erilaisia tietohallintostandardeja eri lainkäyttöalueilla, mukaan lukien haasteet esimerkiksi Kiinassa ja Ranskassa. O’Keeffe esittelee EU:n riittävyyspäätösten oikeudellista kontekstia ja brexitin myötä syntyneitä tietosuojakäytäntöjen eroja.
6. Tulevaisuuden trendit: tekoäly, ESG ja uudet säännökset:
Keskustelu päättyy katsaukseen uusista ja tulevista EU-säännöksistä, kuten tekoälylaki, digitaalisen toiminnan kestävyyslaki (DORA) ja yritysten kestävän kehityksen raportointidirektiivi (CSRD). Nämä kehityssuunnat lisäävät entisestään odotuksia tietojen käsittelystä, tarkastettavuudesta ja selitettävyydestä, erityisesti tekoälypohjaisissa palveluissa.
7. Käytännön neuvoja pk-yrityksille:
Keskustelun aikana puhujat tunnustavat pk-yritysten resurssirajoitukset. He antavat käytännön vinkkejä riskien hallintaan: säilytysaikataulujen laatimisesta ja tietojen kartoittamisesta realististen ja oikeasuhteisten compliance-strategioiden kehittämiseen.
Johtopäätös
Tämä Masterclass tarjoaa tärkeän katsauksen nykyiseen tietohallinnon tilanteeseen yhdistämällä juridisen näkemyksen ja käytännön toteutuksen haasteet. Katsojat saavat selkeän käsityksen keskeisistä vaatimustenmukaisuusvelvoitteista, oppivat yleisistä sudenkuopista (erityisesti pk-yrityksille) ja ovat paremmin varustautuneita ennakoimaan ja vastaamaan tuleviin sääntelyvaatimuksiin, erityisesti nopeasti kehittyvillä tekoälyn, kyberturvallisuuden ja ESG-raportoinnin aloilla.
Sammanfattning
Sammanfattning: ”Datastyrning och integritet” Reboot Skills Masterclass
University of Limerick
Inledning
Denna inspelning är från den första sessionen i serien Data Governance and Privacy Masterclass, som anordnades av University of Limerick och sponsrades av Digital Europe som en del av projektet Reboot Skills. Sessionen leds av professor Martin Hayes och professor Ray Friel (University of Limerick) och innehåller expertinsikter från Rory O’Keeffe (teknikpartner på Matheson, London) och Carl Daly (juridisk rådgivare på MongoDB), som utforskar den växande komplexiteten i datakrav för både små och medelstora företag och större organisationer.
Viktiga lärdomar
1. Förstå juridiska begrepp:
En tydlig förklaring av viktiga datarelaterade termer: GDPR, integritet, informationsfrihet (FOI) och begäran om tillgång till personuppgifter (DSAR) samt hur de skiljer sig åt. Förtydligande av varför småföretag ofta blandar ihop dessa termer och vad de innebär enligt EU-lagstiftningen.
2. Policy och praxis i organisationer:
Översikt över den avgörande skillnaden mellan att ha datapolicyer på papper och att integrera datastyrning i företagets kultur och dagliga verksamhet. Båda talarna betonar vikten av att dataskydd ska ”levas” snarare än bara dokumenteras.
3. Kultur, utbildning och implementering:
Vikten av ledarskap och kontinuerlig utbildning av anställda för att främja en stark dataskyddskultur. Exempel visar hur utbildningen har utvecklats över tid som svar på krav på efterlevnad och kundernas förväntningar.
4. Cybersäkerhet och mänskliga fel:
Insikt i ökningen av sofistikerade cyberhot, inklusive ransomware-as-a-service, och den roll som mänskliga fel fortfarande spelar i många dataintrång. Båda experterna delar med sig av exempel på undvikbar dataförlust och beskriver behovet av en stark planering för incidenthantering.
5. Internationella dataöverföringar och jurisdiktionsutmaningar:
Diskussion om hur globala företag, som MongoDB, hanterar olika standarder för datastyrning i olika jurisdiktioner, inklusive utmaningar i länder som Kina och Frankrike. O’Keeffe ger juridisk kontext om EU:s beslut om adekvat skyddsnivå och Brexit-relaterade datadivergenser.
6. Framtida trender: AI, ESG och nya regleringar:
Sessionen avslutas med en framåtblick på nya och kommande EU-regleringar, såsom AI-lagen, lagen om digital operativ resiliens (DORA) och direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD). Dessa utvecklingar kommer att ytterligare höja förväntningarna på datahantering, granskbarhet och förklarbarhet, särskilt inom AI-drivna tjänster.
7. Praktiska råd för små och medelstora företag:
Under diskussionen erkänner talarna de resursbegränsningar som små och medelstora företag står inför. De ger praktiska tips för riskhantering: från att skapa lagringsscheman och genomföra datakartläggning till att utveckla realistiska och proportionerliga strategier för regelefterlevnad.
Slutsats
Denna masterclass ger en viktig översikt över det aktuella datastyrningslandskapet och kombinerar juridisk insikt med praktiska implementeringsutmaningar. Tittarna får en tydlig förståelse för viktiga efterlevnadskrav, lär sig om vanliga fallgropar (särskilt för små och medelstora företag) och blir bättre rustade att förutse och svara på framtida regleringskrav, särskilt inom de snabbt föränderliga områdena AI, cybersäkerhet och ESG-rapportering.
Riassunto Esecutivo
Riassunto Esecutivo:
Masterclass “Data Governance and Privacy” (Governance dei dati e privacy) del progetto Reboot Skills
Università di Limerick
Introduzione
Questa registrazione riprende la sessione inaugurale della serie di masterclass sulla governance dei dati e la privacy, ospitata dall'Università di Limerick e sponsorizzata da Digital Europe nell'ambito del progetto Reboot Skills. Presieduta dal professor Martin Hayes e dal professor Ray Friel (Università di Limerick), la sessione presenta le opinioni degli esperti Rory O'Keeffe (partner tecnologico presso Matheson, Londra) e Carl Daly (consulente legale presso MongoDB), che esplorano la crescente complessità degli obblighi in materia di dati sia per le PMI che per le organizzazioni di maggiori dimensioni.
Aree di apprendimento chiave
1. Comprensione dei concetti giuridici:
Una chiara spiegazione dei termini chiave relativi ai dati: GDPR, privacy, libertà di informazione (FOI) e richieste di accesso ai dati (DSAR), e come si differenziano. Chiarimenti sul motivo per cui le piccole imprese spesso confondono questi termini e su cosa comportano ciascuno di essi ai sensi del diritto dell'UE.
2. Politiche e prassi nelle organizzazioni:
Descrizione della differenza fondamentale tra avere politiche sui dati sulla carta e integrare la governance dei dati nella cultura e nelle operazioni quotidiane di un'azienda. Entrambi i relatori sottolineano la necessità che la protezione dei dati sia “vissuta” piuttosto che semplicemente documentata.
3. Cultura, formazione e implementazione:
L'importanza della leadership e della formazione continua dei dipendenti nel promuovere una forte cultura della protezione dei dati. Gli esempi mostrano come la formazione si sia evoluta nel tempo in risposta alle esigenze di applicazione della legge e alle aspettative dei clienti.
4. Cybersecurity ed errore umano:
Approfondimento sull'aumento delle minacce informatiche sofisticate, tra cui il ransomware-as-a-service, e sul ruolo che l'errore umano continua a svolgere in molte violazioni dei dati. Entrambi gli esperti condividono esempi di perdita di dati evitabile e sottolineano la necessità di una solida pianificazione della risposta agli incidenti.
5. Trasferimenti internazionali di dati e sfide giurisdizionali:
Discussione su come le aziende globali, come MongoDB, gestiscono diversi standard di governance dei dati in diverse giurisdizioni, comprese le sfide in paesi come la Cina e la Francia. O'Keeffe fornisce il contesto giuridico sulle decisioni di adeguatezza dell'UE e sulla divergenza dei dati relativa alla Brexit.
6. Tendenze future: IA, ESG e normative emergenti:
La sessione si conclude con uno sguardo al futuro delle nuove e imminenti normative UE, come l'AI Act, il Digital Operational Resilience Act (DORA) e la Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Questi sviluppi aumenteranno ulteriormente le aspettative in materia di trattamento dei dati, verificabilità e spiegabilità, in particolare nei servizi basati sull'IA.
7. Consigli pratici per le PMI:
Durante la discussione, i relatori riconoscono i limiti delle risorse a disposizione delle PMI. Offrono consigli pratici per la gestione del rischio: dalla creazione di programmi di conservazione e dalla mappatura dei dati, allo sviluppo di strategie di conformità realistiche e proporzionate.
Conclusione
Questo masterclass fornisce una panoramica fondamentale dell'attuale panorama della governance dei dati, combinando approfondimenti giuridici con le sfide di implementazione nel mondo reale. Gli spettatori acquisiranno una chiara comprensione dei principali obblighi di conformità, impareranno a conoscere le insidie comuni (in particolare per le PMI) e saranno meglio attrezzati per anticipare e rispondere alle future esigenze normative, in particolare nei settori in rapida evoluzione dell'IA, della sicurezza informatica e della rendicontazione ESG.
Résumé
Introduction
Cet enregistrement présente la session inaugurale de la série de masterclasses sur la gouvernance des données et la confidentialité, organisée par l'université de Limerick et parrainée par Digital Europe dans le cadre du projet Reboot Skills. Présidée par le professeur Martin Hayes et le professeur Ray Friel (Université de Limerick), la session présente les points de vue d'experts tels que Rory O'Keeffe (partenaire technologique chez Matheson, Londres) et Carl Daly (conseiller juridique chez MongoDB), qui explorent la complexité croissante des obligations en matière de données pour les PME et les grandes organisations.
Principaux domaines d'apprentissage
1. Comprendre les concepts juridiques :
Explication claire des principaux termes liés aux données : RGPD, confidentialité, liberté d'information (FOI) et demandes d'accès aux données (DSAR), et en quoi ils diffèrent. Clarification des raisons pour lesquelles les petites entreprises confondent souvent ces termes et de ce que chacun d'entre eux implique en vertu du droit européen.
2. Politique et pratique dans les organisations :
Présentation des différences fondamentales entre le fait d'avoir des règlements sur la gouvernance des données en principe et le fait d'intégrer la gouvernance des données dans la culture et les opérations quotidiennes d'une entreprise. Les deux intervenants soulignent la nécessité de « vivre » la protection des données plutôt que de se contenter de la documenter.
3. Culture, formation et mise en œuvre :
Importance du leadership et de la formation continue des employés pour favoriser une culture solide de protection des données. Des exemples montrent comment la formation a évolué au fil du temps en réponse aux exigences en matière d'application de la loi et aux attentes des clients.
4. Cybersécurité et erreur humaine :
Aperçu de la montée en puissance des cybermenaces sophistiquées, notamment les ransomwares en tant que service, et du rôle que l'erreur humaine continue de jouer dans de nombreuses violations de données. Les deux experts partagent des exemples de pertes de données évitables et soulignent la nécessité d'une planification solide des mesures à prendre en cas d'incident.
5. Transferts internationaux de données et défis juridictionnels :
Discussion sur la manière dont les entreprises mondiales, telles que MongoDB, gèrent les différentes normes de gouvernance des données dans les différentes juridictions, y compris les défis rencontrés dans des pays comme la Chine et la France. O'Keeffe fournit un contexte juridique sur les décisions d'adéquation de l'UE et la divergence des données liée au Brexit.
6. Tendances futures : IA, ESG et réglementation émergente :
La session se termine par un aperçu des nouvelles réglementations européennes à venir, telles que la loi sur l'IA, la loi sur la résilience opérationnelle numérique (DORA) et la directive sur les rendus de compte en matière de durabilité des entreprises (CSRD). Ces évolutions renforceront encore les attentes en matière de traitement des données, d'auditabilité et d'explicabilité, en particulier dans les services basés sur l'IA.
7. Conseils pratiques pour les PME :
Tout au long de la discussion, les intervenants reconnaissent les contraintes en matière de ressources auxquelles sont confrontées les PME. Ils offrent des conseils pratiques pour gérer les risques : de l'établissement de calendriers de conservation et de la cartographie des données à l'élaboration de stratégies de conformité réalistes et proportionnées.
Conclusion
Cette masterclass offre un aperçu essentiel du paysage actuel de la gouvernance des données, combinant des connaissances juridiques et les défis concrets de la mise en œuvre. Les participants acquerront une compréhension claire des principales obligations en matière de conformité, découvriront les pièges courants (en particulier pour les PME) et seront mieux armés pour anticiper et répondre aux futures exigences réglementaires, notamment dans les domaines en rapide évolution de l'IA, de la cybersécurité et du reporting ESG.
Samenvatting
Samenvatting: Masterclass ‘Data Governance and Privacy’ (Reboot Skills)
Universiteit van Limerick
Inleiding
Deze opname bevat de openingssessie van de masterclassserie ‘Data Governance and Privacy’, georganiseerd door de Universiteit van Limerick en deels gesubsidieerd door Digital Europe als onderdeel van het Reboot Skills-project. Onder leiding van professor Martin Hayes en professor Ray Friel (Universiteit van Limerick) biedt de sessie deskundige inzichten van Rory O'Keeffe (technologiepartner bij Matheson, Londen) en Carl Daly (juridisch adviseur bij MongoDB), die ingaan op de toenemende complexiteit van gegevensverplichtingen voor zowel kmo's als grotere organisaties.
Belangrijkste leergebieden
1. Inzicht in juridische concepten:
Een duidelijke uitleg van belangrijke gegevensgerelateerde termen: AVG, privacy, vrijheid van informatie (FOI) en verzoeken om toegang tot gegevens (DSAR's), en hoe deze van elkaar verschillen. Verduidelijking waarom kleine bedrijven deze termen vaak door elkaar halen en wat elk van deze termen inhoudt volgens de EU-wetgeving.
2. Beleid en praktijk in organisaties:
Overzicht van het cruciale verschil tussen het hebben van een gegevensbeleid op papier en het integreren van gegevensbeheer in de cultuur en dagelijkse activiteiten van een bedrijf. Beide sprekers benadrukken dat gegevensbescherming niet alleen op papier moet staan, maar ook in de praktijk moet worden gebracht.
3. Cultuur, training en implementatie:
Het belang van leiderschap en voortdurende opleiding van werknemers bij het bevorderen van een sterke cultuur van gegevensbescherming. Voorbeelden laten zien hoe opleidingen in de loop der tijd zijn geëvolueerd in reactie op handhavingsvereisten en verwachtingen van klanten.
4. Cyberbeveiliging en menselijke fouten:
Inzicht in de toename van geavanceerde cyberdreigingen, waaronder ransomware-as-a-service, en de rol die menselijke fouten nog steeds spelen bij veel datalekken. Beide experts geven voorbeelden van vermijdbaar gegevensverlies en schetsen de noodzaak van een sterke planning voor incidentrespons.
5. Internationale gegevensoverdracht en jurisdictieproblemen:
Bespreking van hoe internationale bedrijven, zoals MongoDB, omgaan met uiteenlopende normen voor gegevensbeheer in verschillende rechtsgebieden, waaronder uitdagingen in landen als China en Frankrijk. O'Keeffe geeft juridische context over adequaatheidsbesluiten van de EU en Brexit-gerelateerde gegevensverschillen.
6. Toekomstige trends: AI, ESG en opkomende regelgeving:
De sessie wordt afgesloten met een vooruitblik op nieuwe en toekomstige EU-regelgeving, zoals de AI-wet, de Digital Operational Resilience Act (DORA) en de Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Deze ontwikkelingen zullen de verwachtingen rond gegevensverwerking, controleerbaarheid en verklaarbaarheid verder verhogen, met name in AI-gestuurde diensten.
7. Praktisch advies voor kmo's:
Tijdens de discussie erkennen de sprekers dat kmo's te maken hebben met beperkte middelen. Ze geven praktische tips voor risicobeheer: van het opstellen van bewaarschema's en het uitvoeren van datamapping tot het ontwikkelen van realistische, evenredige nalevingsstrategieën.
Conclusie
Deze masterclass biedt een essentieel overzicht van het huidige landschap op het gebied van gegevensbeheer, waarbij juridische inzichten worden gecombineerd met praktische implementatie-uitdagingen. Kijkers krijgen een duidelijk inzicht in de belangrijkste nalevingsverplichtingen, leren over veelvoorkomende valkuilen (met name voor kmo's) en zijn beter toegerust om te anticiperen op en te reageren op toekomstige regelgevingsvereisten, met name op het snel evoluerende gebied van AI, cyberbeveiliging en ESG-rapportage.
Expert: Dr Paolo Rocco, MADE Competence Center
Link to Masterclass
Executive Summary – Collaborative Robotics
Introduction
This session is part of the Reboot Skills Collaborative Robotics program delivered by MADE CC. It introduces the concept of collaborative robots (cobots) and their role in modern manufacturing. Unlike traditional robots, cobots are designed to safely and efficiently work alongside humans. The training is designed for production managers, automation engineers, SMEs, and innovators looking to adopt flexible robotic solutions.
Key Learning Areas
- What are Collaborative Robots?
Characteristics of cobots, including safety, adaptability, and ease of use.
- Comparison with Traditional Robotics
Differences in cost, deployment, and scalability.
- Applications in Manufacturing
Assembly, material handling, packaging, and inspection tasks.
- Impact on Workforce
Shifting human roles from repetitive tasks to supervision and innovation.
- Business Advantages
Cost-effectiveness, flexibility, and productivity gains for large and small enterprises.
- Case Studies
Real-world implementations highlighting cobot integration.
Conclusion
By joining this session, participants will gain an understanding of how collaborative robots transform industrial workflows. The training highlights cobots as a gateway to affordable and safe automation, enabling organizations to scale productivity without major infrastructure investments.
Tiivistelmä
Tiivistelmä – Yhteistyörobotiikka (Collaborative Robotics)
Johdanto
Koulutus on osa Reboot Skills Collaborative Robotics -ohjelmaa, ja sen vetäjä esittelee yhteistyörobottien (cobotit) käsitteen ja niiden merkityksen nykyaikaisessa valmistuksessa. Toisin kuin perinteiset robotit, cobotit on suunniteltu toimimaan turvallisesti ja tehokkaasti ihmisten rinnalla.
Koulutus on suunnattu tuotantopäälliköille, automaatioinsinööreille, pk-yrityksille sekä innovoijille, jotka haluavat hyödyntää joustavia robottiratkaisuja.
Keskeiset oppimiskohteet
- Mitä ovat yhteistyörobotit?
Cobottien keskeiset ominaisuudet: turvallisuus, mukautuvuus ja helppokäyttöisyys.
- Vertailu perinteisiin robotteihin
Erot kustannuksissa, käyttöönotossa ja skaalautuvuudessa.
- Sovellukset valmistuksessa
Esimerkiksi kokoonpano, materiaalinkäsittely, pakkaus ja tarkastustehtävät.
- Vaikutus työvoimaan
Ihmisten roolien siirtyminen toistuvista tehtävistä valvontaan ja innovointiin.
- Liiketoiminnalliset edut
Kustannustehokkuus, joustavuus ja tuottavuuden kasvu niin suurille kuin pienillekin yrityksille.
- Tapaustutkimukset
Käytännön esimerkit kobottien integroinnista teollisuusympäristöissä.
Johtopäätös
Osallistumalla tähän koulutukseen osallistujat saavat kokonaiskuvan siitä, miten yhteistyörobotit uudistavat teollisuuden työnkulkuja ja luovat uusia mahdollisuuksia. Koulutuksessa painotetaan cobottien merkitystä kustannustehokkaana ja turvallisena automaation ratkaisuna, joka mahdollistaa tuottavuuden kasvun ilman raskaita infrastruktuuri-investointeja.
Lisäksi osallistujat ymmärtävät, miten cobotit toimivat porttina joustavampaan, ihmiskeskeiseen ja innovatiiviseen työympäristöön, jossa teknologia tukee ihmisten osaamista ja lisää organisaation kilpailukykyä.
Sammanfattning
Exekutiv Sammanfattning – Kollaborativ Robotik (Robotica Collaborativa)
Introduktion
Denna session är en del av Reboot Skills Collaborative Robotics-programmet. Den introducerar konceptet med kollaborativa robotar (cobots) och deras roll i modern tillverkningsindustri. Till skillnad från traditionella robotar är cobots utformade för att på ett säkert och effektivt sätt arbeta sida vid sida med människor. Träningen riktar sig till produktionschefer, automationsingenjörer, små och medelstora företag samt innovatörer som vill anta flexibla robotlösningar.
Viktiga Lärdomsområden
Vad är kollaborativa robotar?
Egenskaper hos cobots, inklusive säkerhet, anpassningsförmåga och användarvänlighet.
Jämförelse med traditionell robotik
Skillnader i kostnad, implementering och skalbarhet.
Tillämpningar i tillverkningsindustrin
Monteringsarbete, materialhantering, förpackning och inspektionsuppgifter.
Påverkan på arbetskraften
Förändring av människans roll från repetitiva uppgifter till övervakning och innovation.
Affärsfördelar
Kostnadseffektivitet, flexibilitet och produktivitetsvinster för både stora och små företag.
Fallstudier
Praktiska exempel som visar hur cobots integreras i industrin.
Slutsats
Genom att delta i denna session får deltagarna en förståelse för hur kollaborativa robotar förändrar industriella arbetsflöden. Träningen lyfter fram cobots som en inkörsport till prisvärd och säker automation, vilket gör det möjligt för organisationer att öka produktiviteten utan stora infrastrukturinvesteringar.
Riassunto Esecutivo
Riassunto esecutivo – Robotica Collaborativa
Introduzione
Questa sessione fa parte del programma Reboot Skills Collaborative Robotics. Introduce il concetto di robot collaborativi (cobot) e il loro ruolo nella produzione moderna. A differenza dei robot tradizionali, i cobot sono progettati per lavorare in modo sicuro ed efficiente a fianco degli esseri umani. La formazione è pensata per responsabili di produzione, ingegneri dell'automazione, PMI e innovatori che desiderano adottare soluzioni robotiche flessibili.
Aree di apprendimento chiave
• Cosa sono i robot collaborativi?
Caratteristiche dei cobot, tra cui sicurezza, adattabilità e facilità d'uso.
• Confronto con la robotica tradizionale
Differenze in termini di costi, implementazione e scalabilità.
• Applicazioni nella produzione
Attività di assemblaggio, movimentazione dei materiali, imballaggio e ispezione.
• Impatto sulla forza lavoro
Spostamento dei ruoli umani dalle attività ripetitive alla supervisione e all'innovazione.
• Vantaggi aziendali
Convenienza, flessibilità e aumento della produttività per le grandi e piccole imprese.
• Casi di studio
Implementazioni reali che evidenziano l'integrazione dei cobot.
Conclusione
Partecipando a questa sessione, i partecipanti acquisiranno una comprensione di come i robot collaborativi trasformano i flussi di lavoro industriali. La formazione evidenzia i cobot come una porta d'accesso all'automazione economica e sicura, consentendo alle organizzazioni di aumentare la produttività senza grandi investimenti infrastrutturali.
Résumé
Résumé – Robotique collaborative (Robotica Collaborativa)
Introduction
Cette session fait partie du programme Reboot Skills Collaborative Robotics. Elle présente le concept des robots collaboratifs (cobots) et leur rôle dans la fabrication moderne. Contrairement aux robots traditionnels, les cobots sont conçus pour travailler en toute sécurité et efficacement aux côtés des humains. La formation est destinée aux responsables de production, aux ingénieurs en automatisation, aux PME et aux innovateurs qui souhaitent adopter des solutions robotiques flexibles.
Principaux domaines d'apprentissage
• Que sont les robots collaboratifs ?
Caractéristiques des cobots, notamment la sécurité, l'adaptabilité et la facilité d'utilisation.
• Comparaison avec la robotique traditionnelle
Différences en termes de coût, de déploiement et d'évolutivité.
• Applications dans la fabrication
Tâches d'assemblage, de manutention, d'emballage et d'inspection.
• Impact sur la main-d'œuvre
Transformation des rôles humains, qui passent de tâches répétitives à la supervision et à l'innovation.
• Avantages commerciaux
Rentabilité, flexibilité et gains de productivité pour les grandes et petites entreprises.
• Études de cas
Mises en œuvre concrètes mettant en évidence l'intégration des cobots.
Conclusion
En participant à cette session, les participants comprendront comment les robots collaboratifs transforment les flux de travail industriels. La formation met en avant les cobots comme une passerelle vers une automatisation abordable et sûre, permettant aux organisations d'augmenter leur productivité sans investissements majeurs dans les infrastructures.
Samenvatting
Executive Summary – Collaboratieve Robots (Cobots)
Inleiding
Deze sessie maakt deel uit van het Reboot Skills project. Ze introduceert het concept van collaboratieve robots (cobots) en hun rol in de moderne maakindustrie. In tegenstelling tot traditionele robots zijn cobots ontworpen om veilig en efficiënt samen te werken met mensen. De training is bedoeld voor productiemanagers, automatiseringsingenieurs, kmo’s en innovators die flexibele robotoplossingen willen toepassen.
Belangrijkste Leergebieden
- Wat zijn collaboratieve robots?
Kenmerken van cobots, waaronder veiligheid, aanpassingsvermogen en gebruiksvriendelijkheid.
- Vergelijking met traditionele robotica
Verschillen in kosten, implementatie en schaalbaarheid.
- Toepassingen in de maakindustrie
Montage, materiaalverwerking, verpakking en inspectietaken.
- Impact op de arbeidskrachten
Verschuiving van menselijke rollen van repetitieve taken naar toezicht en innovatie.
- Zakelijke voordelen
Kosteneffectiviteit, flexibiliteit en productiviteitswinsten voor zowel grote als kleine ondernemingen.
- Casestudy’s
Praktische voorbeelden die de integratie van cobots in de industrie aantonen.
Conclusie
Door deel te nemen aan deze sessie krijgen deelnemers inzicht in hoe collaboratieve robots industriële werkstromen transformeren. De training benadrukt cobots als een toegangspoort tot betaalbare en veilige automatisering, waardoor organisaties hun productiviteit kunnen opschalen zonder grote investeringen in infrastructuur.
Expert: Dr Guido Micheli, MADE Competence Center
Link to Masterclass
Executive Summary – Collaborative Robotics: Safety
Introduction
This course focuses on the safety requirements for deploying collaborative robots in industrial environments. The course is delivered by MADE Competence Center within Reboot skills project.
As cobots become increasingly common, ensuring safe human–robot interaction is critical. The training is designed for safety officers, engineers, production managers, and innovation leaders interested in risk assessment, compliance, and safe workplace design.
Key Learning Areas
- Robot Safety Challenges
Understanding risks related to physical contact, unexpected movements, and human error.
- Types of Robots and Safety Profiles
How traditional robots, cobots, and mobile robots differ in safety requirements.
- Safety Standards and Regulations
Overview of ISO/TS 15066 and related standards.
- Risk Assessment & Mitigation
Identifying hazards and applying protective measures such as force limitation, sensors, and barriers.
- Safe Human-Robot Collaboration
Best practices for ensuring smooth and safe cooperation.
- Designing Safe Workspaces
Layout, ergonomics, and safety considerations in production environments.
- Practical Examples
Case studies from industry showing safe cobot deployment.
Conclusion
Participants will gain an in-depth understanding of safety in collaborative robotics. The module equips professionals with the knowledge to evaluate risks, comply with international standards, and design safe, productive human–robot workspaces.
Tiivistelmä
Tiivistelmä – Robottien turvallisuus työympäristössä
Johdanto
Tämä koulutus on osa Reboot Skills Collaborative Robotics -kokonaisuutta. Koulutuksen vetäjänä toimii Luka Ramaekers, sovellusinsinööri Flanders Make -tutkimuskeskuksesta Belgiasta. Koulutus keskittyy robottien turvallisuuteen teollisuusympäristöissä. Kun yhteistyörobotit (cobotit) ja autonomiset järjestelmät yleistyvät valmistusteollisuudessa, on välttämätöntä varmistaa turvallinen vuorovaikutus ihmisten ja koneiden välillä.
Koulutus on suunnattu turvallisuusvastaaville, insinööreille, tuotantopäälliköille ja innovaatiojohtajille, jotka haluavat ymmärtää turvallisten robottien integrointiin liittyviä riskejä, määräyksiä ja teknologioita.
Keskeiset oppimiskohteet
- Robottien turvallisuushaasteet
Katsaus teollisuusrobotteihin liittyviin turvallisuusriskeihin, kuten fyysisiin vaaratekijöihin, odottamattomiin liikkeisiin ja inhimillisiin virheisiin.
- Teollisuusrobottien tyypit ja turvallisuusprofiilit
Selitys perinteisten robottien, yhteistyörobottien ja liikkuvien robottien eroista sekä vaikutuksista turvallisuussuunnitteluun.
- Turvallisuusstandardit ja -määräykset
Johdanto keskeisiin kansainvälisiin standardeihin (esim. ISO 10218, ISO/TS 15066) ja niiden soveltamiseen robottien käyttöönotossa valmistusteollisuudessa.
- Riskien arviointi ja lieventämisstrategiat
Käytännön ohjeita vaarojen tunnistamiseen, riskien arviointiin ja suojaustoimien, kuten anturien, esteiden ja hätäpysäyttimien, käyttöönottoon.
- Ihmisten ja robottien yhteistyö
Näkemyksiä siitä, kuinka robotit voivat toimia turvallisesti ihmisten rinnalla. Esimerkkeinä voiman ja nopeuden rajoitukset, näköjärjestelmät ja älykäs ohjaus.
- Turvallisten työtilojen suunnittelu
Vinkkejä tuotantoympäristöjen layoutiin, ergonomiaan ja muihin tekijöihin, jotka tukevat turvallista robottien käyttöä.
- Käytännön esimerkit ja tapaustutkimukset
Teollisuuden kumppaneilta saatuja ratkaisuja, jotka osoittavat, kuinka teoria muuttuu käytännöksi.
Johtopäätös
Osallistujat saavat kattavan käsityksen siitä, miten robotit voidaan integroida turvallisesti teollisiin työnkulkuihin. Koulutus tarjoaa ammattilaisille valmiudet arvioida riskejä, noudattaa kansainvälisiä määräyksiä sekä suunnitella turvallisia ja tuottavia työympäristöjä, joissa ihmiset ja robotit voivat toimia rinnakkain tehokkaasti.
Olitpa sitten suunnittelemassa uuden robotin käyttöönottoa tai kehittämässä jo olemassa olevia järjestelmiä, tämä koulutus tarjoaa olennaisia näkemyksiä turvallisemman tulevaisuuden rakentamiseen valmistusteollisuudessa.
Sammanfattning
Sammanfattning – Robotsäkerhet på arbetsplatsen
Inledning
Denna session är en del av Reboot Skills Collaborative Robotics-utbildningarna. Utbildningen leds av Luka Ramaekers, applikationsingenjör vid Flanders Make, ett strategiskt forskningscenter i Flandern, Belgien. Sessionen fokuserar på det viktiga ämnet robotsäkerhet i industriella miljöer. I takt med att kollaborativa robotar (cobots) och autonoma system blir allt vanligare inom tillverkningsindustrin är det viktigt att säkerställa en säker interaktion mellan människor och maskiner. Denna session är avsedd för säkerhetsansvariga, ingenjörer, produktionschefer och innovationsledare som vill förstå riskerna, reglerna och teknikerna som är förknippade med att skapa säkra arbetsplatser med robotintegration.
Viktiga lärandeområden
• Förstå utmaningarna med robotsäkerhet
Översikt över säkerhetsriskerna i samband med industrirobotar, inklusive fysiska faror, oväntade rörelser och mänskliga fel.
• Typer av industrirobotar och deras säkerhetsprofiler
Förklaring av skillnaderna mellan traditionella robotar, samarbetsrobotar och mobila robotar, och hur varje typ påverkar säkerhetsplaneringen.
• Säkerhetsstandarder och regler
Introduktion till viktiga internationella säkerhetsstandarder (t.ex. ISO 10218, ISO/TS 15066) och hur de tillämpas på robotanvändning inom tillverkning.
• Riskbedömning och strategier för riskminimering
Praktisk vägledning om hur man genomför riskbedömningar, identifierar faror och implementerar skyddsåtgärder såsom sensorer, barriärer och nödstopp.
• Samarbete mellan människor och robotar
Insikter om hur robotar kan arbeta säkert tillsammans med människor, inklusive användning av kraft- och hastighetsbegränsningar, visionssystem och intelligent styrning.
• Utformning av säkra arbetsplatser
Tips för att utforma produktionsmiljöer som stödjer säker robotdrift, inklusive överväganden kring layout och ergonomiska faktorer.
• Exempel från verkligheten och fallstudier
Presentation av säkerhetsimplementeringar från branschpartners, som visar hur teorin omsätts i praktiken.
Slutsats
Genom att titta på detta webinar får tittarna en omfattande förståelse för hur man på ett säkert sätt integrerar robotar i industriella arbetsflöden. Sessionen ger yrkesverksamma kunskapen att bedöma risker, följa regler och utforma säkra, produktiva miljöer där människor och robotar kan samarbeta effektivt. Oavsett om du planerar en ny robotinstallation eller förbättrar befintliga system, erbjuder denna video viktiga insikter för en säkrare framtid inom tillverkning.
Riassunto esecutivo
Riassunto esecutivo – Sicurezza dei robot nell'ambiente di lavoro
Introduzione
Questa sessione fa parte dei corsi di formazione Reboot Skills Collaborative Robotics. Il corso è tenuto da Luka Ramaekers, ingegnere applicativo presso Flanders Make, un centro di ricerca strategica con sede nelle Fiandre, in Belgio. La sessione si concentra sul tema fondamentale della sicurezza dei robot negli ambienti industriali. Con la diffusione dei robot collaborativi (cobot) e dei sistemi autonomi nella produzione, è essenziale garantire un'interazione sicura tra esseri umani e macchine. Questa sessione è pensata per responsabili della sicurezza, ingegneri, responsabili di produzione e leader dell'innovazione che desiderano comprendere i rischi, le normative e le tecnologie coinvolti nella creazione di luoghi di lavoro sicuri integrati con i robot.
Aree di apprendimento chiave
• Comprendere le sfide della sicurezza dei robot
Panoramica dei rischi per la sicurezza associati ai robot industriali, inclusi pericoli fisici, movimenti imprevisti ed errore umano.
• Tipi di robot industriali e loro profili di sicurezza
Spiegazione delle differenze tra robot tradizionali, robot collaborativi e robot mobili e di come ciascun tipo influisca sulla pianificazione della sicurezza.
• Norme e regolamenti di sicurezza
Introduzione alle principali norme di sicurezza internazionali (ad esempio ISO 10218, ISO/TS 15066) e al modo in cui si applicano all'impiego dei robot nella produzione.
• Valutazione dei rischi e strategie di mitigazione
Linee guida pratiche sulla conduzione delle valutazioni dei rischi, l'identificazione dei pericoli e l'implementazione di misure di protezione quali sensori, barriere e arresti di emergenza.
• Collaborazione uomo-robot
Approfondimenti su come i robot possono lavorare in sicurezza a fianco degli esseri umani, compreso l'uso di limitazioni di forza e velocità, sistemi di visione e controllo intelligente.
• Progettazione di spazi di lavoro sicuri
Suggerimenti per la progettazione di ambienti di produzione che supportino il funzionamento sicuro dei robot, comprese considerazioni sul layout e fattori ergonomici.
• Esempi reali e casi di studio
Presentazione delle implementazioni di sicurezza da parte dei partner industriali, che mostrano come la teoria si traduce in pratica.
Conclusione
Guardando questo webinar, gli spettatori acquisiranno una comprensione completa di come integrare in modo sicuro i robot nei flussi di lavoro industriali. La sessione fornisce ai professionisti le conoscenze necessarie per valutare i rischi, rispettare le normative e progettare ambienti sicuri e produttivi in cui esseri umani e robot possano collaborare in modo efficace. Sia che stiate pianificando una nuova implementazione di robot o migliorando i sistemi esistenti, questo video offre approfondimenti essenziali per un futuro più sicuro nella produzione.
Samenvatting
Samenvatting – Robotveiligheid op de werkplek
Inleiding
Deze sessie maakt deel uit van de Reboot Skills Collaborative Robotics-trainingen. De training wordt gegeven door Luka Ramaekers, applicatie-ingenieur bij Flanders Make, een strategisch onderzoekscentrum in Vlaanderen, België. De sessie richt zich op het cruciale onderwerp van robotveiligheid in industriële omgevingen. Nu collaboratieve robots (cobots) en autonome systemen steeds vaker worden gebruikt in de productie, is het essentieel om een veilige interactie tussen mens en machine te garanderen. Deze sessie is bedoeld voor veiligheidsfunctionarissen, ingenieurs, productiemanagers en innovatieleiders die inzicht willen krijgen in de risico's, regelgeving en technologieën die komen kijken bij het creëren van veilige werkplekken waarin robots zijn geïntegreerd.
Belangrijkste leergebieden
- Inzicht in uitdagingen op het gebied van robotveiligheid
Overzicht van de veiligheidsrisico's van industriële robots, waaronder fysieke gevaren, onverwachte bewegingen en menselijke fouten.
- Soorten industriële robots en hun veiligheidsprofielen
Uitleg over de verschillen tussen traditionele robots, collaboratieve robots en mobiele robots, en hoe elk type van invloed is op de veiligheidsplanning.
- Veiligheidsnormen en regelgeving
Inleiding tot belangrijke internationale veiligheidsnormen (bijv. ISO 10218, ISO/TS 15066) en hoe deze van toepassing zijn op de inzet van robots in de productie.
- Risicobeoordeling en risicobeperkende strategieën
Praktische richtlijnen voor het uitvoeren van risicobeoordelingen, het identificeren van gevaren en het implementeren van beschermende maatregelen zoals sensoren, barrières en noodstops.
- Samenwerking tussen mens en robot
Inzicht in hoe robots veilig naast mensen kunnen werken, inclusief het gebruik van kracht- en snelheidsbeperkingen, visiesystemen en intelligente besturing.
- Ontwerpen van veilige werkplekken
Tips voor het ontwerpen van productieomgevingen die een veilige werking van robots ondersteunen, inclusief overwegingen met betrekking tot de indeling en ergonomische factoren.
- Praktijkvoorbeelden en casestudy's
Presentatie van veiligheidsimplementaties van industriële partners, die laten zien hoe theorie in de praktijk wordt toegepast.
Conclusie
Door deze webinar te bekijken, krijgen kijkers een uitgebreid inzicht in hoe robots veilig kunnen worden geïntegreerd in industriële workflows. De sessie biedt professionals de kennis om risico's te beoordelen, te voldoen aan regelgeving en veilige, productieve omgevingen te ontwerpen waar mensen en robots effectief kunnen samenwerken. Of u nu een nieuwe robotimplementatie plant of bestaande systemen wilt verbeteren, deze video biedt essentiële inzichten voor een veiligere toekomst in de productie.
Résumé
Résumé – Robotique collaborative (Robotica Collaborativa)
Introduction
Cette session fait partie du programme Reboot Skills Collaborative Robotics. Elle présente le concept des robots collaboratifs (cobots) et leur rôle dans la fabrication moderne. Contrairement aux robots traditionnels, les cobots sont conçus pour travailler en toute sécurité et efficacement aux côtés des humains. La formation est destinée aux responsables de production, aux ingénieurs en automatisation, aux PME et aux innovateurs qui souhaitent adopter des solutions robotiques flexibles.
Principaux domaines d'apprentissage
• Que sont les robots collaboratifs ?
Caractéristiques des cobots, notamment la sécurité, l'adaptabilité et la facilité d'utilisation.
• Comparaison avec la robotique traditionnelle
Différences en termes de coût, de déploiement et d'évolutivité.
• Applications dans la fabrication
Tâches d'assemblage, de manutention, d'emballage et d'inspection.
• Impact sur la main-d'œuvre
Transformation des rôles humains, qui passent de tâches répétitives à la supervision et à l'innovation.
• Avantages commerciaux
Rentabilité, flexibilité et gains de productivité pour les grandes et petites entreprises.
• Études de cas
Mises en œuvre concrètes mettant en évidence l'intégration des cobots.
Conclusion
En participant à cette session, les participants comprendront comment les robots collaboratifs transforment les flux de travail industriels. La formation met en avant les cobots comme une passerelle vers une automatisation abordable et sûre, permettant aux organisations d'augmenter leur productivité sans investissements majeurs dans les infrastructures.
Expert: Ilektra Tsimpidi, LTU’s Robotics and AI Group, and Ilias Tevetzidis, SAPHAI AB
Link to Masterclass
Executive Summary: Robotics for All, LTU, Sweden
Introduction
This recorded masterclass, “Robotics for All,” is hosted by Luleå University of Technology (LTU), Sweden, and features a compelling discussion between Ilektra Tsimpidi, a PhD candidate at LTU’s Robotics and AI Group, and Ilias Tevetzidis, CEO of SAPHAI AB—a spin-off company from the same group. The session explores the intersection between academic robotics education and real-world industrial expectations, offering valuable insights into curriculum design, essential skills, and industry readiness.
Key Learning Areas
- Industry-relevant curriculum design
Robotics courses must go beyond theory, integrating application-driven content such as automation, system integration, and precision control. Practical training using tools like ROS (Robot Operating System), PLCs, and simulation platforms is emphasized.
- Importance of interdisciplinary knowledge
A strong foundation across mechanical engineering, electronics, computer science, and control systems is essential. This interdisciplinary approach equips students to build integrated robotic systems and collaborate across technical domains.
- Hands-on technical proficiency
Graduates are expected to demonstrate competence in sensor wiring, microcontroller programming, and actuator integration. Project-based learning and laboratory work are vital for developing troubleshooting and prototyping skills.
- Control systems and automation
A solid understanding of control theory—especially PID control—is indispensable. These skills are crucial for developing autonomous behavior in robots across industries like manufacturing, logistics, and healthcare.
- Software and programming skills
Proficiency in Python and C++, along with experience in ROS and simulation tools such as Gazebo and Isaac Sim, is strongly recommended. Knowledge of software architecture, debugging, and modular system integration is also important.
- Alignment with industry trends
Exposure to real-world robotics applications (e.g., robotic arms, mobile robots, surgical systems) and adherence to industrial standards (e.g., safety protocols, communication frameworks) ensures relevance. Industry collaboration through internships and co-developed coursework is encouraged.
Conclusion
By watching this masterclass, viewers will gain a clear understanding of how modern robotics education must adapt to the fast-evolving needs of the industry. The dialogue emphasizes not just the theoretical underpinnings, but the critical importance of interdisciplinary knowledge, hands-on competence, and real-world application. This session serves as a valuable guide for educators, students, and industry professionals aiming to bridge the gap between academia and industrial practice in robotics.
Tiivistelmä
Tiivistelmä: Robotiikka kaikille
LTU, Ruotsi
Johdanto
”Robotiikka kaikille” on koulutustallenne, josta vastaa Luleån teknillinen yliopisto (LTU) Ruotsissa, ja se sisältää mielenkiintoisen keskustelun LTU:n robotiikka- ja tekoälyryhmän tohtorikoulutettavan Ilektra Tsimpidin ja spin-off-yrityksen SAPHAI AB:n toimitusjohtajan Ilias Tevetzidisin välillä. Tallenteella tarkastellaan akateemisen robotiikan koulutuksen ja teollisuuden odotusten yhtymäkohtia ja tarjotaan arvokkaita näkemyksiä opetussuunnitelman suunnittelusta, olennaisista taidoista ja teollisuuden valmiuksista.
Keskeiset oppimisen alueet
- Teollisuuden kannalta merkityksellinen opetussuunnitelman suunnittelu
Robotiikan kurssien on mentävä teoriaa pidemmälle ja sisällettävä sovellutuksiin perustuvia aiheita, kuten automaatio, järjestelmäintegraatio ja tarkkuusohjaus. Käytännön koulutuksissa tulisi painottaa työkalujen, kuten ROS (Robot Operating System), PLC:iden ja simulointialustojen käyttöä.
- Monialaisen tiedon merkitys
Vankka perusta koneenrakennuksessa, elektroniikassa, tietotekniikassa ja ohjausjärjestelmissä on välttämätöntä. Tämä monialainen lähestymistapa antaa opiskelijoille valmiudet rakentaa integroituja robottijärjestelmiä ja tehdä yhteistyötä eri teknisten alojen välillä.
- Käytännön tekninen osaaminen
Vastavalmistuneiden odotetaan osoittavan osaamista anturien kytkennässä, mikrokontrollerien ohjelmoinnissa ja toimilaitteiden integroinnissa. Projektipohjainen oppiminen ja laboratoriotyöskentely ovat tärkeitä vianmääritys- ja prototypointitaitojen kehittämisessä.
- Ohjausjärjestelmät ja automaatio
Ohjausteorian, erityisesti PID-ohjauksen, vankka ymmärtäminen on välttämätöntä. Nämä taidot ovat tärkeitä robottien autonomisen käyttäytymisen kehittämisessä eri toimialoilla, kuten valmistuksessa, logistiikassa ja terveydenhuollossa.
- Ohjelmisto- ja ohjelmointitaidot
Python- ja C++-kielten hallinta sekä kokemus ROS- ja simulointityökaluista, kuten Gazebo ja Isaac Sim, ovat erittäin suositeltavia. Tietämys ohjelmistoarkkitehtuurista, virheenkorjauksesta ja modulaaristen järjestelmien integroinnista on myös tärkeää.
- Yhteensopivuus alan trendien kanssa
Kokemus todellisista robotiikkasovelluksista (esim. robottikädet, liikkuvat robotit, kirurgiset järjestelmät) ja teollisuuden standardien noudattaminen (esim. turvallisuusprotokollat, viestintäkehykset) varmistavat koulutuksen relevanssin. Alan yhteistyötä harjoittelujen ja yhteisten kurssien kautta kannustetaan yhteistyöhön.
Johtopäätös
Tämän kurssitallenne auttaa katselijoita saamaan selkeän käsityksen siitä, miten modernin robotiikan koulutus on mukautettava alan nopeasti muuttuviin tarpeisiin. Keskustelussa korostetaan paitsi teoreettisia perusteita myös monitieteisen tietämyksen, käytännön osaamisen ja todellisten sovellusten ratkaisevaa merkitystä. Tämä koulutustallenne on arvokas opas opettajille, opiskelijoille ja alan ammattilaisille, jotka haluavat kaventaa robotiikan akateemisen ja teollisen käytännön välistä kuilua.
Sammanfattning
Sammanfattning: Robotteknik för alla
LTU, Sverige
Inledning
Denna inspelade masterclass, ”Robotik för alla”, arrangeras av Luleå tekniska universitet (LTU) i Sverige och innehåller en intressant diskussion mellan Ilektra Tsimpidi, doktorand vid LTU:s robotik- och AI-grupp, och Ilias Tevetzidis, VD för SAPHAI AB – ett spin-off-företag från samma grupp. Sessionen utforskar skärningspunkten mellan akademisk robotutbildning och verkliga industriella förväntningar och erbjuder värdefulla insikter om utformning av läroplaner, väsentliga färdigheter och branschens beredskap.
Viktiga lärandeområden
1.Branschrelevant utformning av läroplaner
Robotikkurser måste gå utöver teorin och integrera tillämpningsinriktat innehåll som automatisering, systemintegration och precisionsstyrning. Praktisk träning med verktyg som ROS (Robot Operating System), PLC och simuleringsplattformar betonas.
2.Vikten av tvärvetenskaplig kunskap
En stark grund inom maskinteknik, elektronik, datavetenskap och styrsystem är avgörande. Detta tvärvetenskapliga tillvägagångssätt ger studenterna möjlighet att bygga integrerade robotsystem och samarbeta över tekniska domäner.
3.Praktisk teknisk kompetens
Examen förväntas visa kompetens inom sensorkablage, programmering av mikrokontroller och integration av ställdon. Projektbaserat lärande och laboratoriearbete är avgörande för att utveckla färdigheter inom felsökning och prototyputveckling.
4.Styrsystem och automatisering
En gedigen förståelse för styrteori – särskilt PID-styrning – är oumbärlig. Dessa färdigheter är avgörande för att utveckla autonomt beteende hos robotar inom branscher som tillverkning, logistik och hälso- och sjukvård.
5.Programvaru- och programmeringsfärdigheter
Kunskaper i Python och C++, tillsammans med erfarenhet av ROS och simuleringsverktyg som Gazebo och Isaac Sim, rekommenderas starkt. Kunskap om programvaruarkitektur, felsökning och modulär systemintegration är också viktigt.
6.Anpassning till branschtrender
Exponering för verkliga robotapplikationer (t.ex. robotarmar, mobila robotar, kirurgiska system) och efterlevnad av industriella standarder (t.ex. säkerhetsprotokoll, kommunikationsramverk) säkerställer relevans. Branschsamarbete genom praktikplatser och gemensamt utvecklade kurser uppmuntras.
Slutsats
Genom att titta på denna masterclass får tittarna en tydlig förståelse för hur modern robotutbildning måste anpassas till branschens snabbt föränderliga behov. Dialogen betonar inte bara de teoretiska grunderna, utan också den avgörande betydelsen av tvärvetenskaplig kunskap, praktisk kompetens och verkliga tillämpningar. Denna session fungerar som en värdefull guide för lärare, studenter och branschproffs som vill överbrygga klyftan mellan akademin och industriell praxis inom robotik.
Riassunto
Executive Summary: Robotics for All
Introduzione
Questa masterclass registrata, “Robotics for All,” è ospitata dalla Luleå University of Technology (LTU), in Svezia, e presenta una discussione coinvolgente tra Ilektra Tsimpidi, candidata al dottorato nel gruppo di Robotica e IA di LTU, e Ilias Tevetzidis, CEO di SAPHAI AB, una spin-off della stessa università. La sessione esplora l'intersezione tra l'educazione accademica in robotica e le aspettative industriali nel mondo reale, offrendo approfondimenti preziosi sul design dei curricula, le competenze essenziali e la preparazione al mondo del lavoro.
Aree di apprendimento principali
Design di un curriculum rilevante per l'industria
I corsi di robotica devono andare oltre la teoria, integrando contenuti orientati all'applicazione, come automazione, integrazione di sistemi e controllo di precisione. Viene sottolineata l'importanza della formazione pratica utilizzando strumenti come ROS (Robot Operating System), PLC e piattaforme di simulazione.
Importanza della conoscenza interdisciplinare
Una solida preparazione nelle aree di ingegneria meccanica, elettronica, informatica e sistemi di controllo è fondamentale. Questo approccio interdisciplinare permette agli studenti di costruire sistemi robotici integrati e collaborare in diversi ambiti tecnici.
Competenze pratiche e tecniche
Ci si aspetta che i laureati dimostrino competenza nel cablaggio di sensori, nella programmazione di microcontrollori e nell'integrazione di attuatori. L'apprendimento basato su progetti e il lavoro in laboratorio sono essenziali per sviluppare competenze nella risoluzione dei problemi e nel prototipaggio.
Sistemi di controllo e automazione
Una solida comprensione della teoria del controllo, in particolare del controllo PID, è indispensabile. Queste competenze sono cruciali per sviluppare comportamenti autonomi nei robot in settori come la produzione, la logistica e la sanità.
Competenze software e di programmazione
Si consiglia vivamente la competenza in Python e C++, oltre all’esperienza in ROS e strumenti di simulazione come Gazebo e Isaac Sim. È inoltre importante la conoscenza dell'architettura software, del debugging e dell'integrazione di sistemi modulari.
Allineamento con le tendenze industriali
L'esposizione alle applicazioni robotiche del mondo reale (ad esempio, bracci robotici, robot mobili, sistemi chirurgici) e l'adesione agli standard industriali (ad esempio, protocolli di sicurezza, framework di comunicazione) garantiscono la rilevanza. La collaborazione con l'industria attraverso tirocini e corsi sviluppati congiuntamente è incoraggiata.
Conclusione
Guardando questa masterclass, gli spettatori acquisiranno una chiara comprensione di come l'educazione moderna in robotica debba adattarsi alle esigenze in rapida evoluzione dell'industria. Il dialogo enfatizza non solo le basi teoriche, ma anche l'importanza critica della conoscenza interdisciplinare, delle competenze pratiche e delle applicazioni nel mondo reale. Questa sessione è una guida preziosa per educatori, studenti e professionisti del settore che mirano a colmare il divario tra l'accademia e la pratica industriale nella robotica.
Résumé
Résumé : La robotique pour tous
LTU, Suède
Introduction
Cette masterclass enregistrée, intitulée « La robotique pour tous », est organisée par l'université technologique de Luleå (LTU), en Suède, et présente une discussion passionnante entre Ilektra Tsimpidi, doctorante au sein du groupe Robotique et IA de la LTU, et Ilias Tevetzidis, PDG de SAPHAI AB, une entreprise dérivée du même groupe. La session explore l'intersection entre l'enseignement universitaire de la robotique et les attentes industrielles du monde réel, offrant des informations précieuses sur la conception des programmes d'études, les compétences essentielles et la préparation à l'industrie.
Principaux domaines d'apprentissage
1.Conception de programmes d'études adaptés à l'industrie
Les cours de robotique doivent aller au-delà de la théorie et intégrer des contenus axés sur les applications, tels que l'automatisation, l'intégration de systèmes et le contrôle de précision. L'accent est mis sur la formation pratique à l'aide d'outils tels que ROS (Robot Operating System), les PLC et les plateformes de simulation.
2.Importance des connaissances interdisciplinaires
Il est essentiel de disposer de bases solides en génie mécanique, en électronique, en informatique et en systèmes de contrôle. Cette approche interdisciplinaire permet aux étudiants de construire des systèmes robotiques intégrés et de collaborer dans différents domaines techniques.
3.Compétences techniques pratiques
Les diplômés doivent démontrer leurs compétences en matière de câblage de capteurs, de programmation de microcontrôleurs et d'intégration d'actionneurs. L'apprentissage par projet et les travaux en laboratoire sont essentiels pour développer des compétences en matière de dépannage et de prototypage.
4.Systèmes de contrôle et automatisation
Une solide compréhension de la théorie du contrôle, en particulier du contrôle PID, est indispensable. Ces compétences sont essentielles pour développer un comportement autonome chez les robots dans des secteurs tels que la fabrication, la logistique et les soins de santé.
5.Compétences en matière de logiciels et de programmation
La maîtrise de Python et de C++, ainsi qu'une expérience de ROS et d'outils de simulation tels que Gazebo et Isaac Sim, sont fortement recommandées. La connaissance de l'architecture logicielle, du débogage et de l'intégration de systèmes modulaires est également importante.
6.Alignement sur les tendances du secteur
L'exposition à des applications robotiques réelles (par exemple, bras robotiques, robots mobiles, systèmes chirurgicaux) et le respect des normes industrielles (par exemple, protocoles de sécurité, cadres de communication) garantissent la pertinence. La collaboration avec le secteur par le biais de stages et de cours développés conjointement est encouragée.
Conclusion
En regardant cette masterclass, les spectateurs comprendront clairement comment l'enseignement moderne de la robotique doit s'adapter aux besoins en constante évolution de l'industrie. Le dialogue met l'accent non seulement sur les fondements théoriques, mais aussi sur l'importance cruciale des connaissances interdisciplinaires, des compétences pratiques et des applications concrètes. Cette session constitue un guide précieux pour les enseignants, les étudiants et les professionnels de l'industrie qui souhaitent combler le fossé entre le monde universitaire et la pratique industrielle dans le domaine de la robotique.
Samenvatting
Samenvatting: Robotica voor iedereen
LTU, Zweden
Inleiding
Deze opgenomen masterclass, ‘Robotica voor iedereen’, wordt georganiseerd door de Technische Universiteit van Luleå (LTU) in Zweden en bevat een boeiende discussie tussen Ilektra Tsimpidi, promovendus bij de Robotics and AI Group van LTU, en Ilias Tevetzidis, CEO van SAPHAI AB, een spin-offbedrijf van dezelfde groep. De sessie onderzoekt het raakvlak tussen academisch roboticaonderwijs en de verwachtingen van de industrie in de praktijk, en biedt waardevolle inzichten in curriculumontwerp, essentiële vaardigheden en gereedheid voor de industrie.
Belangrijkste leergebieden
Industriegericht curriculumontwerp
Roboticacursussen moeten verder gaan dan theorie en toepassingsgerichte inhoud integreren, zoals automatisering, systeemintegratie en precisiecontrole. De nadruk ligt op praktische training met behulp van tools zoals ROS (Robot Operating System), PLC's en simulatieplatforms.
Belang van interdisciplinaire kennis
Een sterke basis in werktuigbouwkunde, elektronica, informatica en besturingssystemen is essentieel. Deze interdisciplinaire aanpak stelt studenten in staat om geïntegreerde robotsystemen te bouwen en samen te werken tussen verschillende technische domeinen.
Praktische technische vaardigheden
Van afgestudeerden wordt verwacht dat ze blijk geven van competentie op het gebied van sensorbedrading, microcontrollerprogrammering en actuatorintegratie. Projectmatig leren en laboratoriumwerk zijn van cruciaal belang voor het ontwikkelen van vaardigheden op het gebied van probleemoplossing en prototyping.
Besturingssystemen en automatisering
Een gedegen kennis van besturingstheorie, met name PID-regeling, is onmisbaar. Deze vaardigheden zijn cruciaal voor het ontwikkelen van autonoom gedrag in robots in sectoren als productie, logistiek en gezondheidszorg.
Software- en programmeervaardigheden
Vaardigheid in Python en C++, samen met ervaring in ROS en simulatietools zoals Gazebo en Isaac Sim, wordt sterk aanbevolen. Kennis van softwarearchitectuur, debugging en modulaire systeemintegratie is ook belangrijk.
Afstemming op trends in de industrie
Blootstelling aan praktische robotica-toepassingen (bijv. robotarmen, mobiele robots, chirurgische systemen) en naleving van industriële normen (bijv. veiligheidsprotocollen, communicatiekaders) zorgen voor relevantie. Samenwerking met de industrie door middel van stages en gezamenlijk ontwikkelde cursussen wordt aangemoedigd.
Conclusie
Door deze masterclass te bekijken, krijgen kijkers een duidelijk inzicht in hoe het moderne roboticaonderwijs zich moet aanpassen aan de snel veranderende behoeften van de industrie. De dialoog benadrukt niet alleen de theoretische onderbouwing, maar ook het cruciale belang van interdisciplinaire kennis, praktische vaardigheden en toepassingen in de praktijk. Deze sessie dient als een waardevolle gids voor docenten, studenten en professionals uit de industrie die de kloof tussen de academische wereld en de industriële praktijk op het gebied van robotica willen overbruggen.
Expert: Neiroza Badr and Myriam Verschuure, Flanders Make
Link to Masterclass
Executive Summary – Functional Safety for Autonomous Driving Systems
Introduction
This webinar, hosted by Flanders Make as part of the Reboot Skills initiative, provides a comprehensive introduction to functional safety in autonomous driving systems. The training is led by Neiroza Badr, a research engineer at Flanders Make, a strategic research center in Flanders, Belgium.
Aimed at engineers, system architects, and safety managers, the session explores the principles, standards, and practical challenges involved in ensuring that autonomous vehicles operate safely under all conditions. The webinar bridges the gap between theoretical safety frameworks and real-world automotive applications.
Key Learning Areas
- What is Functional Safety?
Introduction to the concept of functional safety, its role in automotive systems, and how it differs from general product safety.
- The ISO 26262 Standard
Overview of the ISO 26262 standard, which governs functional safety in road vehicles, including its structure, scope, and relevance to autonomous systems.
- Hazard Analysis and Risk Assessment (HARA)
Explanation of how to identify potential hazards, assess risks, and determine Automotive Safety Integrity Levels (ASILs) for different system components.
- Safety Lifecycle and Development Process
Walkthrough of the safety lifecycle, from concept phase to decommissioning, and how safety is integrated into each stage of system development.
- Challenges in Autonomous Driving
Discussion of the unique safety challenges posed by autonomous systems, such as sensor fusion, decision-making algorithms, and unpredictable environments.
- Safety of the Intended Functionality (SOTIF)
Introduction to SOTIF (ISO/PAS 21448), which addresses safety risks not caused by system failures but by limitations in perception or logic.
- Toolchains and Verification Methods
Overview of tools and methodologies used to verify and validate safety requirements, including simulation, fault injection, and formal methods.
- Case Studies and Practical Examples
Real-world examples of how functional safety is applied in the development of autonomous driving systems, highlighting lessons learned and best practices.
Conclusion
By watching this webinar, viewers will gain a solid understanding of how functional safety principles are applied to the development of autonomous vehicles. The session equips professionals with the knowledge to navigate safety standards, perform risk assessments, and implement robust safety architectures. Whether you're working on ADAS, full autonomy, or safety-critical components, this webinar offers essential insights for building safer automotive systems.
Tiivistelmä
Tiivistelmä – Autonomisten ajojärjestelmien toiminnallinen turvallisuus
Johdanto
Osana Reboot Skills aloitetta, tämä Flanders Maken järjestämä verkkoseminaari tarjoaa kattavan esittelyn autonomisten ajojärjestelmien toiminnallisesta turvallisuudesta. Koulutuksen vetää Neiroza Badr, tutkimusinsinööri Flanders Makelta, joka on strateginen tutkimuskeskus Flandersissa, Belgiassa.
Koulutuksen kohderyhmänä ovat insinöörit, järjestelmäarkkitehdit ja turvallisuuspäälliköt. Koulutuksessa käsitellään periaatteita, standardeja ja käytännön haasteita, jotka liittyvät autonomisten ajoneuvojen turvallisen toiminnan varmistamiseen kaikissa olosuhteissa. Verkkoseminaari rakentaa sillan teoreettisten turvallisuuskehysten ja todellisten autoteollisuuden sovellusten välillä.
Tärkeimmät oppimisalueet
• Mitä on toiminnallinen turvallisuus?
Johdanto toiminnallisen turvallisuuden käsitteeseen, sen rooliin autojärjestelmissä ja eroihin yleisen tuoteturvallisuuden kanssa.
• ISO 26262 -standardi
Katsaus ISO 26262 -standardiin, joka säätelee tieliikenneajoneuvojen toiminnallista turvallisuutta, mukaan lukien sen rakenne, soveltamisala ja merkitys autonomisille järjestelmille.
• Vaarojen analysointi ja riskien arviointi (HARA)
Selitys siitä, miten tunnistetaan potentiaaliset vaarat, arvioidaan riskit ja määritetään autojen turvallisuuden eheystasot (ASIL) eri järjestelmäkomponenteille.
• Turvallisuuden elinkaari ja kehitysprosessi
Käy läpi turvallisuuden elinkaaren aina konseptivaiheesta käytöstä poistamiseen ja siihen, miten turvallisuus integroidaan järjestelmän kehityksen jokaiseen vaiheeseen.
• Autonomisen ajamisen haasteet
Keskustelu autonomisten järjestelmien aiheuttamista ainutlaatuisista turvallisuushaasteista, kuten anturien yhdistämisestä, päätöksentekoalgoritmeista ja arvaamattomista ympäristöistä.
• Tarkoitetun toiminnallisuuden turvallisuus (SOTIF)
Johdanto SOTIF-standardiin (ISO/PAS 21448), joka käsittelee turvallisuusriskejä, jotka eivät johdu järjestelmän vioista vaan havainnoinnin tai logiikan rajoituksista.
• Työkaluketjut ja varmennusmenetelmät
Katsaus työkaluihin ja menetelmiin, joita käytetään turvallisuusvaatimusten varmentamiseen ja validointiin, mukaan lukien simulointi, vikojen syöttö ja formaalit menetelmät.
• Tapaustutkimukset ja käytännön esimerkit
Käytännön esimerkkejä toiminnallisen turvallisuuden soveltamisesta autonomisten ajojärjestelmien kehittämisessä, korostaen opittuja asioita ja parhaita käytäntöjä.
Johtopäätös
Verkkotallenne tarjoaa katselijalle vankan käsityksen siitä, miten toiminnallisen turvallisuuden periaatteita sovelletaan autonomisten ajoneuvojen kehittämisessä. Se tarjoaa ammattilaisille tietoja turvallisuusstandardien noudattamisesta, riskien arvioinnista ja vankkojen turvallisuusarkkitehtuurien toteuttamisesta. Työskenteletpä sitten ADAS-järjestelmien, täyden autonomian tai turvallisuuden kannalta kriittisten komponenttien parissa, tämä koulutus tarjoaa olennaisia näkemyksiä turvallisempien autojärjestelmien rakentamiseen.
Sammanfattning
Sammanfattning – Funktionell säkerhet för autonoma körsystem
Inledning
Detta webbinarium, som anordnas av Flanders Make som en del av initiativet Reboot Skills, ger en omfattande introduktion till funktionell säkerhet i autonoma körsystem. Utbildningen leds av Neiroza Badr, forskningsingenjör vid Flanders Make, ett strategiskt forskningscenter i Flandern, Belgien.
Webbinariet riktar sig till ingenjörer, systemarkitekter och säkerhetschefer och utforskar principer, standarder och praktiska utmaningar som är förknippade med att säkerställa att autonoma fordon fungerar säkert under alla förhållanden. Webbinariet överbryggar klyftan mellan teoretiska säkerhetsramverk och verkliga tillämpningar inom fordonsindustrin.
Viktiga lärandeområden
• Vad är funktionell säkerhet?
Introduktion till begreppet funktionell säkerhet, dess roll i fordonssystem och hur det skiljer sig från allmän produktsäkerhet.
• Standarden ISO 26262
Översikt över standarden ISO 26262, som reglerar funktionell säkerhet i vägfordon, inklusive dess struktur, omfattning och relevans för autonoma system.
• Farlighetsanalys och riskbedömning (HARA)
Förklaring av hur man identifierar potentiella faror, bedömer risker och fastställer säkerhetsintegritetsnivåer (ASIL) för olika systemkomponenter.
• Säkerhetslivscykel och utvecklingsprocess
Genomgång av säkerhetslivscykeln, från konceptfas till avveckling, och hur säkerhet integreras i varje steg av systemutvecklingen.
• Utmaningar inom autonom körning
Diskussion om de unika säkerhetsutmaningar som autonoma system medför, såsom sensorfusion, beslutsalgoritmer och oförutsägbara miljöer.
• Säkerhet för avsedd funktionalitet (SOTIF)
Introduktion till SOTIF (ISO/PAS 21448), som behandlar säkerhetsrisker som inte orsakas av systemfel utan av begränsningar i perception eller logik.
• Verktygskedjor och verifieringsmetoder
Översikt över verktyg och metoder som används för att verifiera och validera säkerhetskrav, inklusive simulering, felföring och formella metoder.
• Fallstudier och praktiska exempel
Verkliga exempel på hur funktionell säkerhet tillämpas i utvecklingen av autonoma körsystem, med fokus på lärdomar och bästa praxis.
Slutsats
Genom att titta på detta webinar får tittarna en gedigen förståelse för hur principerna för funktionell säkerhet tillämpas vid utvecklingen av autonoma fordon. Sessionen ger yrkesverksamma kunskap om säkerhetsstandarder, riskbedömningar och implementering av robusta säkerhetsarkitekturer. Oavsett om du arbetar med ADAS, full autonomi eller säkerhetskritiska komponenter, erbjuder detta webinar viktiga insikter för att bygga säkrare fordonssystem.
Résumé
Résumé Exécutif – Sécurité Fonctionnelle pour les Systèmes de Conduite Autonome
Introduction
Ce webinaire, organisé par Flanders Make dans le cadre de l’initiative Reboot Skills, offre une introduction complète à la sécurité fonctionnelle dans les systèmes de conduite autonome. La formation est animée par Neiroza Badr, ingénieur de recherche à Flanders Make, un centre stratégique de recherche en Flandre, Belgique.
Destinée aux ingénieurs, architectes systèmes et responsables sécurité, la session explore les principes, normes et défis pratiques liés à la garantie du fonctionnement sûr des véhicules autonomes en toutes circonstances. Le webinaire fait le lien entre les cadres théoriques de sécurité et leurs applications concrètes dans l’automobile.
Principaux Axes d’Apprentissage
- Qu’est-ce que la Sécurité Fonctionnelle ?
Introduction au concept de sécurité fonctionnelle, à son rôle dans les systèmes automobiles et à la manière dont elle se distingue de la sécurité produit générale.
- La norme ISO 26262
Présentation de la norme ISO 26262, qui régit la sécurité fonctionnelle des véhicules routiers, y compris sa structure, son champ d’application et sa pertinence pour les systèmes autonomes.
- Analyse des dangers et évaluation des risques (HARA)
Explication de la manière d’identifier les dangers potentiels, d’évaluer les risques et de déterminer les niveaux d’intégrité de sécurité automobile (ASIL) pour différents composants du système.
- Cycle de vie de la sécurité et processus de développement
Parcours du cycle de vie de la sécurité, de la phase conceptuelle jusqu’au déclassement, et intégration de la sécurité à chaque étape du développement système.
- Défis liés à la conduite autonome
Discussion des défis uniques posés par les systèmes autonomes, tels que la fusion de capteurs, les algorithmes de prise de décision et les environnements imprévisibles.
- Sécurité de la fonctionnalité prévue (SOTIF)
Introduction au SOTIF (ISO/PAS 21448), qui traite des risques de sécurité non liés à des défaillances système mais à des limites de perception ou de logique.
- Chaînes d’outils et méthodes de vérification
Aperçu des outils et méthodologies utilisés pour vérifier et valider les exigences de sécurité, y compris la simulation, l’injection de fautes et les méthodes formelles.
- Études de cas et exemples pratiques
Exemples concrets de l’application de la sécurité fonctionnelle dans le développement de systèmes de conduite autonome, mettant en lumière les enseignements tirés et les meilleures pratiques.
Conclusion
En visionnant ce webinaire, les participants acquerront une compréhension solide de la manière dont les principes de sécurité fonctionnelle s’appliquent au développement des véhicules autonomes. La session donne aux professionnels les connaissances nécessaires pour maîtriser les normes de sécurité, réaliser des évaluations de risques et mettre en œuvre des architectures de sécurité robustes. Que vous travailliez sur des systèmes ADAS, des solutions de conduite entièrement autonome ou des composants critiques pour la sécurité, ce webinaire offre des perspectives essentielles pour construire des systèmes automobiles plus sûrs.
Riassunto
Riassunto esecutivo – Sicurezza funzionale per i sistemi di guida autonoma
Introduzione
Questo webinar, ospitato da Flanders Make nell'ambito dell'iniziativa Reboot Skills, fornisce un'introduzione completa alla sicurezza funzionale nei sistemi di guida autonoma. La formazione è condotta da Neiroza Badr, ingegnere ricercatore presso Flanders Make, un centro di ricerca strategico nelle Fiandre, in Belgio.
Rivolta a ingegneri, architetti di sistemi e responsabili della sicurezza, la sessione esplora i principi, gli standard e le sfide pratiche coinvolti nel garantire che i veicoli autonomi funzionino in modo sicuro in tutte le condizioni. Il webinar colma il divario tra i quadri teorici di sicurezza e le applicazioni automobilistiche nel mondo reale.
Aree di apprendimento chiave
• Che cos'è la sicurezza funzionale?
Introduzione al concetto di sicurezza funzionale, al suo ruolo nei sistemi automobilistici e a come si differenzia dalla sicurezza generale dei prodotti.
• Lo standard ISO 26262
Panoramica dello standard ISO 26262, che disciplina la sicurezza funzionale dei veicoli stradali, compresa la sua struttura, il suo ambito di applicazione e la sua rilevanza per i sistemi autonomi.
• Analisi dei pericoli e valutazione dei rischi (HARA)
Spiegazione di come identificare i potenziali pericoli, valutare i rischi e determinare i livelli di integrità della sicurezza automobilistica (ASIL) per i diversi componenti del sistema.
• Ciclo di vita della sicurezza e processo di sviluppo
Panoramica del ciclo di vita della sicurezza, dalla fase concettuale alla dismissione, e di come la sicurezza sia integrata in ogni fase dello sviluppo del sistema.
• Sfide nella guida autonoma
Discussione delle sfide uniche in materia di sicurezza poste dai sistemi autonomi, come la fusione dei sensori, gli algoritmi decisionali e gli ambienti imprevedibili.
• Sicurezza della funzionalità prevista (SOTIF)
Introduzione alla SOTIF (ISO/PAS 21448), che affronta i rischi per la sicurezza non causati da guasti del sistema, ma da limitazioni nella percezione o nella logica.
• Tool chain e metodi di verifica
Panoramica degli strumenti e delle metodologie utilizzati per verificare e convalidare i requisiti di sicurezza, tra cui simulazione, iniezione di guasti e metodi formali.
• Casi di studio ed esempi pratici
Esempi reali di come la sicurezza funzionale viene applicata nello sviluppo di sistemi di guida autonoma, evidenziando le lezioni apprese e le migliori pratiche.
Conclusione
Guardando questo webinar, gli spettatori acquisiranno una solida comprensione di come i principi di sicurezza funzionale vengono applicati allo sviluppo di veicoli autonomi. La sessione fornisce ai professionisti le conoscenze necessarie per orientarsi tra gli standard di sicurezza, eseguire valutazione dei rischi e implementare architetture di sicurezza robuste. Che stiate lavorando su ADAS, autonomia completa o componenti critici per la sicurezza, questo webinar offre approfondimenti essenziali per la creazione di sistemi automobilistici più sicuri.
Samenvatting
Samenvatting – Functionele veiligheid voor autonome rijsystemen
Inleiding
Deze webinar, georganiseerd door Flanders Make als onderdeel van het Reboot Skills-initiatief, biedt een uitgebreide inleiding tot functionele veiligheid in autonome rijsystemen. De training wordt gegeven door Neiroza Badr, onderzoeksingenieur bij Flanders Make, een strategisch onderzoekscentrum in Vlaanderen, België.
De sessie is bedoeld voor ingenieurs, systeemarchitecten en veiligheidsmanagers en gaat in op de principes, normen en praktische uitdagingen die komen kijken bij het waarborgen van de veiligheid van autonome voertuigen onder alle omstandigheden. De webinar overbrugt de kloof tussen theoretische veiligheidskaders en praktische toepassingen in de automobielindustrie.
Belangrijkste leergebieden
Wat is functionele veiligheid?
Inleiding tot het concept van functionele veiligheid, de rol ervan in automobielsystemen en hoe het verschilt van algemene productveiligheid.
De ISO 26262-norm
Overzicht van de ISO 26262-norm, die de functionele veiligheid in wegvoertuigen regelt, inclusief de structuur, reikwijdte en relevantie voor autonome systemen.
Gevarenanalyse en risicobeoordeling (HARA)
Uitleg over hoe potentiële gevaren kunnen worden geïdentificeerd, risico's kunnen worden beoordeeld en Automotive Safety Integrity Levels (ASIL's) voor verschillende systeemcomponenten kunnen worden bepaald.
Veiligheidslevenscyclus en ontwikkelingsproces
Overzicht van de veiligheidslevenscyclus, van conceptfase tot buitengebruikstelling, en hoe veiligheid in elke fase van de systeemontwikkeling wordt geïntegreerd.
Uitdagingen bij autonoom rijden
Bespreking van de unieke veiligheidsuitdagingen die autonome systemen met zich meebrengen, zoals sensorfusie, besluitvormingsalgoritmen en onvoorspelbare omgevingen.
Veiligheid van de beoogde functionaliteit (SOTIF)
Inleiding tot SOTIF (ISO/PAS 21448), dat zich richt op veiligheidsrisico's die niet worden veroorzaakt door systeemstoringen, maar door beperkingen in perceptie of logica.
Toolchains en verificatiemethoden
Overzicht van tools en methodologieën die worden gebruikt om veiligheidseisen te verifiëren en te valideren, waaronder simulatie, foutinjectie en formele methoden.
Casestudy's en praktische voorbeelden
Praktijkvoorbeelden van hoe functionele veiligheid wordt toegepast bij de ontwikkeling van autonome rijsystemen, met de nadruk op geleerde lessen en best practices.
Conclusie
Door deze webinar te bekijken, krijgen kijkers een goed inzicht in hoe functionele veiligheidsprincipes worden toegepast bij de ontwikkeling van autonome voertuigen. De sessie biedt professionals de kennis om veiligheidsnormen te doorgronden, risicobeoordelingen uit te voeren en robuuste veiligheidsarchitecturen te implementeren. Of u nu werkt aan ADAS, volledige autonomie of veiligheidskritische componenten, deze webinar biedt essentiële inzichten voor het bouwen van veiligere automobielsystemen.
Expert: Luka Ramaekers, Flanders Make
Executive Summary – Robot Safety in the Workspace
Introduction
This session is part of the Reboot Skills Collaborative Robotics trainings. The training is led by Luka Ramaekers, application engineer at Flanders Make, a strategic research center in Flanders, Belgium. The session focuses on the critical topic of robot safety in industrial environments. As collaborative robots (cobots) and autonomous systems become more common in manufacturing, ensuring safe interaction between humans and machines is essential. This session is designed for safety officers, engineers, production managers, and innovation leaders who want to understand the risks, regulations, and technologies involved in creating safe robot-integrated workplaces.
Key Learning Areas
- Understanding Robot Safety Challenges
Overview of the safety risks associated with industrial robots, including physical hazards, unexpected movements, and human error.
- Types of Industrial Robots and Their Safety Profiles
Explanation of the differences between traditional robots, collaborative robots, and mobile robots, and how each type impacts safety planning.
- Safety Standards and Regulations
Introduction to key international safety standards (e.g., ISO 10218, ISO/TS 15066) and how they apply to robot deployment in manufacturing.
- Risk Assessment and Mitigation Strategies
Practical guidance on conducting risk assessments, identifying hazards, and implementing protective measures such as sensors, barriers, and emergency stops.
- Human-Robot Collaboration
Insights into how robots can safely work alongside humans, including the use of force and speed limitations, vision systems, and intelligent control.
- Designing Safe Workspaces
Tips for designing production environments that support safe robot operation, including layout considerations and ergonomic factors.
- Real-World Examples and Case Studies
Presentation of safety implementations from industry partners, showing how theory translates into practice.
Conclusion
By watching this webinar, viewers will gain a comprehensive understanding of how to safely integrate robots into industrial workflows. The session equips professionals with the knowledge to assess risks, comply with regulations, and design safe, productive environments where humans and robots can collaborate effectively. Whether you're planning a new robot deployment or improving existing systems, this video offers essential insights for a safer future in manufacturing.
Tiivistelmä
Tiivistelmä – Robottien turvallisuus työympäristössä
Johdanto
Tämä koulutus on osa Reboot Skills Collaborative Robotics -kokonaisuutta. Koulutuksen vetäjänä toimii Luka Ramaekers, sovellusinsinööri Flanders Make -tutkimuskeskuksesta Belgiasta. Koulutus keskittyy robottien turvallisuuteen teollisuusympäristöissä. Kun yhteistyörobotit (cobotit) ja autonomiset järjestelmät yleistyvät valmistusteollisuudessa, on välttämätöntä varmistaa turvallinen vuorovaikutus ihmisten ja koneiden välillä.
Koulutus on suunnattu turvallisuusvastaaville, insinööreille, tuotantopäälliköille ja innovaatiojohtajille, jotka haluavat ymmärtää turvallisten robottien integrointiin liittyviä riskejä, määräyksiä ja teknologioita.
Keskeiset oppimiskohteet
- Robottien turvallisuushaasteet
Katsaus teollisuusrobotteihin liittyviin turvallisuusriskeihin, kuten fyysisiin vaaratekijöihin, odottamattomiin liikkeisiin ja inhimillisiin virheisiin.
- Teollisuusrobottien tyypit ja turvallisuusprofiilit
Selitys perinteisten robottien, yhteistyörobottien ja liikkuvien robottien eroista sekä vaikutuksista turvallisuussuunnitteluun.
- Turvallisuusstandardit ja -määräykset
Johdanto keskeisiin kansainvälisiin standardeihin (esim. ISO 10218, ISO/TS 15066) ja niiden soveltamiseen robottien käyttöönotossa valmistusteollisuudessa.
- Riskien arviointi ja lieventämisstrategiat
Käytännön ohjeita vaarojen tunnistamiseen, riskien arviointiin ja suojaustoimien, kuten anturien, esteiden ja hätäpysäyttimien, käyttöönottoon.
- Ihmisten ja robottien yhteistyö
Näkemyksiä siitä, kuinka robotit voivat toimia turvallisesti ihmisten rinnalla. Esimerkkeinä voiman ja nopeuden rajoitukset, näköjärjestelmät ja älykäs ohjaus.
- Turvallisten työtilojen suunnittelu
Vinkkejä tuotantoympäristöjen layoutiin, ergonomiaan ja muihin tekijöihin, jotka tukevat turvallista robottien käyttöä.
- Käytännön esimerkit ja tapaustutkimukset
Teollisuuden kumppaneilta saatuja ratkaisuja, jotka osoittavat, kuinka teoria muuttuu käytännöksi.
Johtopäätös
Osallistujat saavat kattavan käsityksen siitä, miten robotit voidaan integroida turvallisesti teollisiin työnkulkuihin. Koulutus tarjoaa ammattilaisille valmiudet arvioida riskejä, noudattaa kansainvälisiä määräyksiä sekä suunnitella turvallisia ja tuottavia työympäristöjä, joissa ihmiset ja robotit voivat toimia rinnakkain tehokkaasti.
Olitpa sitten suunnittelemassa uuden robotin käyttöönottoa tai kehittämässä jo olemassa olevia järjestelmiä, tämä koulutus tarjoaa olennaisia näkemyksiä turvallisemman tulevaisuuden rakentamiseen valmistusteollisuudessa.
Sammanfattning
Sammanfattning – Robotsäkerhet på arbetsplatsen
Inledning
Denna session är en del av Reboot Skills Collaborative Robotics-utbildningarna. Utbildningen leds av Luka Ramaekers, applikationsingenjör vid Flanders Make, ett strategiskt forskningscenter i Flandern, Belgien. Sessionen fokuserar på det viktiga ämnet robotsäkerhet i industriella miljöer. I takt med att kollaborativa robotar (cobots) och autonoma system blir allt vanligare inom tillverkningsindustrin är det viktigt att säkerställa en säker interaktion mellan människor och maskiner. Denna session är avsedd för säkerhetsansvariga, ingenjörer, produktionschefer och innovationsledare som vill förstå riskerna, reglerna och teknikerna som är förknippade med att skapa säkra arbetsplatser med robotintegration.
Viktiga lärandeområden
• Förstå utmaningarna med robotsäkerhet
Översikt över säkerhetsriskerna i samband med industrirobotar, inklusive fysiska faror, oväntade rörelser och mänskliga fel.
• Typer av industrirobotar och deras säkerhetsprofiler
Förklaring av skillnaderna mellan traditionella robotar, samarbetsrobotar och mobila robotar, och hur varje typ påverkar säkerhetsplaneringen.
• Säkerhetsstandarder och regler
Introduktion till viktiga internationella säkerhetsstandarder (t.ex. ISO 10218, ISO/TS 15066) och hur de tillämpas på robotanvändning inom tillverkning.
• Riskbedömning och strategier för riskminimering
Praktisk vägledning om hur man genomför riskbedömningar, identifierar faror och implementerar skyddsåtgärder såsom sensorer, barriärer och nödstopp.
• Samarbete mellan människor och robotar
Insikter om hur robotar kan arbeta säkert tillsammans med människor, inklusive användning av kraft- och hastighetsbegränsningar, visionssystem och intelligent styrning.
• Utformning av säkra arbetsplatser
Tips för att utforma produktionsmiljöer som stödjer säker robotdrift, inklusive överväganden kring layout och ergonomiska faktorer.
• Exempel från verkligheten och fallstudier
Presentation av säkerhetsimplementeringar från branschpartners, som visar hur teorin omsätts i praktiken.
Slutsats
Genom att titta på detta webinar får tittarna en omfattande förståelse för hur man på ett säkert sätt integrerar robotar i industriella arbetsflöden. Sessionen ger yrkesverksamma kunskapen att bedöma risker, följa regler och utforma säkra, produktiva miljöer där människor och robotar kan samarbeta effektivt. Oavsett om du planerar en ny robotinstallation eller förbättrar befintliga system, erbjuder denna video viktiga insikter för en säkrare framtid inom tillverkning.
Riassunto Esecutivo
Riassunto esecutivo – Sicurezza dei robot nell'ambiente di lavoro
Introduzione
Questa sessione fa parte dei corsi di formazione Reboot Skills Collaborative Robotics. Il corso è tenuto da Luka Ramaekers, ingegnere applicativo presso Flanders Make, un centro di ricerca strategica con sede nelle Fiandre, in Belgio. La sessione si concentra sul tema fondamentale della sicurezza dei robot negli ambienti industriali. Con la diffusione dei robot collaborativi (cobot) e dei sistemi autonomi nella produzione, è essenziale garantire un'interazione sicura tra esseri umani e macchine. Questa sessione è pensata per responsabili della sicurezza, ingegneri, responsabili di produzione e leader dell'innovazione che desiderano comprendere i rischi, le normative e le tecnologie coinvolti nella creazione di luoghi di lavoro sicuri integrati con i robot.
Aree di apprendimento chiave
• Comprendere le sfide della sicurezza dei robot
Panoramica dei rischi per la sicurezza associati ai robot industriali, inclusi pericoli fisici, movimenti imprevisti ed errore umano.
• Tipi di robot industriali e loro profili di sicurezza
Spiegazione delle differenze tra robot tradizionali, robot collaborativi e robot mobili e di come ciascun tipo influisca sulla pianificazione della sicurezza.
• Norme e regolamenti di sicurezza
Introduzione alle principali norme di sicurezza internazionali (ad esempio ISO 10218, ISO/TS 15066) e al modo in cui si applicano all'impiego dei robot nella produzione.
• Valutazione dei rischi e strategie di mitigazione
Linee guida pratiche sulla conduzione delle valutazioni dei rischi, l'identificazione dei pericoli e l'implementazione di misure di protezione quali sensori, barriere e arresti di emergenza.
• Collaborazione uomo-robot
Approfondimenti su come i robot possono lavorare in sicurezza a fianco degli esseri umani, compreso l'uso di limitazioni di forza e velocità, sistemi di visione e controllo intelligente.
• Progettazione di spazi di lavoro sicuri
Suggerimenti per la progettazione di ambienti di produzione che supportino il funzionamento sicuro dei robot, comprese considerazioni sul layout e fattori ergonomici.
• Esempi reali e casi di studio
Presentazione delle implementazioni di sicurezza da parte dei partner industriali, che mostrano come la teoria si traduce in pratica.
Conclusione
Guardando questo webinar, gli spettatori acquisiranno una comprensione completa di come integrare in modo sicuro i robot nei flussi di lavoro industriali. La sessione fornisce ai professionisti le conoscenze necessarie per valutare i rischi, rispettare le normative e progettare ambienti sicuri e produttivi in cui esseri umani e robot possano collaborare in modo efficace. Sia che stiate pianificando una nuova implementazione di robot o migliorando i sistemi esistenti, questo video offre approfondimenti essenziali per un futuro più sicuro nella produzione.
Résumé
Résumé – La sécurité des robots dans l'espace de travail
Introduction
Cette session fait partie des formations Reboot Skills Collaborative Robotics. La formation est animée par Luka Ramaekers, ingénieur d'application chez Flanders Make, un centre de recherche stratégique situé en Flandre, en Belgique. La session se concentre sur le sujet crucial de la sécurité des robots dans les environnements industriels. À mesure que les robots collaboratifs (cobots) et les systèmes autonomes se généralisent dans le secteur manufacturier, il est essentiel de garantir une interaction sûre entre les humains et les machines. Cette session est destinée aux responsables de la sécurité, aux ingénieurs, aux responsables de production et aux responsables de l'innovation qui souhaitent comprendre les risques, les réglementations et les technologies liés à la création de lieux de travail sûrs intégrant des robots.
Principaux domaines d'apprentissage
• Comprendre les défis liés à la sécurité des robots
Aperçu des risques liés à la sécurité des robots industriels, notamment les dangers physiques, les mouvements imprévus et les erreurs humaines.
• Types de robots industriels et leurs profils de sécurité
Explication des différences entre les robots traditionnels, les robots collaboratifs et les robots mobiles, et de l'impact de chaque type sur la planification de la sécurité.
• Normes et réglementations en matière de sécurité
Présentation des principales normes internationales de sécurité (par exemple, ISO 10218, ISO/TS 15066) et de leur application au déploiement de robots dans le secteur manufacturier.
• Évaluation des risques et stratégies d'atténuation
Conseils pratiques sur la réalisation d'évaluations des risques, l'identification des dangers et la mise en œuvre de mesures de protection telles que des capteurs, des barrières et des arrêts d'urgence.
• Collaboration homme-robot
Aperçu de la manière dont les robots peuvent travailler en toute sécurité aux côtés des humains, notamment grâce à l'utilisation de limitations de force et de vitesse, de systèmes de vision et de commandes intelligentes.
• Conception d'espaces de travail sûrs
Conseils pour la conception d'environnements de production favorisant un fonctionnement sûr des robots, notamment en matière d'aménagement et d'ergonomie.
• Exemples concrets et études de cas
Présentation des mesures de sécurité mises en œuvre par des partenaires industriels, montrant comment la théorie se traduit dans la pratique.
Conclusion
En regardant ce webinaire, les spectateurs acquerront une compréhension globale de la manière d'intégrer en toute sécurité les robots dans les flux de travail industriels. La session fournit aux professionnels les connaissances nécessaires pour évaluer les risques, se conformer aux réglementations et concevoir des environnements sûrs et productifs où les humains et les robots peuvent collaborer efficacement. Que vous envisagiez de déployer de nouveaux robots ou d'améliorer des systèmes existants, cette vidéo offre des informations essentielles pour un avenir plus sûr dans le domaine de la fabrication.
Samenvatting
Samenvatting – Robotveiligheid op de werkplek
Inleiding
Deze sessie maakt deel uit van de Reboot Skills Collaborative Robotics-trainingen. De training wordt gegeven door Luka Ramaekers, applicatie-ingenieur bij Flanders Make, een strategisch onderzoekscentrum in Vlaanderen, België. De sessie richt zich op het cruciale onderwerp van robotveiligheid in industriële omgevingen. Nu collaboratieve robots (cobots) en autonome systemen steeds vaker worden gebruikt in de productie, is het essentieel om een veilige interactie tussen mens en machine te garanderen. Deze sessie is bedoeld voor veiligheidsfunctionarissen, ingenieurs, productiemanagers en innovatieleiders die inzicht willen krijgen in de risico's, regelgeving en technologieën die komen kijken bij het creëren van veilige werkplekken waarin robots zijn geïntegreerd.
Belangrijkste leergebieden
- Inzicht in uitdagingen op het gebied van robotveiligheid
Overzicht van de veiligheidsrisico's van industriële robots, waaronder fysieke gevaren, onverwachte bewegingen en menselijke fouten.
- Soorten industriële robots en hun veiligheidsprofielen
Uitleg over de verschillen tussen traditionele robots, collaboratieve robots en mobiele robots, en hoe elk type van invloed is op de veiligheidsplanning.
- Veiligheidsnormen en regelgeving
Inleiding tot belangrijke internationale veiligheidsnormen (bijv. ISO 10218, ISO/TS 15066) en hoe deze van toepassing zijn op de inzet van robots in de productie.
- Risicobeoordeling en risicobeperkende strategieën
Praktische richtlijnen voor het uitvoeren van risicobeoordelingen, het identificeren van gevaren en het implementeren van beschermende maatregelen zoals sensoren, barrières en noodstops.
- Samenwerking tussen mens en robot
Inzicht in hoe robots veilig naast mensen kunnen werken, inclusief het gebruik van kracht- en snelheidsbeperkingen, visiesystemen en intelligente besturing.
- Ontwerpen van veilige werkplekken
Tips voor het ontwerpen van productieomgevingen die een veilige werking van robots ondersteunen, inclusief overwegingen met betrekking tot de indeling en ergonomische factoren.
- Praktijkvoorbeelden en casestudy's
Presentatie van veiligheidsimplementaties van industriële partners, die laten zien hoe theorie in de praktijk wordt toegepast.
Conclusie
Door deze webinar te bekijken, krijgen kijkers een uitgebreid inzicht in hoe robots veilig kunnen worden geïntegreerd in industriële workflows. De sessie biedt professionals de kennis om risico's te beoordelen, te voldoen aan regelgeving en veilige, productieve omgevingen te ontwerpen waar mensen en robots effectief kunnen samenwerken. Of u nu een nieuwe robotimplementatie plant of bestaande systemen wilt verbeteren, deze video biedt essentiële inzichten voor een veiligere toekomst in de productie.
Expert: Jakub Haluska, LTU’s Robotics and AI Group
Executive Summary: CAD & 3D Printing
Introduction
This recorded masterclass, presented by Luleå University of Technology (LTU), Sweden, is led by Jakub Haluska, Senior Research Engineer at LTU’s Robotics and AI Group. The lecture is part of the Mechatronics series and introduces participants to the fundamentals of 3D Computer-Aided Design (CAD) and 3D printing. Designed especially for beginners with no prior experience, the session provides a practical and conceptual overview of digital design and fabrication techniques, aiming to motivate students to use these technologies in future engineering projects.
Key Learning Areas
- Understanding 3D models and CAD principles
The lecture begins by explaining what 3D models are and their significance in modern engineering. It distinguishes between 2D and 3D representations and introduces the two main types of 3D modeling: surface modeling (visual-first) and solid modeling (function-first). - Working with CAD software
Students are introduced to CAD workflows using Autodesk Fusion 360 or similar tools. Key topics include creating 2D sketches, extruding or revolving shapes, applying Boolean operations, and using features like fillets and chamfers. The importance of parametric design and fully constrained sketches is emphasized.
- File types and export formats
The session outlines various file formats—such as part, assembly, drawing, STEP, and STL—and explains their role in CAD and 3D printing workflows. It stresses best practices for maintaining editable source files.
- 3D printing fundamentals
Participants learn the basics of additive manufacturing, how it differs from conventional subtractive methods, and the step-by-step process of preparing a CAD model for printing. This includes slicing the model, setting print parameters, and generating G-code for the printer.
- Design for printability
The lecture covers critical design considerations, such as avoiding overhangs beyond 45°, ensuring proper build plate contact, and orienting parts for strength, aesthetics, and minimal support material usage.
- Post-processing and quality considerations
Finally, aspects like surface finish, support removal, strength anisotropy, and dimensional tolerances are discussed to help participants understand how to refine prints and design with functional accuracy in mind.
Conclusion
By the end of this masterclass, viewers will have gained a foundational understanding of 3D CAD design and 3D printing processes. The session equips them with the knowledge to confidently begin designing digital models and preparing them for physical prototyping using accessible tools and techniques. Whether for academic projects or personal innovation, this lecture serves as a practical guide for turning virtual concepts into tangible creations.
Tiivistelmä
Tiivistelmä: Mekatroniikka
LTU, Ruotsi
Johdanto
Tästä Mekatroniikan kurssitallenteesta vastaa Luleån teknillinen yliopisto (LTU) Ruotsissa, ja se on LTU:n robotiikka- ja tekoälyryhmän vanhemman tutkimusinsinöörin Jakub Haluskan vetämä. Luento on osa mekatroniikkasarjaa ja esittelee osallistujille 3D-tietokoneavusteisen suunnittelun (CAD) ja 3D-tulostuksen perusteet. Koulutustallenne sopii erityisesti aloittelijoille, joilla ei ole aiempaa kokemusta, tarjoten käytännönläheisen ja käsitteellisen katsauksen digitaaliseen suunnitteluun ja valmistustekniikoihin. Koulutuksen tavoitteena on motivoida opiskelijoita käyttämään näitä tekniikoita tulevissa insinööriprojekteissa.
Keskeiset oppimisalueet
1.3D-mallien ja CAD-periaatteiden ymmärtäminen
Luento alkaa esittelemällä, mitä 3D-mallit ovat ja mikä on niiden merkitys nykyaikaisessa insinööritieteessä. Siinä erotetaan toisistaan 2D- ja 3D-esitystavat ja esitellään kaksi päätyyppiä 3D-mallinnuksessa: pintamallinnus (visuaalinen ensisijaisuus) ja kiinteämallinnus (toiminnallinen ensisijaisuus).
2.CAD-ohjelmiston käyttö
Opiskelijoille esitellään CAD-työnkulkuja Autodesk Fusion 360:n tai vastaavien työkalujen avulla. Keskeisiä aiheita ovat 2D-luonnostelu, muotojen puristaminen tai pyöriminen, boolen operaatioiden soveltaminen sekä filet- ja viisteominaisuuksien käyttö. Parametrisen suunnittelun ja täysin rajoitettujen luonnosten merkitystä korostetaan.
3.Tiedostotyypit ja formaatit
Luennolla esitellään erilaisia tiedostomuotoja, kuten osa, kokoonpano, piirustus, STEP ja STL, ja selitetään niiden rooli CAD- ja 3D-tulostuksen työnkulussa. Siinä korostetaan parhaita käytäntöjä muokattavien lähdetiedostojen ylläpitämiseksi.
4.3D-tulostuksen perusteet
Osallistujat oppivat lisäävän valmistuksen perusteet, ja miten se eroaa perinteisistä vähennysmenetelmistä sekä vaiheittaisen prosessin CAD-mallin valmistelemiseksi tulostusta varten. Tähän sisältyy mallin leikkaaminen, tulostusparametrien asettaminen ja G-koodin luominen tulostimelle.
5.Suunnittelu tulostettavuuden kannalta
Luennolla käsitellään tärkeitä suunnittelunäkökohtia, kuten yli 45 asteen ulkonemien välttäminen, asianmukaisen kosketuksen varmistaminen tulostusalustaan ja osien suuntaaminen lujuuden, esteettisyyden ja tukimateriaalin käytön minimoimiseksi.
6.Jälkikäsittely ja laatuun liittyvät näkökohdat
Lopuksi käsitellään pinnan viimeistelyä, tukien poistamista, lujuuden anisotropiaa ja mittatoleransseja, jotta osallistujat ymmärtävät, miten tulosteita voidaan parantaa ja suunnitella pitäen mielessä toiminnallisen tarkkuuden.
Johtopäätös
Tämä kurssitallenne antaa katselijoille perustiedot 3D-CAD-suunnittelusta ja 3D-tulostusprosesseista. He saavat tietoja, joiden avulla he voivat luottavaisesti aloittaa digitaalisten mallien suunnittelun ja valmistella niitä fyysiseen prototyyppien valmistukseen, helposti saatavilla olevilla työkaluilla ja tekniikoilla. Olipa kyseessä akateeminen projekti tai henkilökohtainen innovaatio, tämä luento toimii käytännön oppaana virtuaalisten konseptien muuttamisessa konkreettisiksi tuloksiksi.
Sammanfattning
Sammanfattning: Mekatronik
LTU, Sverige
Inledning
Denna inspelade masterclass, presenterad av Luleå tekniska universitet (LTU), Sverige, leds av Jakub Haluska, senior forskningsingenjör vid LTU:s robotik- och AI-grupp. Föreläsningen är en del av serien Mekatronik och introducerar deltagarna till grunderna i 3D-datorstödd design (CAD) och 3D-utskrift. Sessionen är särskilt utformad för nybörjare utan tidigare erfarenhet och ger en praktisk och konceptuell översikt över digital design och tillverkningstekniker, med målet att motivera studenterna att använda dessa tekniker i framtida ingenjörsprojekt.
Viktiga lärandeområden
1.Förstå 3D-modeller och CAD-principer
Föreläsningen inleds med en förklaring av vad 3D-modeller är och deras betydelse inom modern teknik. Den skiljer mellan 2D- och 3D-representationer och introducerar de två huvudtyperna av 3D-modellering: ytmodellering (visuell först) och solid modellering (funktion först).
2.Arbeta med CAD-programvara
Studenterna introduceras till CAD-arbetsflöden med hjälp av Autodesk Fusion 360 eller liknande verktyg. Viktiga ämnen inkluderar att skapa 2D-skisser, extrudera eller rotera former, tillämpa booleska operationer och använda funktioner som avfasningar och snedställningar. Vikten av parametrisk design och fullständigt begränsade skisser betonas.
3.Filtyper och exportformat
Sessionen beskriver olika filformat – såsom del, montering, ritning, STEP och STL – och förklarar deras roll i CAD- och 3D-utskriftsarbetsflöden. Den betonar bästa praxis för att underhålla redigerbara källfiler.
4.Grunderna i 3D-utskrift
Deltagarna lär sig grunderna i additiv tillverkning, hur den skiljer sig från konventionella subtraktiva metoder och den stegvisa processen för att förbereda en CAD-modell för utskrift. Detta inkluderar att skiva modellen, ställa in utskriftsparametrar och generera G-kod för skrivaren.
5.Design för utskriftsbarhet
Föreläsningen täcker viktiga designaspekter, såsom att undvika överhäng över 45°, säkerställa korrekt kontakt med byggplattan och orientera delar för styrka, estetik och minimalt användande av stödmaterial.
6.Efterbearbetning och kvalitetsaspekter
Slutligen diskuteras aspekter som ytfinish, borttagning av stöd, styrkanisotropi och dimensionstoleranser för att hjälpa deltagarna att förstå hur man förfinar utskrifter och designar med funktionell noggrannhet i åtanke.
Slutsats
I slutet av denna masterclass kommer deltagarna att ha fått en grundläggande förståelse för 3D-CAD-design och 3D-utskriftsprocesser. Sessionen ger dem kunskapen att med självförtroende börja designa digitala modeller och förbereda dem för fysisk prototyputveckling med hjälp av tillgängliga verktyg och tekniker. Oavsett om det gäller akademiska projekt eller personlig innovation, fungerar denna föreläsning som en praktisk guide för att omvandla virtuella koncept till konkreta skapelser.
Riassunto
Riassunto esecutivo: Meccatronica
Introduzione
Questa masterclass registrata, presentata dalla Luleå University of Technology (LTU), Svezia, è condotta da Jakub Haluska, ingegnere ricercatore senior presso il Robotics and AI Group della LTU. La lezione fa parte della serie Meccatronica e introduce i partecipanti ai fondamenti della progettazione assistita da computer (CAD) 3D e della stampa 3D. Progettata appositamente per i principianti senza esperienza precedente, la sessione fornisce una panoramica pratica e concettuale delle tecniche di progettazione e fabbricazione digitale, con l'obiettivo di motivare gli studenti a utilizzare queste tecnologie in futuri progetti di ingegneria.
Aree di apprendimento chiave
1.Comprensione dei modelli 3D e dei principi CAD
La lezione inizia spiegando cosa sono i modelli 3D e la loro importanza nell'ingegneria moderna. Distingue tra rappresentazioni 2D e 3D e introduce i due tipi principali di modellazione 3D: modellazione di superfici (visiva) e modellazione di solidi (funzionale).
2.Lavorare con il software CAD
Agli studenti vengono presentati i flussi di lavoro CAD utilizzando Autodesk Fusion 360 o strumenti simili. Gli argomenti principali includono la creazione di schizzi 2D, l'estrusione o la rotazione di forme, l'applicazione di operazioni booleane e l'uso di funzioni come raccordi e smussi. Viene sottolineata l'importanza della progettazione parametrica e degli schizzi completamente vincolati.
3.Tipi di file e formati di esportazione
La sessione delinea vari formati di file, come parte, assieme, disegno, STEP e STL, e spiega il loro ruolo nei flussi di lavoro CAD e di stampa 3D. Vengono sottolineate le migliori pratiche per mantenere i file sorgente modificabili.
4.Nozioni fondamentali sulla stampa 3D
I partecipanti apprendono le basi della produzione additiva, come si differenzia dai metodi sottrattivi convenzionali e il processo passo dopo passo di preparazione di un modello CAD per la stampa. Ciò include il taglio del modello, l'impostazione dei parametri di stampa e la generazione del codice G per la stampante.
5.Progettazione per lo stampaggio
La lezione tratta considerazioni critiche di progettazione, come evitare sporgenze superiori a 45°, garantire un contatto adeguato con la piastra di costruzione e orientare le parti per ottenere resistenza, estetica e un uso minimo di materiale di supporto.
6.Post-elaborazione e considerazioni sulla qualità
Infine, vengono discussi aspetti come la finitura superficiale, la rimozione del supporto, l'anisotropia della resistenza e le tolleranze dimensionali per aiutare i partecipanti a capire come perfezionare le stampe e progettare tenendo conto dell'accuratezza funzionale.
Conclusione
Al termine di questo masterclass, gli spettatori avranno acquisito una conoscenza di base della progettazione CAD 3D e dei processi di stampa 3D. La sessione fornisce loro le conoscenze necessarie per iniziare con sicurezza a progettare modelli digitali e prepararli per la prototipazione fisica utilizzando strumenti e tecniche accessibili. Che si tratti di progetti accademici o di innovazione personale, questa lezione funge da guida pratica per trasformare concetti virtuali in creazioni tangibili.
Résumé
Résumé : Mécatronique
Introduction
Cette masterclass enregistrée, présentée par l'Université technologique de Luleå (LTU), en Suède, est animée par Jakub Haluska, ingénieur de recherche senior au sein du groupe Robotique et IA de la LTU. La conférence fait partie de la série Mécatronique et présente aux participants les principes fondamentaux de la conception assistée par ordinateur (CAO) 3D et de l'impression 3D. Conçue spécialement pour les débutants sans expérience, la session offre un aperçu pratique et conceptuel des techniques de conception et de fabrication numériques, dans le but d'inciter les étudiants à utiliser ces technologies dans leurs futurs projets d'ingénierie.
Principaux domaines d'apprentissage
1.Comprendre les modèles 3D et les principes de la CAO
La conférence commence par expliquer ce que sont les modèles 3D et leur importance dans l'ingénierie moderne. Elle distingue les représentations 2D et 3D et présente les deux principaux types de modélisation 3D : la modélisation de surface (visuelle) et la modélisation solide (fonctionnelle).
2.Utilisation d'un logiciel de CAO
Les étudiants sont initiés aux flux de travail de CAO à l'aide d'Autodesk Fusion 360 ou d'outils similaires. Les principaux thèmes abordés sont la création d'esquisses 2D, l'extrusion ou la révolution de formes, l'application d'opérations booléennes et l'utilisation de fonctionnalités telles que les congés et les chanfreins. L'importance de la conception paramétrique et des esquisses entièrement contraintes est soulignée.
3.Types de fichiers et formats d'exportation
La session présente différents formats de fichiers, tels que les pièces, les assemblages, les dessins, les fichiers STEP et STL, et explique leur rôle dans les flux de travail de CAO et d'impression 3D. Elle met l'accent sur les meilleures pratiques pour conserver des fichiers sources modifiables.
4.Principes fondamentaux de l'impression 3D
Les participants apprennent les bases de la fabrication additive, en quoi elle diffère des méthodes soustractives conventionnelles et le processus étape par étape de préparation d'un modèle CAO pour l'impression. Cela comprend le découpage du modèle, le réglage des paramètres d'impression et la génération du code G pour l'imprimante.
5.Conception pour l'imprimabilité
Le cours aborde les considérations essentielles en matière de conception, telles que l'évitement des surplombs supérieurs à 45°, la garantie d'un contact adéquat avec le plateau d'impression et l'orientation des pièces pour garantir leur résistance, leur esthétique et une utilisation minimale de matériau de support.
6.Post-traitement et considérations relatives à la qualité
Enfin, des aspects tels que la finition de surface, le retrait des supports, l'anisotropie de la résistance et les tolérances dimensionnelles sont abordés afin d'aider les participants à comprendre comment affiner les impressions et concevoir en tenant compte de la précision fonctionnelle.
Conclusion
À la fin de cette masterclass, les participants auront acquis une compréhension fondamentale de la conception CAO 3D et des processus d'impression 3D. La session leur fournit les connaissances nécessaires pour commencer en toute confiance à concevoir des modèles numériques et à les préparer pour le prototypage physique à l'aide d'outils et de techniques accessibles. Que ce soit pour des projets universitaires ou des innovations personnelles, cette conférence sert de guide pratique pour transformer des concepts virtuels en créations tangibles.
Samenvatting
Samenvatting: Mechatronica
LTU, Zweden
Inleiding
Deze opgenomen masterclass, gepresenteerd door de Luleå University of Technology (LTU) in Zweden, wordt gegeven door Jakub Haluska, Senior Research Engineer bij de Robotics and AI Group van LTU. De lezing maakt deel uit van de serie Mechatronica en laat deelnemers kennismaken met de basisprincipes van 3D Computer-Aided Design (CAD) en 3D-printen. De sessie is speciaal ontworpen voor beginners zonder eerdere ervaring en biedt een praktisch en conceptueel overzicht van digitale ontwerp- en fabricagetechnieken, met als doel studenten te motiveren om deze technologieën te gebruiken in toekomstige engineeringprojecten.
Belangrijkste leergebieden
Inzicht in 3D-modellen en CAD-principes
De lezing begint met een uitleg over wat 3D-modellen zijn en hun betekenis in de moderne techniek. Er wordt onderscheid gemaakt tussen 2D- en 3D-weergaven en er worden twee hoofdtypen 3D-modellering geïntroduceerd: oppervlaktemodellering (visueel) en solide modellering (functioneel).
Werken met CAD-software
Studenten maken kennis met CAD-workflows met behulp van Autodesk Fusion 360 of vergelijkbare tools. Belangrijke onderwerpen zijn onder meer het maken van 2D-schetsen, het extruderen of roteren van vormen, het toepassen van Booleaanse bewerkingen en het gebruik van functies zoals afrondingen en afschuiningen. Het belang van parametrisch ontwerpen en volledig beperkte schetsen wordt benadrukt.
Bestandstypen en exportformaten
De sessie geeft een overzicht van verschillende bestandsformaten, zoals STEP en STL, en legt hun rol uit in CAD- en 3D-printworkflows. Er wordt nadruk gelegd op best practices voor het onderhouden van bewerkbare bronbestanden.
Basisprincipes van 3D-printen
Deelnemers leren de basisprincipes van additive manufacturing, hoe dit verschilt van conventionele subtractieve methoden en het stapsgewijze proces van het voorbereiden van een CAD-model voor het printen. Dit omvat het slicen van het model, het instellen van printparameters en het genereren van G-code voor de printer.
Ontwerpen voor printbaarheid
De lezing behandelt cruciale ontwerpoverwegingen, zoals het vermijden van overhangen van meer dan 45°, het zorgen voor goed contact met de bouwplaat en het oriënteren van onderdelen voor sterkte, esthetiek en minimaal gebruik van ondersteunend materiaal.
Nabewerking en kwaliteitsoverwegingen
Ten slotte worden aspecten als oppervlakteafwerking, verwijdering van ondersteuning, sterkte-anisotropie en maattoleranties besproken om deelnemers te helpen begrijpen hoe ze prints kunnen verfijnen en ontwerpen met functionele nauwkeurigheid in gedachten.
Conclusie
Aan het einde van deze masterclass hebben kijkers een basiskennis opgedaan van 3D CAD-ontwerp en 3D-printprocessen. De sessie geeft hen de kennis om vol vertrouwen te beginnen met het ontwerpen van digitale modellen en deze voor te bereiden voor fysieke prototyping met behulp van toegankelijke tools en technieken. Of het nu gaat om academische projecten of persoonlijke innovatie, deze lezing dient als een praktische gids voor het omzetten van virtuele concepten in tastbare creaties.
Expert: Dr Sean McConnell, University of Limerick
Executive Summary – Introduction to Additive Manufacturing Masterclass
This masterclass, delivered by Sean McConnell and hosted by the University of Limerick, introduces learners to the world of Additive Manufacturing (AM), commonly known as 3D printing. The session provides a solid foundation in the technologies, materials, and processes that define AM today, with a particular focus on material extrusion – the most widely used and accessible 3D printing method.
The masterclass combines technical explanation with real-world case studies to show how AM is being applied across industries such as automotive, aerospace, healthcare, and construction. Participants are guided through both the opportunities and challenges of adopting AM, equipping them with the knowledge to make informed decisions about when and how to use this technology.
Key Learning Areas
1. Understanding Additive Manufacturing
- How AM compares with traditional manufacturing (casting, moulding, machining).
- Key process categories and why standardisation matters.
- The evolution of AM from prototyping to industrial production.
2. Material Extrusion Explained
- How extrusion printing works, from CAD design to finished part.
- Types of printers: desktop, industrial, and large-scale robotic systems.
- Typical workflow: file preparation, slicing, printing, and post-processing.
3. Materials for 3D Printing
- Common beginner-friendly plastics such as PLA and ABS.
- Engineering-grade polymers like PEEK and PEI for demanding applications.
- Reinforced extrusion: using carbon fibre and other materials for added strength.
4. Applications and Case Studies
- Automotive (Ford): saving millions by 3D printing tools and fixtures.
- Healthcare: producing customised implants and surgical guides.
- Aerospace: lightweight, fire-resistant components for aircraft.
- Construction: large-scale concrete printing for housing and infrastructure.
5. Practical Considerations
- Benefits and limitations: design freedom, cost, speed, and quality.
- Health and safety: ventilation and safe machine use.
- The importance of “design for additive manufacturing” (DfAM).
Conclusion
This session provides new learners with a clear, practical introduction to additive manufacturing. By exploring how AM works, what materials are available, and where it is already making an impact, the masterclass helps participants understand where 3D printing can add real value – whether in rapid prototyping, product design, or full-scale production.
Tiivistelmä
Executive Summary – Johdanto Lisäävän valmistuksen (Additive Manufacturing) Masterclass
Tämä Sean McConnellin pitämä ja Limerickin yliopiston isännöimä Masterclass, johdattaa osallistujat lisäävän valmistuksen (AM) maailmaan, joka tunnetaan yleisemmin 3D-tulostuksena. Sessio tarjoaa vankan perustan AM:ää määrittäville teknologioille, materiaaleille ja prosesseille, painottaen erityisesti materiaalin ekstruusiota – yleisintä ja helpoimmin saavutettavaa 3D-tulostusmenetelmää.
Masterclass yhdistää teknisen kuvauksen todellisiin tapaustutkimuksiin osoittaakseen, miten AM:ää sovelletaan eri toimialoilla, kuten autoteollisuudessa, ilmailussa, terveydenhuollossa ja rakentamisessa. Osallistujat saavat kattavan kuvan AM:n tarjoamista mahdollisuuksista ja haasteista, ja oppiakseen tekemään harkittuja päätöksiä siitä, milloin ja miten teknologiaa kannattaa hyödyntää.
Keskeiset oppimisalueet
1. Lisäävän valmistuksen ymmärtäminen
- Miten AM eroaa perinteisistä valmistusmenetelmistä (valu, muovaus, koneistus).
- Tärkeimmät prosessiluokat ja standardoinnin merkitys.
- AM:n kehitys prototyyppien valmistuksesta teolliseen tuotantoon.
2. Materiaalin ekstruusion selitys
- Miten ekstruusiotulostus toimii: CAD-suunnittelusta valmiiseen osaan.
- Tulostintyypit: pöytämallit, teolliset ratkaisut ja suurikokoiset robottijärjestelmät.
- Tyypillinen työnkulku: tiedoston valmistelu, viipalointi, tulostus ja jälkikäsittely.
3. 3D-tulostuksen materiaalit
- Yleisimmät aloittelijaystävälliset muovit, kuten PLA ja ABS.
- Tekniset polymeerit, kuten PEEK ja PEI, vaativiin sovelluksiin.
- Vahvistettu ekstruusio: hiilikuidun ja muiden materiaalien käyttö lujuuden lisäämiseksi.
4. Sovellukset ja tapaustutkimukset
- Autoteollisuus (Ford): miljoonien säästöt 3D-tulostettujen työkalujen ja kiinnittimien avulla.
- Terveydenhuolto: yksilöllisten implanttien ja kirurgisten ohjainten valmistus.
- Ilmailu: kevyet, palonkestävät komponentit lentokoneisiin.
- Rakentaminen: laajamittainen betonitulostus asuinrakennuksiin ja infrastruktuuriin.
5. Käytännön näkökohdat
- Hyödyt ja rajoitukset: suunnittelun vapaus, kustannukset, nopeus ja laatu.
- Terveys ja turvallisuus: ilmanvaihto ja koneiden turvallinen käyttö.
- “Design for additive manufacturing” (DfAM) -ajattelun merkitys.
Yhteenveto
Tämä Masterclass tarjoaa uusille oppijoille selkeän ja käytännönläheisen johdatuksen lisäainevalmistukseen. Tutkimalla, miten AM toimii, mitä materiaaleja on saatavilla ja missä sitä jo hyödynnetään, tallenne auttaa osallistujia ymmärtämään, missä 3D-tulostus voi tuoda todellista lisäarvoa – olipa kyse nopeasta prototypoinnista, tuotesuunnittelusta tai täysimittaisesta tuotannosta.
Sammanfattning
Executive Summary – Introduktion till Masterclass i Additiv Tillverkning
Denna masterclass, ledd av Sean McConnell och arrangerad av University of Limerick, introducerar deltagarna till världen av Additiv Tillverkning (AM), allmänt känd som 3D-printing. Sessionen ger en solid grund i de teknologier, material och processer som definierar AM idag, med särskilt fokus på materialextrudering – den mest använda och tillgängliga 3D-printmetoden.
Masterclassen kombinerar tekniska förklaringar med verkliga fallstudier för att visa hur AM tillämpas inom branscher som fordonsindustrin, flyg- och rymdteknik, sjukvård och byggsektorn. Deltagarna får vägledning kring både möjligheter och utmaningar med att införa AM och utrustas med kunskap för att kunna fatta välgrundade beslut om när och hur denna teknik kan användas.
Viktiga lärandeområden
1. Förståelse för Additiv Tillverkning
- Hur AM jämförs med traditionella tillverkningsmetoder (gjutning, formning, bearbetning).
- Centrala processkategorier och varför standardisering är viktigt.
- AM:s utveckling: från prototyper till industriell produktion.
2. Förklaring av materialextrudering
- Hur extruderingsprintning fungerar: från CAD-design till färdig komponent.
- Typer av skrivare: skrivbordsskrivare, industriella system och storskaliga robotsystem.
- Typiskt arbetsflöde: filförberedelse, slicing, printing och efterbearbetning.
3. Material för 3D-printing
- Vanliga, nybörjarvänliga plaster som PLA och ABS.
- Högpresterande polymerer som PEEK och PEI för krävande tillämpningar.
- Förstärkt extrudering: användning av kolfiber och andra material för ökad styrka.
4. Tillämpningar och fallstudier
- Fordonsindustri (Ford): besparingar i miljonklassen genom 3D-printade verktyg och fixturer.
- Sjukvård: tillverkning av anpassade implantat och kirurgiska guider.
- Flyg- och rymdteknik: lätta, brandsäkra komponenter för flygplan.
- Byggsektorn: storskalig betongprintning för bostäder och infrastruktur.
5. Praktiska överväganden
- Fördelar och begränsningar: designfrihet, kostnad, hastighet och kvalitet.
- Hälsa och säkerhet: ventilation och säker maskinanvändning.
- Vikten av “design for additive manufacturing” (DfAM).
Slutsats
Denna session ger nya deltagare en tydlig och praktisk introduktion till additiv tillverkning. Genom att utforska hur AM fungerar, vilka material som finns tillgängliga och var det redan gör skillnad, hjälper masterclassen deltagarna att förstå var 3D-printing kan tillföra verkligt värde – oavsett om det gäller snabb prototypframställning, produktdesign eller storskalig produktion.
Riassunto
Riassunto Esecutivo– Introduzione alla Masterclass sul Additive Manufacturing
Questa masterclass, tenuta da Sean McConnell e ospitata dall’Università di Limerick, introduce i partecipanti al mondo del Additive Manufacturing a (AM), comunemente conosciuta come stampa 3D. La sessione fornisce solide basi sulle tecnologie, i materiali e i processi che definiscono l’AM oggi, con un’attenzione particolare all’estrusione di materiale – il metodo di stampa 3D più diffuso e accessibile.
La masterclass combina spiegazioni tecniche con casi di studio reali per mostrare come l’AM venga applicata in settori quali l’automotive, l’aerospazio, la sanità e l’edilizia. I partecipanti vengono guidati attraverso le opportunità e le sfide legate all’adozione dell’AM, acquisendo le conoscenze necessarie per prendere decisioni informate su quando e come utilizzare questa tecnologia.
Aree chiave di apprendimento
1. Comprendere la nozione di Additive Manufacturing
- Confronto tra AM e tecniche tradizionali di produzione (fusione, stampaggio, lavorazione meccanica).
- Principali categorie di processi e importanza della standardizzazione.
- L’evoluzione dell’AM: dal prototipo alla produzione industriale.
2. L’estrusione di materiale spiegata
- Come funziona la stampa a estrusione: dal design CAD al pezzo finito.
- Tipologie di stampanti: desktop, industriali e sistemi robotici su larga scala.
- Workflow tipico: preparazione del file, slicing, stampa e post-processo.
3. Materiali per la stampa 3D
- Plastiche comuni e adatte ai principianti, come PLA e ABS.
- Polimeri tecnici come PEEK e PEI per applicazioni complesse.
- Estrusione rinforzata: utilizzo di fibra di carbonio e altri materiali per maggiore resistenza.
4. Applicazioni e casi di studio
- Automotive (Ford): risparmio di milioni grazie a utensili e attrezzature stampati in 3D.
- Sanità: produzione di impianti personalizzati e guide chirurgiche.
- Aerospazio: componenti leggeri e resistenti al fuoco per aeromobili.
- Edilizia: stampa di cemento su larga scala per abitazioni e infrastrutture.
5. Considerazioni pratiche
- Vantaggi e limiti: libertà progettuale, costi, velocità e qualità.
- Salute e sicurezza: ventilazione e uso sicuro delle macchine.
- L’importanza del “design for additive manufacturing” (DfAM).
Conclusione
Questa sessione offre ai nuovi partecipanti un’introduzione chiara e pratica alla manifattura additiva. Esplorando come funziona l’AM, quali materiali sono disponibili e dove sta già avendo un impatto, la masterclass aiuta i partecipanti a capire in quali ambiti la stampa 3D può generare un reale valore aggiunto – che si tratti di prototipazione rapida, progettazione di prodotto o produzione su larga scala.
Résumé
Executive Summary – Introductie tot de Masterclass Additive Manufacturing
Inleiding
Deze masterclass, gegeven door Sean McConnell en gehost door de Universiteit van Limerick, introduceert deelnemers in de wereld van Additive Manufacturing (AM), beter bekend als 3D-printen. De sessie biedt een solide basis in de technologieën, materialen en processen die AM vandaag de dag definiëren, met speciale aandacht voor materiaal-extrusie – de meest gebruikte en toegankelijke 3D-printmethode.
De masterclass combineert technische uitleg met praktijkvoorbeelden om te laten zien hoe AM wordt toegepast in sectoren zoals de auto-industrie, luchtvaart, gezondheidszorg en bouw. Deelnemers worden begeleid door zowel de kansen als de uitdagingen van het toepassen van AM, en krijgen de kennis aangereikt om weloverwogen beslissingen te nemen over wanneer en hoe deze technologie te gebruiken.
Belangrijkste leergebieden
1. Inzicht in Additive Manufacturing
- Hoe AM zich verhoudt tot traditionele productiemethoden (gieten, vormen, verspanen).
- Belangrijke procescategorieën en waarom standaardisatie ertoe doet.
- De evolutie van AM: van prototyping naar industriële productie.
2. Uitleg van materiaaleextrusie
- Hoe extrusieprinten werkt: van CAD-ontwerp tot eindproduct.
- Soorten printers: desktop, industrieel en grootschalige robotsystemen.
- Typische workflow: bestand voorbereiden, slicen, printen en nabewerken.
3. Materialen voor 3D-printen
- Veelgebruikte, beginnersvriendelijke kunststoffen zoals PLA en ABS.
- Technische polymeren zoals PEEK en PEI voor veeleisende toepassingen.
- Versterkte extrusie: gebruik van koolstofvezel en andere materialen voor extra sterkte.
4. Toepassingen en praktijkvoorbeelden
- Automotive (Ford): miljoenen besparen door 3D-geprinte gereedschappen en hulpmiddelen.
- Gezondheidszorg: productie van gepersonaliseerde implantaten en chirurgische gidsen.
- Luchtvaart: lichtgewicht, brandwerende componenten voor vliegtuigen.
- Bouw: grootschalig betonprinten voor woningen en infrastructuur.
5. Praktische overwegingen
- Voordelen en beperkingen: ontwerpvrijheid, kosten, snelheid en kwaliteit.
- Gezondheid en veiligheid: ventilatie en veilig gebruik van machines.
- Het belang van “design for additive manufacturing” (DfAM).
Conclusie
Deze sessie biedt nieuwe deelnemers een duidelijke, praktische introductie in additive manufacturing. Door te onderzoeken hoe AM werkt, welke materialen beschikbaar zijn en waar het al impact heeft, helpt de masterclass deelnemers te begrijpen waar 3D-printen echte waarde kan toevoegen – of dat nu in rapid prototyping, productontwerp of grootschalige productie is.
Samenvatting
Résumé Exécutif – Introduction à la Masterclass sur la Fabrication Additive
Cette masterclass, animée par Sean McConnell et organisée par l’Université de Limerick, introduit les participants à l’univers de la Fabrication Additive (AM), plus connue sous le nom d’impression 3D. La session fournit une base solide sur les technologies, matériaux et procédés qui définissent l’AM aujourd’hui, avec un accent particulier sur l’extrusion de matériau – la méthode d’impression 3D la plus utilisée et la plus accessible.
La masterclass combine explications techniques et études de cas réelles afin de montrer comment l’AM est appliquée dans des secteurs tels que l’automobile, l’aéronautique, la santé et la construction. Les participants sont guidés à travers les opportunités et les défis liés à l’adoption de l’AM, et acquièrent les connaissances nécessaires pour prendre des décisions éclairées sur le moment et la manière d’utiliser cette technologie.
Domaines d’apprentissage clés
1. Compréhension de la Fabrication Additive
- Comparaison entre AM et méthodes traditionnelles de fabrication (fonderie, moulage, usinage).
- Principales catégories de procédés et importance de la normalisation.
- L’évolution de l’AM : du prototypage à la production industrielle.
2. Explication de l’extrusion de matériau
- Fonctionnement de l’impression par extrusion : du design CAO à la pièce finale.
- Types d’imprimantes : de bureau, industrielles et systèmes robotiques à grande échelle.
- Flux de travail typique : préparation du fichier, slicing, impression et post-traitement.
3. Matériaux pour l’impression 3D
- Plastiques courants et faciles d’utilisation comme le PLA et l’ABS.
- Polymères techniques comme le PEEK et le PEI pour des applications exigeantes.
- Extrusion renforcée : intégration de fibre de carbone et d’autres matériaux pour une solidité accrue.
4. Applications et études de cas
- Automobile (Ford) : économies de plusieurs millions grâce à l’impression 3D d’outillages et de gabarits.
- Santé : production d’implants personnalisés et de guides chirurgicaux.
- Aéronautique : composants légers et résistants au feu pour les avions.
- Construction : impression de béton à grande échelle pour le logement et les infrastructures.
5. Considérations pratiques
- Avantages et limites : liberté de conception, coût, rapidité et qualité.
- Santé et sécurité : ventilation et utilisation sécurisée des machines.
- L’importance du « design for additive manufacturing » (DfAM).
Conclusion
Cette session offre aux nouveaux apprenants une introduction claire et pratique à la fabrication additive. En explorant le fonctionnement de l’AM, les matériaux disponibles et les domaines où elle a déjà un impact, la masterclass aide les participants à comprendre comment et où l’impression 3D peut apporter une véritable valeur ajoutée – que ce soit dans le prototypage rapide, la conception produit ou la production à grande échelle.
Expert: Dr Adalberto Polenghi, MADE CC
Executive Summary – Smart Maintenance
Introduction
This session is part of the Reboot Skills Industry 4.0 training series. It focuses on the evolution of maintenance strategies: from reactive approaches to smart, predictive, and condition-based systems. Using IoT sensors, advanced analytics, and AI, organizations can anticipate and prevent equipment failures. The training is aimed at maintenance engineers, production leaders, and decision-makers seeking to enhance operational efficiency and reliability.
Key Learning Areas
- Evolution of Maintenance – From reactive and preventive strategies to predictive and prescriptive maintenance.
- Foundations of Maintenance – Core concepts for structured asset management.
- Identification of Critical Equipment – Methods to determine priority assets.
- Risk Analysis – Assessing vulnerabilities and potential failure impacts.
- FMECA (Failure Mode, Effects and Criticality Analysis) – A method to analyze failure modes and their criticality.
- Condition Monitoring Technologies – Use of IoT and sensors for real-time asset monitoring.
- Predictive Diagnostics – AI-driven analytics to detect anomalies and predict failures.
- Condition-based / Predictive Maintenance – Optimized planning of maintenance activities.
- Integration of Maintenance Tools – Using digital platforms for asset and maintenance management.
- Benefits of Smart Maintenance – Reduced downtime, extended equipment lifespan, and cost optimization.
- Integration into Industry 4.0 – The role of smart maintenance in connected factories and continuous improvement.
- Case Studies – Practical examples of companies applying predictive maintenance.
Conclusion
By completing this module, participants will understand how smart maintenance transforms asset management. The session provides actionable knowledge on how predictive strategies increase reliability, minimize risks, and build sustainable production environments.
Tiivistelmä
Yhteenveto – Älykäs Kunnossapito (Smart Maintenance)
Johdanto
Tämä koulutusosio kuuluu Reboot Skills Industry 4.0 -koulutussarjaan. Se keskittyy kunnossapidon strategioiden kehitykseen: reaktiivisista malleista kohti älykkäitä, ennakoivia ja kuntoon perustuvia järjestelmiä. IoT-antureiden, edistyneiden analytiikkaratkaisujen ja tekoälyn avulla organisaatiot voivat ennakoida ja ehkäistä laiterikkoja. Koulutus on suunnattu kunnossapitoinsinööreille, tuotantopäälliköille ja päätöksentekijöille, jotka haluavat parantaa toimintavarmuutta ja tehokkuutta.
Keskeiset Oppimisalueet
- Kunnossapidon Kehitys – Reaktiivisesta ja ehkäisevästä kohti ennakoivaa ja määräävää kunnossapitoa.
- Kunnossapidon Perusteet – Peruskäsitteet järjestelmälliseen laitehallintaan.
- Kriittisten Koneiden Tunnistaminen – Menetelmät tärkeimpien laitteiden määrittämiseksi.
- Riskianalyysi – Haavoittuvuuksien ja vikojen vaikutusten arviointi.
- FMECA (Failure Mode, Effects and Criticality Analysis) – Menetelmä vikojen ja niiden kriittisyyden tunnistamiseen.
- Kunnonvalvontateknologiat – IoT-laitteiden ja antureiden käyttö reaaliaikaiseen valvontaan.
- Ennakoiva Diagnostiikka – Tekoälypohjainen analyysi poikkeamien havaitsemiseksi.
- Kuntoon Perustuva / Ennakoiva Kunnossapito – Huoltotoimenpiteiden optimointi.
- Kunnossapitotyökalujen Integrointi – Digitaalisten alustojen hyödyntäminen laitehallinnassa.
- Älykkään Kunnossapidon Hyödyt – Vähemmän seisokkeja, pidempi käyttöikä, kustannusten hallinta.
- Integraatio Industry 4.0:aan – Älykkään kunnossapidon rooli digitaalisessa tuotannossa.
- Käytännön Esimerkit – Case-tapauksia ennakoivan kunnossapidon hyödyistä.
Johtopäätös
Tämän moduulin jälkeen osallistujat ymmärtävät, miten älykäs kunnossapito muuttaa assettien hallintaa. Se antaa valmiudet lisätä luotettavuutta, vähentää riskejä ja rakentaa kestäviä tuotantoympäristöjä.
Sammanfattning
Exekutiv Sammanfattning – Smart Underhåll (Smart Maintenance)
Introduktion
Denna session är en del av Reboot Skills Industry 4.0-utbildningsserien. Fokus ligger på utvecklingen av underhållsstrategier: från reaktivt underhåll till smarta, prediktiva och tillståndsbaserade system. Med hjälp av IoT-sensorer, avancerad analys och AI kan organisationer förutse och förebygga fel. Utbildningen är avsedd för underhållsingenjörer, produktionsledare och beslutsfattare som vill öka effektivitet och tillförlitlighet.
Viktiga Lärdomsområden
Underhållets Utveckling – Från reaktivt och förebyggande till prediktivt och föreskrivande underhåll.
Grunder i Underhåll – Grundläggande begrepp för strukturerad anläggningshantering.
Identifiering av Kritiska Maskiner – Metoder för att fastställa de viktigaste tillgångarna.
Riskanalys – Bedömning av sårbarheter och konsekvenser av möjliga fel.
FMECA (Failure Mode, Effects and Criticality Analysis) – Analysmetod för att identifiera felmoder och kritikalitet.
Tillståndsövervakningsteknologier – IoT och sensorer för övervakning i realtid.
Prediktiv Diagnostik – AI-baserad analys för att upptäcka avvikelser och förutse fel.
Tillståndsbaserat / Prediktivt Underhåll – Optimerad planering av insatser.
Integration av Underhållsverktyg – Digitala plattformar för tillgångs- och underhållsstyrning.
Fördelar med Smart Underhåll – Minskad stilleståndstid, längre maskinlivslängd, kostnadsoptimering.
Integration i Industri 4.0 – Underhållets roll i uppkopplade fabriker.
Praktiska Exempel – Fallstudier av företag som använder prediktivt underhåll.
Slutsats
Efter denna modul förstår deltagarna hur smart underhåll förändrar tillgångshantering. Utbildningen ger kunskap för att öka tillförlitlighet, minimera risker och skapa hållbara produktionsmiljöer.
Riassunto
Riassunto – Smart Maintenance
Introduzione
Questo corso fa parte della serie di formazione Reboot Skills Industry 4.0 erogato da MADE CC in Italia. Il focus è sull’evoluzione delle strategie di manutenzione: dal modello reattivo alle soluzioni smart, predittive e condition-based. Grazie all’utilizzo di sensori IoT, analisi avanzate e Intelligenza Artificiale, le organizzazioni possono anticipare e prevenire i guasti. La formazione è rivolta a ingegneri di manutenzione, responsabili di produzione e decision-maker che vogliono migliorare efficienza operativa e affidabilità degli impianti.
Aree di Apprendimento Chiave
- Evoluzione della Manutenzione
Dal modello reattivo e preventivo verso la manutenzione predittiva e prescrittiva.
- Basi di Manutenzione
Concetti fondamentali per strutturare un approccio sistematico alla gestione degli impianti.
- Identificazione Macchinari Critici
Tecniche per individuare gli asset chiave che richiedono priorità di monitoraggio e intervento.
- Analisi del Rischio
Metodi per valutare vulnerabilità e impatto dei possibili guasti.
- FMECA (Failure Mode, Effects and Criticality Analysis)
Applicazione dell’analisi dei guasti per prevenire criticità e migliorare la resilienza degli impianti.
- Tecnologie di Condition Monitoring
Come dispositivi IoT e sensori consentono il monitoraggio in tempo reale delle condizioni operative.
- Diagnostica Predittiva
Utilizzo dell’analisi basata su AI per rilevare anomalie e prevedere guasti.
- Manutenzione su Condizione / Predittiva
Strategie per ottimizzare la pianificazione degli interventi e ridurre sprechi.
- Integrazione degli Strumenti di Manutenzione
Come integrare piattaforme digitali e sistemi informativi nella gestione degli asset.
- Benefici della Smart Maintenance
Riduzione dei tempi di fermo, prolungamento della vita utile dei macchinari e ottimizzazione dei costi.
- Integrazione in Industry 4.0
Ruolo della manutenzione intelligente nelle fabbriche connesse e nei processi di miglioramento continuo.
- Esempi Pratici
Casi aziendali che dimostrano come la manutenzione predittiva migliori le prestazioni.
Conclusione
Al termine di questo modulo, i partecipanti comprenderanno come la manutenzione intelligente trasformi la gestione degli asset. La sessione fornisce conoscenze operative su come le strategie predittive aumentino l’affidabilità, riducano i rischi e favoriscano la creazione di ambienti produttivi sostenibili.
Résumé
Résumé Exécutif – Maintenance Intelligente (Smart Maintenance)
Introduction
Cette session fait partie de la série de formations Reboot Skills Industry 4.0. Elle porte sur l’évolution des stratégies de maintenance : d’une approche réactive vers des systèmes intelligents, prédictifs et conditionnels. Grâce aux capteurs IoT, à l’analytique avancée et à l’IA, les organisations peuvent anticiper et prévenir les défaillances. La formation s’adresse aux ingénieurs de maintenance, responsables de production et décideurs cherchant à améliorer l’efficacité opérationnelle et la fiabilité.
Axes d’Apprentissage Clés
Évolution de la Maintenance – De la maintenance réactive et préventive à la maintenance prédictive et prescriptive.
Bases de la Maintenance – Concepts fondamentaux pour structurer la gestion des actifs.
Identification des Équipements Critiques – Méthodes pour cibler les actifs prioritaires.
Analyse de Risque – Évaluation des vulnérabilités et impacts des pannes.
FMECA (Failure Mode, Effects and Criticality Analysis) – Méthode d’analyse pour identifier les modes de défaillance.
Technologies de Surveillance de l’État – Utilisation des capteurs IoT pour le suivi en temps réel.
Diagnostics Prédictifs – Analytique basée sur l’IA pour détecter des anomalies.
Maintenance Conditionnelle / Prédictive – Optimisation de la planification des interventions.
Intégration des Outils de Maintenance – Plateformes numériques pour la gestion des actifs.
Avantages de la Maintenance Intelligente – Réduction des arrêts, prolongement de la durée de vie des équipements, optimisation des coûts.
Intégration dans l’Industrie 4.0 – Rôle de la maintenance intelligente dans les usines connectées.
Études de Cas – Exemples concrets de mise en œuvre de la maintenance prédictive.
Conclusion
À l’issue de ce module, les participants comprendront comment la maintenance intelligente transforme la gestion des actifs. La session fournit les connaissances nécessaires pour accroître la fiabilité, réduire les risques et favoriser des environnements de production durables.
Samenvatting
Executive Summary – Slim Onderhoud (Smart Maintenance)
Inleiding
Deze sessie maakt deel uit van de Reboot Skills Industry 4.0-trainingsreeks. De focus ligt op de evolutie van onderhoudsstrategieën: van reactief onderhoud naar slimme, voorspellende en conditiegebaseerde systemen. Dankzij IoT-sensoren, geavanceerde analyses en kunstmatige intelligentie kunnen organisaties storingen voorspellen en voorkomen. De training is bedoeld voor onderhoudsingenieurs, productieleiders en besluitvormers die de operationele efficiëntie en betrouwbaarheid willen verbeteren.
Belangrijkste Leergebieden
- Evolutie van Onderhoud – Van reactieve en preventieve strategieën naar voorspellend en prescriptief onderhoud.
- Grondslagen van Onderhoud – Basisconcepten voor een gestructureerde aanpak van assetmanagement.
- Identificatie van Kritieke Machines – Methoden om de meest kritische assets te bepalen.
- Risicoanalyse – Evalueren van kwetsbaarheden en gevolgen van mogelijke storingen.
- FMECA (Failure Mode, Effects and Criticality Analysis) – Analyse om faalwijzen te identificeren en risico’s te beperken.
- Condition Monitoring-technologieën – Gebruik van IoT en sensoren voor realtime monitoring.
- Voorspellende Diagnostiek – AI-gestuurde analyses om afwijkingen te detecteren en storingen te voorspellen.
- Condition-based / Voorspellend Onderhoud – Strategische planning van interventies.
- Integratie van Onderhoudstools – Digitale platforms en systemen voor onderhoudsbeheer.
- Voordelen van Slim Onderhoud – Minder stilstand, langere levensduur van machines, kostenoptimalisatie.
- Integratie in Industry 4.0 – De rol van onderhoud in verbonden fabrieken en continue verbetering.
- Praktijkvoorbeelden – Casestudy’s die de voordelen van voorspellend onderhoud aantonen.
Conclusie
Na dit module begrijpen deelnemers hoe slim onderhoud assetmanagement transformeert. Het biedt kennis om betrouwbaarheid te verhogen, risico’s te verminderen en duurzame productieomgevingen te creëren.
Expert: Dr Shane Loughlin, ESE Academy, University of Limerick
Pioneering Industry 5.0
Introduction
This presentation, developed by the ESE Academy and delivered by Dr Shane Loughlin, explores the frontier of Industry 5.0 — a European Commission-backed vision for the future of industrial transformation. The session focuses on how engineers, innovators, and systems thinkers can go beyond traditional Industry 4.0 paradigms to embed human-centric, sustainable, and resilient values into technological progress. The material draws on extensive EU research, academic resources, and visionary engineering practices to challenge participants to think bigger, broader, and bolder.
Key Learning Areas
- What Is Industry 5.0?
A conceptual and practical shift from efficiency-focused Industry 4.0 to a more human-centred, sustainable, and resilient industrial system, aligning innovation with societal and environmental values.
- The Role of Engineering Education
An exploration of the engineering “qualification ladder” from uni-disciplinary expertise to trans-disciplinary collaboration, stressing the importance of integrating diverse fields to solve complex real-world challenges.
- Collaboration Models
Clear definitions and distinctions between multi-, inter-, cross-, and trans-disciplinary approaches, including their implications for problem-solving, innovation, and the development of systemic thinking.
- Moonshots vs. Starshots
A motivational framework encouraging participants to pursue radical, scalable innovations (Starshots) that can shift entire regulatory landscapes, not just push technological boundaries.
- Decentralized Manufacturing and Systems Innovation
Introduction to centralized vs. distributed manufacturing paradigms, showing how local and global production systems can co-exist and adapt within Industry 5.0 models.
- Cathedral Building Mindset
A call for long-term vision, collaborative craftsmanship, and legacy-focused thinking, likening transformative innovation to medieval cathedral building, where the goal is durability and intergenerational impact.
- Sustainable Systems and Open Innovation
Emphasis on open innovation, open science, and systemic governance — supporting knowledge sharing and inclusive transformation across sectors and disciplines.
Conclusion
This presentation challenges learners to reimagine industry as a force for good, embedding sustainability and humanity at its core. Viewers will gain new frameworks for collaborative engineering, insight into the regulatory and innovation landscape in Europe, and practical inspiration to contribute meaningfully to Industry 5.0 transformations, whether through visionary entrepreneurship, open innovation, or purpose-driven systems design.
Tiivistelmä
Laitteistojärjestelmätekniikka (ESE) – Teollisuuden 5.0 edelläkävijä
Koulutuksen vetäjä: tohtori Shane Loughlin (ESE Academy)
Johdanto
Tämä ESE Academyn kehittämä ja tohtori Shane Loughlinin vetämä koulutus tutkii Teollisuus 5.0:n rajapintaa – Euroopan komission tukemaa visiota teollisen muutoksen tulevaisuudesta. Painopiste on siinä, miten insinöörit, innovaattorit ja systeemiajattelijat voivat ylittää perinteiset Teollisuus 4.0 -paradigmat ja sisällyttää teknologiseen kehitykseen ihmiskeskeiset, kestävät ja joustavat arvot.
Materiaalin taustalla on laaja EU-tutkimus, akateemiset lähteet ja visionääriset insinööritavat, jotka haastavat osallistujat ajattelemaan laajemmin ja rohkeammin.
Keskeiset oppimiskohteet
1. Mikä on Teollisuus 5.0?
- Siirtymä tehokkuuskeskeisestä Teollisuus 4.0:sta kohti ihmiskeskeistä, kestävää ja joustavaa teollisuutta, jossa innovaatio kytkeytyy yhteiskunnallisiin ja ympäristöarvoihin.
2. Insinööriopetuksen rooli
- ”Pätevyystikkaat” yksitieteellisestä asiantuntemuksesta monitieteelliseen yhteistyöhön.
- Korostetaan eri alojen integroinnin merkitystä reaalimaailman haasteiden ratkaisemisessa.
3. Yhteistyömallit
- Selkeät erot monialaisen, tieteenalojen välisen, poikkitieteellisen ja trans-tieteellisen lähestymistavan välillä.
- Näiden vaikutus ongelmanratkaisuun, innovaatioihin ja systeemiajatteluun.
4. Moonshots vs. Starshots
- Inspiroiva kehys, joka kannustaa radikaaleihin, skaalautuviin innovaatioihin (Starshots), joilla voidaan muuttaa koko sääntely- ja toimintaympäristöä.
5. Hajautettu valmistus ja järjestelmäinnovaatio
- Vertailu keskitetyn ja hajautetun valmistuksen välillä.
- Kuinka paikalliset ja globaalit tuotantojärjestelmät voivat toimia rinnakkain ja sopeutua Industry 5.0 -malleihin.
6. Katedraalin rakentamisen ajattelutapa
- Pitkäjänteisen vision ja yhteistyöhön perustuvan osaamisen malli.
- Innovaatioita verrataan keskiaikaiseen katedraalin rakentamiseen – kestävyyttä ja sukupolvien välistä vaikutusta painottaen.
7. Kestävät järjestelmät ja avoin innovaatio
- Avoimen innovaation, avoimen tieteen ja systeemisen hallinnan merkitys.
- Tavoitteena tiedon jakaminen ja osallistava muutos yli sektorien ja tieteenalojen rajojen.
Johtopäätös
Koulutus haastaa osallistujat näkemään teollisuuden ”hyvän voimana”, jonka ytimessä ovat kestävyys ja ihmisyys. Oppijat saavat uusia viitekehyksiä yhteistyöhön perustuvalle suunnittelulle, näkökulmia Euroopan sääntely- ja innovaatiomaisemaan sekä käytännön inspiraatiota osallistua merkittävästi Industry 5.0 -kehitykseen – olipa kyseessä visionäärinen yrittäjyys, avoin innovaatio tai systeeminen suunnittelu.
Sammanfattning på svenska
Sammanfattning (engelska)
Inspelning 11. Equipment Systems Engineering (ESE) – banbrytande Industri 5.0
Presenterad av Dr Shane Loughlin (The ESE Academy)
Inledning
Denna presentation, utvecklad av ESE Academy och framförd av Dr Shane Loughlin, utforskar gränserna för Industri 5.0 – en vision för framtidens industriella omvandling som stöds av Europeiska kommissionen. Sessionen fokuserar på hur ingenjörer, innovatörer och systemtänkare kan gå bortom traditionella Industri 4.0-paradigm för att integrera människocentrerade, hållbara och motståndskraftiga värden i den tekniska utvecklingen. Materialet bygger på omfattande EU-forskning, akademiska resurser och visionära ingenjörsmetoder för att utmana deltagarna att tänka större, bredare och djärvare.
Viktiga lärandeområden
1. Vad är Industri 5.0?
En konceptuell och praktisk övergång från effektivitetsfokuserad Industri 4.0 till ett mer människocentrerat, hållbart och motståndskraftigt industriellt system, där innovation anpassas till samhälleliga och miljömässiga värden.
2. Teknikutbildningens roll
En utforskning av teknikens ”kvalifikationsstege” från monodisciplinär expertis till tvärvetenskapligt samarbete, med betoning på vikten av att integrera olika områden för att lösa komplexa utmaningar i verkligheten.
3. Samarbetsmodeller
Tydliga definitioner och skillnader mellan multi-, inter-, cross- och transdisciplinära tillvägagångssätt, inklusive deras implikationer för problemlösning, innovation och utveckling av systemtänkande.
4. Moonshots vs. Starshots
Ett motiverande ramverk som uppmuntrar deltagarna att sträva efter radikala, skalbara innovationer (Starshots) som kan förändra hela regelverk, inte bara flytta tekniska gränser.
5. Decentraliserad tillverkning och systeminnovation
Introduktion till centraliserade vs. distribuerade tillverkningsparadigm, som visar hur lokala och globala produktionssystem kan samexistera och anpassas inom Industry 5.0-modeller.
6. Katedralbyggande tankesätt
En uppmaning till långsiktig vision, gemensamt hantverk och kulturarvs fokuserat tänkande, där transformativ innovation liknas vid medeltida katedralbyggen, där målet är hållbarhet och generationsöverskridande påverkan.
7. Hållbara system och öppen innovation
Betoning på öppen innovation, öppen vetenskap och systemisk styrning – som stöder kunskapsdelning och inkluderande transformation över sektorer och discipliner.
Slutsats
Denna presentation utmanar deltagarna att ompröva industrin som en kraft för det goda, med hållbarhet och mänsklighet i centrum. Deltagarna får nya ramverk för samarbetsinriktad teknik, insikt i regelverket och innovationslandskapet i Europa samt praktisk inspiration för att bidra på ett meningsfullt sätt till Industry 5.0-omvandlingar, vare sig det är genom visionärt entreprenörskap, öppen innovation eller målinriktad systemdesign.
Riassunto
Ingegneria dei sistemi strumentali (ISS) – Pionieri dell'Industria 5.0
Introduzione
Questa presentazione, sviluppata dalla ESE Academy e tenuta dal Dr. Shane Loughlin, esplora le frontiere dell'Industria 5.0, una visione sostenuta dalla Commissione Europea per il futuro della trasformazione industriale. La sessione si concentra su come ingegneri, innovatori e pensatori di sistemi possano andare oltre i paradigmi tradizionali dell'Industria 4.0 per integrare valori incentrati sull'uomo, sostenibili e resilienti nel progresso tecnologico. Il materiale attinge a ricerche approfondite dell'UE, risorse accademiche e pratiche ingegneristiche visionarie per stimolare i partecipanti a pensare in modo più ampio, più vasto e più audace.
Aree di apprendimento chiave
1. Che cos'è l'Industria 5.0?
Un cambiamento concettuale e pratico dall'Industria 4.0 incentrata sull'efficienza a un sistema industriale più incentrato sull'uomo, sostenibile e resiliente, che allinea l'innovazione ai valori sociali e ambientali.
2. Il ruolo della formazione ingegneristica
Un'esplorazione della “scala delle qualifiche” ingegneristiche, dalle competenze monodisciplinari alla collaborazione transdisciplinare, sottolineando l'importanza di integrare diversi campi per risolvere le complesse sfide del mondo reale.
3. Modelli di collaborazione
Definizioni e distinzioni chiare tra approcci multi-, inter-, cross- e transdisciplinari, comprese le loro implicazioni per la risoluzione dei problemi, l'innovazione e lo sviluppo del pensiero sistemico.
4. Moonshots vs. Starshots
Un quadro motivazionale che incoraggia i partecipanti a perseguire innovazioni radicali e scalabili (Starshots) in grado di cambiare l'intero panorama normativo, non solo di spingere i confini tecnologici.
5. Produzione decentralizzata e innovazione dei sistemi
Introduzione ai paradigmi di produzione centralizzata e distribuita, mostrando come i sistemi di produzione locali e globali possano coesistere e adattarsi all'interno dei modelli dell'Industria 5.0.
6. Mentalità da costruttori di cattedrali
Un invito a una visione a lungo termine, alla collaborazione artigianale e a un pensiero incentrato sull'eredità, paragonando l'innovazione trasformativa alla costruzione delle cattedrali medievali, dove l'obiettivo è la durata e l'impatto intergenerazionale.
7. Sistemi sostenibili e innovazione aperta
Enfasi sull'innovazione aperta, la scienza aperta e la governance sistemica, a sostegno della condivisione delle conoscenze e della trasformazione inclusiva tra settori e discipline.
Conclusione
Questa presentazione sfida gli studenti a reimmaginare l'industria come una forza positiva, incorporando la sostenibilità e l'umanità al suo centro. Gli spettatori acquisiranno nuovi modelli per l'ingegneria collaborativa, approfondimenti sul panorama normativo e dell'innovazione in Europa e ispirazione pratica per contribuire in modo significativo alle trasformazioni dell'Industria 5.0, sia attraverso l'imprenditorialità visionaria, l'innovazione aperta o la progettazione di sistemi orientati agli obiettivi.
Résumé exécutif
Enregistrement 11. Ingénierie des systèmes d'équipement (ESE) – Pionnière de l'industrie 5.0
Présenté par le Dr Shane Loughlin (The ESE Academy)
Introduction
Cette présentation, élaborée par l'ESE Academy et donnée par le Dr Shane Loughlin, explore les frontières de l'industrie 5.0, une vision soutenue par la Commission européenne pour l'avenir de la transformation industrielle. La session se concentre sur la manière dont les ingénieurs, les innovateurs et les penseurs systémiques peuvent dépasser les paradigmes traditionnels de l'industrie 4.0 pour intégrer des valeurs centrées sur l'humain, durables et résilientes dans le progrès technologique. Le matériel s'appuie sur des recherches approfondies de l'UE, des ressources académiques et des pratiques d'ingénierie visionnaires pour inciter les participants à penser plus grand, plus large et plus audacieux.
Principaux domaines d'apprentissage
1. Qu'est-ce que l'industrie 5.0 ?
Un changement conceptuel et pratique, passant d'une Industrie 4.0 axée sur l'efficacité à un système industriel plus centré sur l'humain, durable et résilient, alignant l'innovation sur les valeurs sociétales et environnementales.
2. Le rôle de l'enseignement de l'ingénierie
Une exploration de l'« échelle des qualifications » en ingénierie, de l'expertise unidisciplinaire à la collaboration transdisciplinaire, soulignant l'importance d'intégrer divers domaines pour résoudre les défis complexes du monde réel.
3. Modèles de collaboration
Définitions et distinctions claires entre les approches multidisciplinaires, interdisciplinaires, transdisciplinaires et transdisciplinaires, y compris leurs implications pour la résolution de problèmes, l'innovation et le développement d'une pensée systémique.
4. Moonshots vs Starshots
Cadre motivationnel encourageant les participants à rechercher des innovations radicales et évolutives (Starshots) susceptibles de modifier l'ensemble du paysage réglementaire, et pas seulement de repousser les limites technologiques.
5. Fabrication décentralisée et innovation des systèmes
Introduction aux paradigmes de fabrication centralisée et distribuée, montrant comment les systèmes de production locaux et mondiaux peuvent coexister et s'adapter dans les modèles de l'industrie 5.0.
6. Esprit de construction de cathédrale
Un appel à une vision à long terme, à un savoir-faire collaboratif et à une réflexion axée sur l'héritage, comparant l'innovation transformatrice à la construction d'une cathédrale médiévale, où l'objectif est la durabilité et l'impact intergénérationnel.
7. Systèmes durables et innovation ouverte
Accent mis sur l'innovation ouverte, la science ouverte et la gouvernance systémique, soutenant le partage des connaissances et la transformation inclusive dans tous les secteurs et toutes les disciplines.
Conclusion
Cette présentation invite les apprenants à réimaginer l'industrie comme une force au service du bien, en plaçant la durabilité et l'humanité au cœur de ses préoccupations. Les spectateurs découvriront de nouveaux cadres pour l'ingénierie collaborative, un aperçu du paysage réglementaire et de l'innovation en Europe, ainsi que des sources d'inspiration pratiques pour contribuer de manière significative aux transformations de l'industrie 5.0, que ce soit par l'entrepreneuriat visionnaire, l'innovation ouverte ou la conception de systèmes axés sur des objectifs.
Samenvatting
Samenvatting Webinar: Equipment Systems Engineering (ESE) – Baanbrekend werk in Industrie 5.0
Gepresenteerd door Dr. Shane Loughlin (The ESE Academy)
Inleiding
Deze presentatie, ontwikkeld door de ESE Academy en gegeven door Dr. Shane Loughlin, verkent de grenzen van Industrie 5.0 – een door de Europese Commissie gesteunde visie op de toekomst van industriële transformatie. De sessie richt zich op hoe ingenieurs, innovators en systeemdenkers verder kunnen gaan dan de traditionele paradigma's van Industrie 4.0 om mensgerichte, duurzame en veerkrachtige waarden in technologische vooruitgang te verankeren. Het materiaal is gebaseerd op uitgebreid EU-onderzoek, academische bronnen en visionaire engineeringpraktijken om deelnemers uit te dagen om groter, breder en gedurfder te denken.
Belangrijkste leergebieden
1. Wat is Industrie 5.0?
Een conceptuele en praktische verschuiving van de op efficiëntie gerichte Industrie 4.0 naar een meer mensgericht, duurzaam en veerkrachtig industrieel systeem, waarbij innovatie wordt afgestemd op maatschappelijke en ecologische waarden.
2. De rol van ingenieursopleidingen
Een verkenning van de “kwalificatieladder” van ingenieurs, van unidisciplinaire expertise tot transdisciplinaire samenwerking, waarbij het belang wordt benadrukt van de integratie van diverse vakgebieden om complexe uitdagingen in de praktijk op te lossen.
3. Samenwerkingsmodellen
Duidelijke definities en verschillen tussen multi-, inter-, cross- en transdisciplinaire benaderingen, inclusief hun implicaties voor probleemoplossing, innovatie en de ontwikkeling van systemisch denken.
4. Moonshots versus Starshots
Een motiverend kader dat deelnemers aanmoedigt om radicale, schaalbare innovaties (Starshots) na te streven die het hele regelgevingslandschap kunnen veranderen, en niet alleen technologische grenzen verleggen.
5. Gedecentraliseerde productie en systeeminnovatie
Inleiding tot gecentraliseerde versus gedistribueerde productieparadigma's, waarbij wordt getoond hoe lokale en mondiale productiesystemen naast elkaar kunnen bestaan en zich kunnen aanpassen binnen Industry 5.0-modellen.
6. Kathedraalbouwmentaliteit
Een oproep tot een langetermijnvisie, collaboratief vakmanschap en op nalatenschap gericht denken, waarbij transformatieve innovatie wordt vergeleken met de bouw van middeleeuwse kathedralen, waarbij het doel duurzaamheid en intergenerationele impact is.
7. Duurzame systemen en open innovatie
Nadruk op open innovatie, open wetenschap en systemisch bestuur — ter ondersteuning van kennisdeling en inclusieve transformatie tussen sectoren en disciplines.
Conclusie
Deze presentatie daagt leerlingen uit om de industrie opnieuw te zien als een kracht ten goede, met duurzaamheid en menselijkheid als kernwaarden. Kijkers krijgen nieuwe kaders voor collaboratieve engineering, inzicht in het regelgevings- en innovatielandschap in Europa en praktische inspiratie om een zinvolle bijdrage te leveren aan Industry 5.0-transformaties, of dat nu is door visionair ondernemerschap, open innovatie of doelgericht systeemontwerp.
Expert: Karen O’Connor Herlihy and Professor Chris McInerney, University of Limerick
Executive Summary - Design Thinking in an AI World
Introduction
This masterclass, “Design Thinking in an AI World” is part of the Reboot Skills initiative, funded by Digital Europe. Hosted by the University of Limerick, the session is led by design innovation expert Karen O’Connor Herlihy and public policy specialist Professor Chris McInerney (University of Limerick). Together, they explore how human-centred design methods can shape ethical and effective solutions in a world increasingly influenced by artificial intelligence. Designed to be thought-provoking and practical, the session offers both conceptual frameworks and hands-on tools to support innovation in complex, evolving environments.
Key Learning Areas
- Foundations of Design Thinking
Learn the five key stages: Empathise, Define, Ideate, Prototype, and Test, and how they apply to real-world innovation. The session highlights how this iterative, non-linear model supports problem solving in diverse contexts.
- The Role of Empathy in AI-Driven Design
Understand why empathy remains essential in an era of automation. The speakers discuss how truly understanding users’ lived experiences helps avoid designing AI systems that are ineffective, impersonal, or biased.
- Design Thinking Meets AI
Discover how design thinking can guide responsible integration of AI technologies. The session explores ways AI can support, rather than replace, human decision-making, through tools like recommendation engines, chatbots, or pattern recognition.
- Ethics and Accountability in Innovation
The conversation addresses real risks of AI implementation, including bias and opacity. Viewers will learn how to proactively incorporate ethical questioning into the design process, especially when data and automation are involved.
- Collaborative Innovation
The speakers demonstrate how inclusive and cross-functional collaboration strengthens both the design process and the outcomes. This includes working with technologists, end-users, and policy-makers to co-create solutions.
- Guided Design Activity
Midway through the session, participants are introduced to a practical design thinking activity that challenges them to reframe a problem using empathy and creativity. This exercise serves as a powerful prompt to apply session insights in their own organisational context.
Conclusion
By watching this masterclass, viewers will gain a rich understanding of how design thinking can be used as a strategic, ethical, and creative tool for navigating AI integration. The presenters combine academic depth with real-world relevance, offering viewers a blend of theory, case examples, and interactive learning. Whether you are in the public sector, education, healthcare, or industry, this session equips you with the mindset and methods to create AI solutions that are not only innovative, but also inclusive and human-centred.
Tiivistelmä
Tiivistelmä (englanti)
Tallenne 8. Design Thinking tekoälyn maailmassa
Esittäjät: Karen O’Connor Herlihy ja prof. Chris McInerney (Limerickin yliopisto)
Johdanto
Tämä Masterclass ”Design Thinking in an AI World” (Suunnitteluajattelu tekoälyn maailmassa), on osa Reboot Skills -aloitetta, jota rahoittaa Digital Europe. Limerickin yliopiston isännöimän istunnon vetäjinä toimivat design-innovaatioiden asiantuntija Karen O’Connor Herlihy ja julkisen politiikan asiantuntija professori Chris McInerney (Limerickin yliopisto). Yhdessä he tutkivat, miten ihmiskeskeiset suunnittelumenetelmät voivat muokata eettisiä ja tehokkaita ratkaisuja maailmassa, jossa tekoälyn vaikutus kasvaa jatkuvasti. Istunto on suunniteltu ajatuksia herättäväksi ja käytännönläheiseksi, ja se tarjoaa sekä käsitteellisiä viitekehyksiä että käytännön työkaluja innovaatioiden tukemiseen monimutkaisissa, muuttuvissa ympäristöissä.
Keskeiset oppimisen alueet
- Suunnitteluajattelun perusteet
Opi viisi keskeistä vaihetta: empatia, määrittely, ideointi, prototyyppien luominen ja testaus sekä niiden soveltaminen todelliseen innovointiin. Istunnossa korostetaan, kuinka tämä iteratiivinen, ei-lineaarinen malli tukee ongelmanratkaisua erilaisissa konteksteissa.
- Empatian rooli tekoälypohjaisessa suunnittelussa
Ymmärrä, miksi empatia on edelleen olennaista automaation aikakaudella. Puhujat keskustelevat siitä, kuinka käyttäjien kokemusten todellinen ymmärtäminen auttaa välttämään tehottomien, persoonattomien tai puolueellisten tekoälyjärjestelmien suunnittelua.
- Design Thinking kohtaa tekoälyn
Tutustu siihen, kuinka design thinking voi ohjata tekoälyteknologioiden vastuullista integrointia. Istunnossa tutkitaan tapoja, joilla tekoäly voi tukea ihmisten päätöksentekoa sen sijaan, että korvaisi sen, esimerkiksi suositusmoottoreiden, chatbottien tai kuviontunnistuksen avulla.
- Etiikka ja vastuu innovoinnissa
Keskustelussa käsitellään tekoälyn käyttöönoton todellisia riskejä, kuten puolueellisuutta ja läpinäkyvyyden puutetta. Katsojat oppivat, kuinka eettiset kysymykset voidaan sisällyttää proaktiivisesti suunnitteluprosessiin, erityisesti kun kyseessä ovat data ja automaatio.
- Yhteistyöinnovaatio
Puhujat esittelevät, kuinka osallistava ja monialainen yhteistyö vahvistaa sekä suunnitteluprosessia että tuloksia. Tähän kuuluu yhteistyö teknologian asiantuntijoiden, loppukäyttäjien ja päätöksentekijöiden kanssa ratkaisujen luomiseksi.
- Ohjattu suunnittelutehtävä
Istunnon puolivälissä osallistujille esitellään käytännönläheinen suunnitteluajattelun harjoitus, jossa heitä haastetaan muotoilemaan ongelma uudelleen empatian ja luovuuden avulla. Tämä harjoitus on tehokas kannustin soveltaa istunnon oivalluksia omassa organisaatiokontekstissaan.
Johtopäätös
Tämän mestarikurssin katsomalla katsojat saavat syvällisen käsityksen siitä, miten suunnitteluajattelua voidaan käyttää strategisena, eettisenä ja luovana työkaluna tekoälyn integroinnissa. Esittäjät yhdistävät akateemisen syvällisyyden ja käytännön merkityksen tarjoamalla katsojille sekoituksen teoriaa, esimerkkejä ja interaktiivista oppimista. Olitpa sitten julkisen sektorin, koulutuksen, terveydenhuollon tai teollisuuden parissa, tämä istunto antaa sinulle ajattelutavan ja menetelmät, joiden avulla voit luoda tekoälyratkaisuja, jotka ovat paitsi innovatiivisia, myös osallistavia ja ihmiskeskeisiä.
Sammanfattning
Svenska (Swedish)
Sammanfattning
Inspelning 8. Design Thinking i en AI-värld
Presenteras av Karen O’Connor Herlihy och professor Chris McInerney (University of Limerick)
Inledning
Denna masterclass, “Design Thinking in an AI World”, är en del av initiativet Reboot Skills, finansierat av Digital Europe. Sessionen, som arrangeras av University of Limerick, leds av designinnovationsexperten Karen O’Connor Herlihy och professor Chris McInerney, specialist inom offentlig politik (University of Limerick). Tillsammans utforskar de hur människocentrerade designmetoder kan forma etiska och effektiva lösningar i en värld som i allt större utsträckning påverkas av artificiell intelligens. Sessionen är både tankeväckande och praktisk och erbjuder såväl konceptuella ramverk som praktiska verktyg för innovation i komplexa, föränderliga miljöer.
Viktiga lärandeområden
- Grunderna i design thinking
Lär dig de fem huvudstegen: Empathise, Define, Ideate, Prototype och Test, och hur de tillämpas i verklig innovation. Sessionen belyser hur denna iterativa, icke-linjära modell stödjer problemlösning i olika sammanhang.
- Empatins roll i AI-drivna designprocesser
Förstå varför empati förblir avgörande i en tid av automation. Föreläsarna visar hur en genuin förståelse för användarnas erfarenheter hjälper till att undvika AI-system som är ineffektiva, opersonliga eller partiska.
- När design thinking möter AI
Upptäck hur design thinking kan vägleda ansvarsfull integration av AI-teknologier. Sessionen undersöker hur AI kan stödja, snarare än ersätta, mänskligt beslutsfattande genom verktyg som rekommendationsmotorer, chatbots eller mönsterigenkänning.
- Etik och ansvar inom innovation
Diskussionen behandlar reella risker vid AI-implementering, inklusive bias och bristande transparens. Deltagarna lär sig hur man proaktivt kan inkludera etiska frågor i designprocessen, särskilt när data och automation är inblandade.
- Samarbetsdriven innovation
Föreläsarna visar hur inkluderande och tvärfunktionellt samarbete stärker både designprocessen och resultaten. Detta innebär samarbete med teknologer, slutanvändare och beslutsfattare för att samskapa lösningar.
- Guidad designaktivitet
Mitt i sessionen introduceras deltagarna till en praktisk design thinking-övning som utmanar dem att omformulera ett problem med hjälp av empati och kreativitet. Övningen fungerar som en kraftfull påminnelse om att tillämpa insikterna i sin egen organisatoriska kontext.
Slutsats
Genom att se denna masterclass får deltagarna en djup förståelse för hur design thinking kan användas som ett strategiskt, etiskt och kreativt verktyg för att navigera AI-integration. Föreläsarna kombinerar akademisk tyngd med praktisk relevans och erbjuder en blandning av teori, exempel och interaktivt lärande. Oavsett om du arbetar inom offentlig sektor, utbildning, hälsovård eller industri, ger denna session dig det tankesätt och de metoder som krävs för att skapa AI-lösningar som inte bara är innovativa, utan också inkluderande och människocentrerade.
Riassunto Esecutivo
Riassunto Esecutivo
Registrazione 8. Design Thinking in un mondo di AI
Presentato da Karen O’Connor Herlihy e Prof. Chris McInerney (University of Limerick)
Introduzione
Questa masterclass, “Design Thinking in an AI World”, fa parte dell’iniziativa Reboot Skills, finanziata da Digital Europe. Ospitata dall’Università di Limerick, la sessione è condotta dall’esperta di innovazione nel design Karen O’Connor Herlihy e dal professor Chris McInerney, specialista in politiche pubbliche (University of Limerick). Insieme, esplorano come i metodi di design centrati sull’uomo possano guidare soluzioni etiche ed efficaci in un mondo sempre più influenzato dall’intelligenza artificiale. La sessione, concepita per essere sia stimolante che pratica, offre cornici concettuali e strumenti concreti per supportare l’innovazione in ambienti complessi ed in continua evoluzione.
Aree chiave di apprendimento
- Fondamenti del design thinking
Scopri le cinque fasi fondamentali: Empathise, Define, Ideate, Prototype e Test, e come applicarle all’innovazione reale. La sessione evidenzia come questo modello iterativo e non lineare supporti la risoluzione dei problemi in contesti diversi.
- Il ruolo dell’empatia nel design guidato dall’AI
Comprendere perché l’empatia rimane essenziale in un’era di automazione. I relatori discutono come comprendere a fondo le esperienze vissute dagli utenti aiuti ad evitare sistemi di AI inefficaci, impersonali o distorti.
- Quando il design thinking incontra l’AI
Scopri come il design thinking può guidare un’integrazione responsabile delle tecnologie di AI. La sessione esplora i modi in cui l’AI può supportare, anziché sostituire, il processo decisionale umano attraverso strumenti come motori di raccomandazione, chatbot o riconoscimento di schemi.
- Etica e responsabilità nell’innovazione
La discussione affronta i rischi reali dell’implementazione dell’AI, tra cui bias e mancanza di trasparenza. I partecipanti apprendono come integrare proattivamente la riflessione etica nel processo di design, specialmente quando sono coinvolti dati e automazione.
- Innovazione collaborativa
I relatori mostrano come la collaborazione inclusiva e interfunzionale rafforzi sia il processo di design che i risultati. Ciò include il lavoro con tecnologi, utenti finali e decisori politici per co-creare soluzioni.
- Attività di design guidata
A metà sessione, i partecipanti vengono introdotti a un’attività pratica di design thinking che li sfida a riformulare un problema utilizzando empatia e creatività. Questo esercizio funge da stimolo potente per applicare gli spunti della sessione nel proprio contesto organizzativo.
Conclusione
Partecipando a questa masterclass, i partecipanti acquisiranno una comprensione approfondita di come il design thinking possa essere utilizzato come strumento strategico, etico e creativo per affrontare l’integrazione dell’AI. I relatori combinano profondità accademica e rilevanza pratica, offrendo una miscela di teoria, casi concreti e apprendimento interattivo. Che tu operi nel settore pubblico, nell’istruzione, nella sanità o nell’industria, questa sessione ti fornisce mentalità e metodi per creare soluzioni di AI che non siano solo innovative, ma anche inclusive e centrate sull’uomo.
Résumé
Le design thinking dans un monde dominé par l'IA
Introduction
Cette masterclass intitulée « Le Design Thinking dans un monde dominé par l'IA » s'inscrit dans le cadre de l'initiative Reboot Skills, financée par Digital Europe. Organisée par l'université de Limerick, la session est animée par Karen O'Connor Herlihy, experte en innovation dans le domaine du design, et le professeur Chris McInerney (université de Limerick), spécialiste des politiques publiques. Ensemble, ils explorent comment les méthodes de conception centrées sur l'humain peuvent façonner des solutions éthiques et efficaces dans un monde de plus en plus influencé par l'intelligence artificielle. Conçue pour susciter la réflexion et être pratique, la session propose à la fois des cadres conceptuels et des outils concrets pour soutenir l'innovation dans des environnements complexes et en constante évolution.
Principaux domaines d'apprentissage
- Les fondements du Design Thinking
Découvrez les cinq étapes clés : empathie, définition, idéation, prototypage et test, et leur application à l'innovation dans le monde réel. La session met en évidence la manière dont ce modèle itératif et non linéaire favorise la résolution de problèmes dans divers contextes.
- Le rôle de l'empathie dans la conception axée sur l'IA
Comprenez pourquoi l'empathie reste essentielle à l'ère de l'automatisation. Les intervenants discutent de la manière dont une véritable compréhension des expériences vécues par les utilisateurs permet d'éviter de concevoir des systèmes d'IA inefficaces, impersonnels ou biaisés.
- Le design thinking rencontre l'IA
Découvrez comment le design thinking peut guider l'intégration responsable des technologies d'IA. La session explore les moyens par lesquels l'IA peut soutenir, plutôt que remplacer, la prise de décision humaine, grâce à des outils tels que les moteurs de recommandation, les chatbots ou la reconnaissance de formes.
- Éthique et responsabilité dans l'innovation
La conversation aborde les risques réels liés à la mise en œuvre de l'IA, notamment les préjugés et l'opacité. Les spectateurs apprendront comment intégrer de manière proactive les questions éthiques dans le processus de conception, en particulier lorsque les données et l'automatisation sont impliquées.
- Innovation collaborative
Les intervenants démontrent comment une collaboration inclusive et interfonctionnelle renforce à la fois le processus de conception et les résultats. Cela inclut la collaboration avec des technologues, des utilisateurs finaux et des décideurs politiques afin de co-créer des solutions.
- Activité de conception guidée
Au milieu de la session, les participants sont initiés à une activité pratique de réflexion sur la conception qui les met au défi de recadrer un problème en faisant appel à leur empathie et à leur créativité. Cet exercice constitue une incitation puissante à appliquer les enseignements de la session dans leur propre contexte organisationnel.
Conclusion
En regardant cette masterclass, les spectateurs acquerront une compréhension approfondie de la manière dont le design thinking peut être utilisé comme un outil stratégique, éthique et créatif pour naviguer dans l'intégration de l'IA. Les présentateurs allient profondeur académique et pertinence pratique, offrant aux spectateurs un mélange de théorie, d'exemples concrets et d'apprentissage interactif. Que vous travailliez dans le secteur public, l'éducation, la santé ou l'industrie, cette session vous fournit l'état d'esprit et les méthodes nécessaires pour créer des solutions d'IA qui sont non seulement innovantes, mais aussi inclusives et centrées sur l'humain.
Samenvatting
Samenvatting: Design Thinking in een AI-wereld
Gepresenteerd door Karen O’Connor Herlihy en prof. Chris McInerney (University of Limerick)
Inleiding
Deze masterclass, “Design Thinking in an AI World”, maakt deel uit van het Reboot Skills-initiatief, gefinancierd door Digital Europe. Georganiseerd door de University of Limerick, wordt de sessie geleid door designinnovatie-expert Karen O’Connor Herlihy en hoogleraar openbare beleidskunde prof. Chris McInerney. Samen onderzoeken zij hoe mensgerichte ontwerpmethoden ethische en effectieve oplossingen kunnen vormgeven in een wereld die steeds sterker wordt beïnvloed door kunstmatige intelligentie. De sessie is zowel prikkelend als praktisch, en biedt conceptuele kaders en praktische tools om innovatie te ondersteunen in complexe, evoluerende omgevingen.
Belangrijkste leerpunten
- Grondslagen van design thinking
Leer de vijf kernfasen: Empathise, Define, Ideate, Prototype en Test, en hoe ze worden toegepast bij innovatie in de praktijk. De sessie laat zien hoe dit iteratieve, niet-lineaire model probleemoplossing ondersteunt in uiteenlopende contexten.
- De rol van empathie in AI-gestuurd ontwerp
Begrijp waarom empathie cruciaal blijft in een tijdperk van automatisering. De sprekers bespreken hoe een werkelijk begrip van gebruikerservaringen helpt om AI-systemen te vermijden die ineffectief, onpersoonlijk of bevooroordeeld zijn.
- Design thinking ontmoet AI
Ontdek hoe design thinking de verantwoorde integratie van AI-technologieën kan sturen. De sessie onderzoekt manieren waarop AI menselijke besluitvorming kan ondersteunen in plaats van vervangen, met hulpmiddelen zoals aanbevelingssystemen, chatbots of patroonherkenning.
- Ethiek en verantwoordelijkheid in innovatie
Het gesprek gaat in op de reële risico’s van AI-implementatie, zoals bias en gebrek aan transparantie. Deelnemers leren hoe ze proactief ethische overwegingen kunnen opnemen in het ontwerpproces, vooral bij het gebruik van data en automatisering.
- Samenwerkende innovatie
De sprekers tonen hoe inclusieve en multidisciplinaire samenwerking zowel het ontwerpproces als de resultaten versterkt. Dit omvat samenwerking met technologen, eindgebruikers en beleidsmakers om samen oplossingen te creëren.
- Begeleide designactiviteit
Halverwege de sessie maken deelnemers kennis met een praktische design thinking-oefening die hen uitdaagt om een probleem opnieuw te formuleren met behulp van empathie en creativiteit. Deze oefening dient als krachtige stimulans om de inzichten in hun eigen organisatie toe te passen.
Conclusie
Door deze masterclass te volgen, krijgen deelnemers een diepgaand begrip van hoe design thinking kan worden gebruikt als een strategisch, ethisch en creatief hulpmiddel bij AI-integratie. De sprekers combineren academische diepgang met praktische relevantie en bieden een mix van theorie, praktijkvoorbeelden en interactieve leermomenten. Of je nu werkzaam bent in de publieke sector, het onderwijs, de gezondheidszorg of de industrie, deze sessie geeft je de mindset en methoden om AI-oplossingen te creëren die niet alleen innovatief zijn, maar ook inclusief en mensgericht.
Expert: Dr Mario Guagliano, Politecnico di Milano
Executive Summary – Design 4.0
Introduction
This session delivered by MADE CC explores how digital tools and methodologies are transforming the product design process in the era of Industry 4.0. By integrating advanced simulation, generative design, and additive manufacturing, engineering design is shifting toward digital-first approaches that accelerate innovation and improve efficiency. The training is intended for designers, engineers, R&D professionals, and product managers seeking to leverage digitalization for competitive advantage.Professor Mario Guagliano from Politecnico di Milano explains the key Learning Areas of the course:
- Industry Evolution
- I1.0: Mechanization with water and steam power.
- I2.0: Mass production enabled by electricity and assembly lines.
- I3.0: Computerization and automation.
- I4.0: Digital transformation with IoT, Cyber-Physical Systems, and Big Data.
- Digitalization in Product Design
Understanding how interconnection, digital platforms, and sustainability principles reshape design practices.
- Additive Manufacturing
Leveraging 3D printing for rapid prototyping, customization, and production flexibility.
- Simulation and Virtual Environments
Using digital twins, simulation tools, and virtual/augmented reality to reduce costs and accelerate validation.
- Generative Design Principles
Applying AI-driven models to create optimized, lightweight, and innovative structures.
- Customer-Centric Design
Integrating feedback loops and mass customization into the digital design workflow.
Business Value
Design 4.0 accelerates innovation, reduces time-to-market, and empowers companies to deliver tailored, high-quality products with lower production costs. By embracing digital-first design, organizations can achieve greater sustainability, efficiency, and adaptability in a rapidly evolving industrial landscape.
Conclusion
Participants will gain a comprehensive understanding of how Industry 4.0 is revolutionizing engineering design. The session provides practical insights into adopting digital tools and methodologies, enabling organizations to stay competitive while meeting customer and market demands.
Tiivistelmä
Yhteenveto – Design 4.0
Johdanto
Tämä MADE CC:n tarjoama osio tarkastelee, kuinka digitaaliset työkalut ja menetelmät muuttavat tuotesuunnitteluprosessia Industry 4.0-aikakaudella. Yhdistämällä kehittyneen simuloinnin, generatiivisen suunnittelun ja additiivisen valmistuksen suunnittelu siirtyy digitaalisiin lähestymistapoihin, jotka nopeuttavat innovaatiota ja parantavat tehokkuutta. Koulutus on suunnattu suunnittelijoille, insinööreille, T&K-asiantuntijoille ja tuotepäälliköille, jotka haluavat hyödyntää digitalisaatiota kilpailuetuna. Professori Mario Guagliano Politecnico di Milanosta esittelee kurssin keskeiset oppimisalueet:
Teollisuuden Kehitys
- I1.0: Mekanisointi veden ja höyryn voimalla.
- I2.0: Massatuotanto sähkön ja liukuhihnojen avulla.
- I3.0: Tietokoneistaminen ja automaatio.
- I4.0: Digitaalinen muutos IoT:n, kyberfysikaalisten järjestelmien ja Big Datan avulla.
Digitalisaatio Tuotesuunnittelussa
Ymmärrys siitä, miten verkottuminen, digitaaliset alustat ja kestävän kehityksen periaatteet muokkaavat suunnittelua.
Additiivinen Valmistus
3D-tulostuksen hyödyntäminen nopeaan prototypointiin, räätälöintiin ja tuotannon joustavuuteen.
Simulointi ja Virtuaaliympäristöt
Digitaalisten kaksosten, simulointityökalujen sekä virtuaali- ja lisätyn todellisuuden käyttö kustannusten alentamiseen ja validoinnin nopeuttamiseen.
Generatiivisen Suunnittelun Periaatteet
Tekoälyyn perustuvien mallien käyttö optimoitujen, kevyiden ja innovatiivisten rakenteiden luomiseksi.
Asiakaskeskeinen Suunnittelu
Asiakaspalautteen ja massaräätälöinnin integrointi digitaalisiin suunnitteluprosesseihin.
Liiketoiminta-arvo
Design 4.0 nopeuttaa innovaatiota, lyhentää tuotteiden markkinoilletuloa ja antaa yrityksille mahdollisuuden toimittaa räätälöityjä, korkealaatuisia tuotteita alemmilla kustannuksilla. Digital-first -suunnittelun avulla organisaatiot voivat saavuttaa kestävyyttä, tehokkuutta ja joustavuutta nopeasti muuttuvassa teollisuudessa.
Johtopäätös
Osallistujat saavat kattavan ymmärryksen siitä, miten Industry 4.0 mullistaa suunnittelun. Sessio tarjoaa käytännön näkemyksiä digitaalisten työkalujen ja menetelmien käyttöönotosta, jotta organisaatiot voivat pysyä kilpailukykyisinä ja vastata paremmin asiakkaiden ja markkinoiden tarpeisiin.
Sammanfattning
Exekutiv Sammanfattning – Design 4.0
Introduktion
Denna session, levererad av MADE CC, utforskar hur digitala verktyg och metoder förändrar produktutvecklingsprocessen i Industri 4.0-eran. Genom att integrera avancerad simulering, generativ design och additiv tillverkning skiftar ingenjörsdesign mot digital-first-ansatser som påskyndar innovation och förbättrar effektiviteten. Utbildningen riktar sig till designers, ingenjörer, FoU-specialister och produktchefer som vill utnyttja digitalisering som en konkurrensfördel. Professor Mario Guagliano från Politecnico di Milano presenterar kursens viktigaste lärdomsområden:
Industriell Utveckling
- I1.0: Mekanisering med vatten- och ångkraft.
- I2.0: Massproduktion möjliggjord av elektricitet och löpande band.
- I3.0: Datorisering och automatisering.
- I4.0: Digital transformation med IoT, cyberfysiska system och Big Data.
Digitalisering i Produktdesign
Förståelse för hur sammankoppling, digitala plattformar och hållbarhetsprinciper formar designpraktiker.
Additiv Tillverkning
Användning av 3D-printing för snabb prototypframställning, kundanpassning och produktionsflexibilitet.
Simulering och Virtuella Miljöer
Användning av digitala tvillingar, simulering och virtuell/augmented reality för att minska kostnader och påskynda validering.
Generativa Designprinciper
Tillämpning av AI-drivna modeller för att skapa optimerade, lätta och innovativa strukturer.
Kundcentrerad Design
Integration av feedbackloopar och massanpassning i digitala arbetsflöden.
Affärsvärde
Design 4.0 påskyndar innovation, minskar time-to-market och gör det möjligt för företag att leverera skräddarsydda, högkvalitativa produkter till lägre kostnad. Genom att omfamna digital-first-design kan organisationer uppnå större hållbarhet, effektivitet och flexibilitet i ett snabbt föränderligt industriellt landskap.
Slutsats
Deltagarna får en heltäckande förståelse för hur Industri 4.0 revolutionerar designprocessen. Sessionen ger praktiska insikter i användningen av digitala verktyg och metoder, vilket gör det möjligt för organisationer att förbli konkurrenskraftiga och möta kundernas och marknadens krav.
Riassunto Esecutivo
Riassunto Esecutivo
Registrazione 8. Design Thinking in un mondo di AI
Presentato da Karen O’Connor Herlihy e Prof. Chris McInerney (University of Limerick)
Introduzione
Questa masterclass, “Design Thinking in an AI World”, fa parte dell’iniziativa Reboot Skills, finanziata da Digital Europe. Ospitata dall’Università di Limerick, la sessione è condotta dall’esperta di innovazione nel design Karen O’Connor Herlihy e dal professor Chris McInerney, specialista in politiche pubbliche (University of Limerick). Insieme, esplorano come i metodi di design centrati sull’uomo possano guidare soluzioni etiche ed efficaci in un mondo sempre più influenzato dall’intelligenza artificiale. La sessione, concepita per essere sia stimolante che pratica, offre cornici concettuali e strumenti concreti per supportare l’innovazione in ambienti complessi ed in continua evoluzione.
Aree chiave di apprendimento
- Fondamenti del design thinking
Scopri le cinque fasi fondamentali: Empathise, Define, Ideate, Prototype e Test, e come applicarle all’innovazione reale. La sessione evidenzia come questo modello iterativo e non lineare supporti la risoluzione dei problemi in contesti diversi.
- Il ruolo dell’empatia nel design guidato dall’AI
Comprendere perché l’empatia rimane essenziale in un’era di automazione. I relatori discutono come comprendere a fondo le esperienze vissute dagli utenti aiuti ad evitare sistemi di AI inefficaci, impersonali o distorti.
- Quando il design thinking incontra l’AI
Scopri come il design thinking può guidare un’integrazione responsabile delle tecnologie di AI. La sessione esplora i modi in cui l’AI può supportare, anziché sostituire, il processo decisionale umano attraverso strumenti come motori di raccomandazione, chatbot o riconoscimento di schemi.
- Etica e responsabilità nell’innovazione
La discussione affronta i rischi reali dell’implementazione dell’AI, tra cui bias e mancanza di trasparenza. I partecipanti apprendono come integrare proattivamente la riflessione etica nel processo di design, specialmente quando sono coinvolti dati e automazione.
- Innovazione collaborativa
I relatori mostrano come la collaborazione inclusiva e interfunzionale rafforzi sia il processo di design che i risultati. Ciò include il lavoro con tecnologi, utenti finali e decisori politici per co-creare soluzioni.
- Attività di design guidata
A metà sessione, i partecipanti vengono introdotti a un’attività pratica di design thinking che li sfida a riformulare un problema utilizzando empatia e creatività. Questo esercizio funge da stimolo potente per applicare gli spunti della sessione nel proprio contesto organizzativo.
Conclusione
Partecipando a questa masterclass, i partecipanti acquisiranno una comprensione approfondita di come il design thinking possa essere utilizzato come strumento strategico, etico e creativo per affrontare l’integrazione dell’AI. I relatori combinano profondità accademica e rilevanza pratica, offrendo una miscela di teoria, casi concreti e apprendimento interattivo. Che tu operi nel settore pubblico, nell’istruzione, nella sanità o nell’industria, questa sessione ti fornisce mentalità e metodi per creare soluzioni di AI che non siano solo innovative, ma anche inclusive e centrate sull’uomo.
Résumé
Résumé Exécutif – Design 4.0
Introduction
Cette session, animée par MADE CC, explore comment les outils et méthodologies numériques transforment le processus de conception produit à l’ère de l’Industrie 4.0. En intégrant la simulation avancée, le design génératif et la fabrication additive, la conception évolue vers une approche digitale-first qui accélère l’innovation et améliore l’efficacité. La formation s’adresse aux concepteurs, ingénieurs, responsables R&D et chefs de produit cherchant à tirer parti de la digitalisation comme avantage compétitif. Le professeur Mario Guagliano du Politecnico di Milano présente les principaux axes d’apprentissage du cours :
Évolution de l’Industrie
- I1.0 : Mécanisation grâce à la vapeur et à l’eau.
- I2.0 : Production de masse rendue possible par l’électricité et les chaînes de montage.
- I3.0 : Informatisation et automatisation.
- I4.0 : Transformation numérique avec l’IoT, les systèmes cyber-physiques et le Big Data.
Numérisation dans la Conception Produit
Compréhension de l’impact de l’interconnexion, des plateformes digitales et des principes de durabilité sur les pratiques de conception.
Fabrication Additive
Exploitation de l’impression 3D pour le prototypage rapide, la personnalisation et la flexibilité de production.
Simulation et Environnements Virtuels
Utilisation des jumeaux numériques, outils de simulation, réalité virtuelle et augmentée pour réduire les coûts et accélérer la validation.
Principes du Design Génératif
Application de modèles pilotés par l’IA pour créer des structures optimisées, légères et innovantes.
Conception Centrée sur le Client
Intégration des boucles de retour client et de la personnalisation de masse dans les processus numériques.
Valeur Business
Design 4.0 accélère l’innovation, réduit le time-to-market et permet aux entreprises de livrer des produits personnalisés de haute qualité à moindre coût. En adoptant une approche digitale-first, les organisations peuvent atteindre plus de durabilité, d’efficacité et d’adaptabilité dans un paysage industriel en constante évolution.
Conclusion
Les participants acquerront une compréhension approfondie de la manière dont l’Industrie 4.0 révolutionne la conception. La session fournit des pistes pratiques pour l’adoption d’outils et de méthodes numériques, permettant aux entreprises de rester compétitives tout en répondant aux attentes des clients et du marché.
Samenvatting
Executive Summary – Design 4.0
Inleiding
Deze sessie, verzorgd door MADE CC, onderzoekt hoe digitale tools en methodologieën het productontwerpproces transformeren in het tijdperk van Industrie 4.0. Door geavanceerde simulaties, generatief ontwerp en additive manufacturing te integreren, verschuift engineeringdesign naar digitale-first benaderingen die innovatie versnellen en de efficiëntie verbeteren. De training is bedoeld voor ontwerpers, ingenieurs, R&D-professionals en productmanagers die digitalisering willen benutten voor concurrentievoordeel. Professor Mario Guagliano van de Politecnico di Milano legt de belangrijkste leergebieden van de cursus uit:
Industrie-evolutie
- I1.0: Mechanisatie met water- en stoomkracht.
- I2.0: Massaproductie mogelijk gemaakt door elektriciteit en lopende banden.
- I3.0: Computerisering en automatisering.
- I4.0: Digitale transformatie met IoT, cyber-fysieke systemen en Big Data.
Digitalisering in Productontwerp
Inzicht in hoe onderlinge verbinding, digitale platforms en duurzaamheidsprincipes het ontwerp herdefiniëren.
Additive Manufacturing
Gebruik van 3D-printing voor snelle prototyping, maatwerk en productieflexibiliteit.
Simulatie en Virtuele Omgevingen
Toepassing van digital twins, simulatiehulpmiddelen en virtual/augmented reality om kosten te verlagen en validatie te versnellen.
Generatief Ontwerp
Toepassing van AI-gestuurde modellen om geoptimaliseerde, lichte en innovatieve structuren te creëren.
Klantgericht Ontwerp
Integratie van feedbackloops en mass customization in de digitale workflow.
Zakelijke Waarde
Design 4.0 versnelt innovatie, verkort de time-to-market en stelt bedrijven in staat om op maat gemaakte, hoogwaardige producten te leveren tegen lagere kosten. Door digital-first ontwerp te omarmen, kunnen organisaties meer duurzaamheid, efficiëntie en flexibiliteit bereiken in een snel veranderend industrieel landschap.
Conclusie
Deelnemers krijgen een volledig inzicht in hoe Industrie 4.0 het engineeringontwerp revolutioneert. De sessie biedt praktische inzichten in het gebruik van digitale tools en methodologieën, waardoor organisaties concurrerend blijven en beter inspelen op klant- en markteisen.
Expert: Dr Elina Annanperä, University of Oulu
Executive summary – Technology for non-technical experts
The session, titled "Technology for Non-technical Experts", is designed to introduce non-technical participants to key concepts in digital technologies, particularly in the context of Industry 4.0 and digital transformation in manufacturing. The session is led by Elina Annanperä, from the University of Oulu, Finland.
Key Learning Areas
1. Digitalization
- Digitalization transforms analog processes into digital ones, enhancing efficiency and accessibility and enabling new services, products, and business models, especially in sectors like media, retail, and manufacturing.
- Digital transformation creates value through innovations
2. Industry 4.0
- Refers to the fourth industrial revolution, integrating digital technologies into manufacturing and the evolution from manual labor to automation and interconnected smart factories.
- It includes cyber-physical systems and emphasizes human-machine collaboration and real-time data use.
3. Data and Big Data
- Data is foundational for digital transformation and creating digital solutions.
- Data can be collected from various sources like sensors and user interactions.
- Big data is an extremely large data set, e.g. use of websites, which grows, has various formats, can be structured or unstructured.
- Data in manufacturing is used for analyzing the data to better plan workloads, so the machines operate closer to peak capacity.
- Key challenge is how to get digital data out of old machines and production lines.
4. Artificial Intelligence (AI)
- AI is essentially the science of engineering of making intelligent machines, especially intelligent programs.
- AI uses data to perform tasks such as prediction, classification, and automation.
- Machine learning and deep learning are subsets of AI that enable systems to learn from data without explicit programming.
- Ethical considerations and limitations of generative AI tools like ChatGPT and it cannot be used for criminal purposes.
- AI is used for speech recognition, messaging bots, computer vision and recommendation engines.
5. Internet of Things (IoT)
- IoT is a network of connected devices comprised of sensors, processing ability, software, other technologies that connect and exchange data with other systems over the internet and actuators.
- Industrial IoT (IIoT) enables machine-to-machine communication and machine learning and therefore more efficient and reliable operations in the industry.
- IIoT transforms cyber-physical systems and production processes with the help of big data consisting of real-time data and analytics enabling to automate new tasks.
6. Augmented Reality (AR)
- AR is an interactive experience that combines the real world and computer-generated content for enriching natural environments and experiences.
- AR can be used in the manufacturing industry in many ways e.g. in training, maintenance, and quality assurance.
7. Robotics
- Modern robotics is an essential part of manufacturing processes
- Collaboration robots work with humans e.g. automating ergonomic tasks.
- Mobile robots are autonomous robots that are typically used to move material around the factory
Conclusions
This lecture introduces key technologies in modern industry, focusing on digitalization, Industry 4.0, and the role of data, AI, IoT, and robotics in manufacturing. It emphasizes the importance of understanding technology's impact on business, education, and human roles. Real-world examples from Finnish industry projects illustrate how digital tools enhance efficiency, safety, and innovation.
Sammanfattning
Sammanfattning – Teknik för icke-tekniska experter
Sessionen, med titeln ”Teknik för icke-tekniska experter”, är utformad för att introducera icke-tekniska deltagare till viktiga begrepp inom digital teknik, särskilt i samband med Industri 4.0 och digital transformation inom tillverkningsindustrin. Sessionen leds av Elina Annanperä från Uleåborgs universitet i Finland.
Viktiga lärandeområden
1. Digitalisering
- Digitalisering omvandlar analoga processer till digitala, vilket förbättrar effektiviteten och tillgängligheten och möjliggör nya tjänster, produkter och affärsmodeller, särskilt inom sektorer som media, detaljhandel och tillverkning.
- Digital transformation skapar värde genom innovationer.
2. Industri 4.0
- Avser den fjärde industriella revolutionen, som integrerar digital teknik i tillverkningen och utvecklingen från manuellt arbete till automatisering och sammankopplade smarta fabriker.
- Den omfattar cyberfysiska system och betonar samarbete mellan människa och maskin samt användning av realtidsdata.
3. Data och big data
- Data är grundläggande för digital transformation och skapandet av digitala lösningar.
- Data kan samlas in från olika källor, såsom sensorer och användarinteraktioner.
- Big data är en extremt stor datamängd, t.ex. användning av webbplatser, som växer, har olika format och kan vara strukturerad eller ostrukturerad.
- Data inom tillverkning används för att analysera data för att bättre planera arbetsbelastningen, så att maskinerna arbetar närmare sin maximala kapacitet.
- Den viktigaste utmaningen är hur man får ut digital data från gamla maskiner och produktionslinjer.
4. Artificiell intelligens (AI)
- AI är i grunden vetenskapen om att konstruera intelligenta maskiner, särskilt intelligenta program.
- AI använder data för att utföra uppgifter som förutsägelser, klassificering och automatisering.
- Maskininlärning och djupinlärning är delområden av AI som gör det möjligt för system att lära sig av data utan explicit programmering.
- Etiska överväganden och begränsningar för generativa AI-verktyg som ChatGPT och det kan inte användas för kriminella ändamål.
- AI används för taligenkänning, meddelanderobotar, datorseende och rekommendationsmotorer.
5. Sakernas internet (IoT)
- IoT är ett nätverk av anslutna enheter som består av sensorer, bearbetningskapacitet, programvara och annan teknik som ansluter och utbyter data med andra system via internet och ställdon.
- Industriellt IoT (IIoT) möjliggör maskin-till-maskin-kommunikation och maskininlärning och därmed mer effektiva och tillförlitliga operationer inom industrin.
- IIoT transformerar cyberfysiska system och produktionsprocesser med hjälp av big data bestående av realtidsdata och analyser som möjliggör automatisering av nya uppgifter.
6. Augmented Reality (AR)
- AR är en interaktiv upplevelse som kombinerar den verkliga världen och dator genererat innehåll för att berika naturliga miljöer och upplevelser.
- AR kan användas inom tillverkningsindustrin på många sätt, t.ex. inom utbildning, underhåll och kvalitetssäkring.
7. Robotik
- Modern robotik är en viktig del av tillverkningsprocesserna.
- Samarbetsrobotar arbetar tillsammans med människor, t.ex. för att automatisera ergonomiska uppgifter.
- Mobila robotar är autonoma robotar som vanligtvis används för att flytta material inom fabriken.
Slutsatser
Denna föreläsning introducerar nyckelteknologier i modern industri, med fokus på digitalisering, Industri 4.0 och rollen som data, AI, IoT och robotik spelar inom tillverkning. Den betonar vikten av att förstå teknikens inverkan på näringslivet, utbildning och människors roller. Verkliga exempel från finska industriprojekt illustrerar hur digitala verktyg förbättrar effektivitet, säkerhet och innovation.
Tiivistelmä suomeksi
Tiivistelmä – Teknologia ei-teknisille asiantuntijoille
”Teknologia ei-teknisille asiantuntijoille” tarjoaa käytännönläheisen katsauksen digitaaliteknologian keskeisiin käsitteisiin erityisesti Teollisuus 4.0:n ja valmistusteollisuuden digitaalisen muutoksen näkökulmasta. Koulutuksen vetäjänä toimi Elina Annanperä (Oulun yliopisto).
Keskeiset oppimiskohteet
1. Digitalisaatio
- Digitalisaatio muuttaa analogiset prosessit digitaalisiksi, parantaa tehokkuutta ja saatavuutta sekä asiakaskokemusta.
- Mahdollistaa uusia palveluita, tuotteita ja liiketoimintamalleja erityisesti media-, vähittäiskauppa- ja valmistusteollisuuden aloilla.
- Digitaalinen transformaatio luo arvoa ennen kaikkea innovaatioiden kautta.
2. Teollisuus 4.0
- Neljäs teollinen vallankumous, jossa digitaaliset teknologiat integroituvat valmistukseen.
- Siirtymä manuaalisesta työstä kohti automaatiota ja älykkäitä, toisiinsa kytkeytyviä tehtaita.
- Keskiössä kyberfysikaaliset järjestelmät, ihmisen ja koneen yhteistyö sekä reaaliaikainen datan käyttö.
3. Data ja big data
- Data on digitaalisen transformaation ja digitaalisten ratkaisujen luomisen perusta.
- Kerätään esimerkiksi antureista, tuotantolinjoista ja käyttäjien vuorovaikutuksesta.
- Big data on suuria, monimuotoisia ja jatkuvasti kasvavia tietojoukkoja, joita voidaan hyödyntää tuotannon suunnittelussa ja kapasiteetin optimoinnissa.
- Valmistuksessa dataa käytetään analysoimaan dataa, jotta työkuormia voidaan suunnitella paremmin ja koneet toimivat lähempänä huippukapasiteettiaan.
- Keskeinen haaste on datan kerääminen vanhoista koneista ja järjestelmistä.
4. Tekoäly (AI)
- Tekoäly tarkoittaa älykkäiden ohjelmistojen ja koneiden kehittämistä.
- Tekoäly käyttää dataa suorittaakseen tehtäviä, kuten ennustamista, luokittelua ja automatisointia.
- Koneoppiminen ja syväoppiminen mahdollistavat oppimisen datasta ilman erillistä ohjelmointia.
- Käyttökohteita: puheentunnistus, chat-botit, tietokonenäkö, suositusmoottorit
- Huomioitava myös eettiset näkökulmat ja generatiivisten tekoälytyökalujen (kuten ChatGPT:n) rajoitteet.
5. Esineiden internet (IoT)
- Verkkoon yhdistetyt laitteet, jotka keräävät ja vaihtavat dataa antureiden ja ohjelmistojen avulla.
- Teollinen IoT (IIoT) mahdollistaa koneiden välisen viestinnän ja koneoppimisen hyödyntämisen ja siten tehokkaamman ja luotettavamman toiminnan teollisuudessa.
- Luo edellytyksiä reaaliaikaiselle analytiikalle, automaatiolle ja uusille liiketoimintamalleille.
6. Lisätty todellisuus (AR)
- Interaktiivinen kokemus,jossa reaalimaailmaa rikastetaan digitaalisella sisällöllä.
- AR:ta voidaan käyttää valmistusteollisuudessa monin tavoin, esimerkiksi koulutuksessa, kunnossapidossa ja laadunvarmistuksessa.
7. Robotiikka
- Olennainen osa valmistusprosesseja.
- Yhteistyörobotit (cobots) tukevat ihmisiä esim. ergonomisesti kuormittavissa tehtävissä.
- Liikkuvat robotit ovat itsenäisiä robotteja, ja mahdollistavat materiaalien siirron ja muita logistiikkaprosesseja.
Johtopäätökset
Luento esittelee modernin teollisuuden avainteknologiat keskittyen digitalisaatioon, Teollisuus 4.0:aan, dataan, tekoälyyn, IoT:hen, AR:ään ja robotiikkaan. Se korostaa teknologian ymmärtämisen merkitystä liiketoiminnalle, koulutukselle ja ihmisten rooleille.
Suomalaisista teollisuusprojekteista poimitut esimerkit havainnollistavat, kuinka digitaaliset työkalut voivat parantaa tehokkuutta, turvallisuutta ja innovaatioita.
Riassunto
Riassunto – Tecnologia per esperti non tecnici
La sessione, intitolata “Tecnologia per esperti non tecnici”, è pensata per introdurre i partecipanti non tecnici ai concetti chiave delle tecnologie digitali, in particolare nel contesto dell'Industria 4.0 e della trasformazione digitale nel settore manifatturiero. La sessione è condotta da Elina Annanperä, dell'Università di Oulu, Finlandia.
Aree di apprendimento chiave
1. Digitalizzazione
- La digitalizzazione trasforma i processi analogici in processi digitali, migliorando l'efficienza e l'accessibilità e consentendo nuovi servizi, prodotti e modelli di business, in particolare in settori come i media, la vendita al dettaglio e la produzione.
- La trasformazione digitale crea valore attraverso l'innovazione.
2. Industria 4.0
- Si riferisce alla quarta rivoluzione industriale, che integra le tecnologie digitali nella produzione e l'evoluzione dal lavoro manuale all'automazione e alle fabbriche intelligenti interconnesse.
- Comprende i sistemi cyber-fisici e pone l'accento sulla collaborazione uomo-macchina e sull'uso dei dati in tempo reale.
3. Dati e Big Data
- I dati sono fondamentali per la trasformazione digitale e la creazione di soluzioni digitali.
- I dati possono essere raccolti da varie fonti, come sensori e interazioni degli utenti.
- I big data sono insiemi di dati estremamente grandi, ad esempio l'utilizzo dei siti web, che crescono, hanno vari formati e possono essere strutturati o non strutturati.
- I dati nella produzione vengono utilizzati per analizzare i dati al fine di pianificare meglio i carichi di lavoro, in modo che le macchine funzionino più vicino alla capacità massima.
- La sfida principale è come ottenere dati digitali da macchine e linee di produzione obsolete.
4. Intelligenza artificiale (AI)
- L'AI è essenzialmente la scienza dell'ingegneria che si occupa di realizzare macchine intelligenti, in particolare programmi intelligenti.
- L'AI utilizza i dati per eseguire compiti quali la previsione, la classificazione e l'automazione.
- L'apprendimento automatico e l'apprendimento profondo sono sottoinsiemi dell'AI che consentono ai sistemi di apprendere dai dati senza una programmazione esplicita.
- Considerazioni etiche e limitazioni degli strumenti di AI generativa come ChatGPT e impossibilità di utilizzo per scopi criminali.
- L'IA viene utilizzata per il riconoscimento vocale, i bot di messaggistica, la visione artificiale e i motori di raccomandazione.
5. Internet delle cose (IoT)
- L'IoT è una rete di dispositivi connessi composta da sensori, capacità di elaborazione, software e altre tecnologie che si connettono e scambiano dati con altri sistemi tramite Internet e attuatori.
- L'IoT industriale (IIoT) consente la comunicazione tra macchine e l'apprendimento automatico, garantendo così operazioni più efficienti e affidabili nel settore.
- L'IIoT trasforma i sistemi cyber-fisici e i processi di produzione con l'aiuto dei big data, costituiti da dati e analisi in tempo reale che consentono di automatizzare nuove attività.
6. Realtà aumentata (AR)
- L'AR è un'esperienza interattiva che combina il mondo reale e i contenuti generati dal computer per arricchire gli ambienti naturali e le esperienze.
- L'AR può essere utilizzata nell'industria manifatturiera in molti modi, ad esempio nella formazione, nella manutenzione e nella garanzia della qualità.
7. Robotica
- La robotica moderna è una parte essenziale dei processi di produzione.
- I robot collaborativi lavorano con gli esseri umani, ad esempio automatizzando le attività ergonomiche.
- I robot mobili sono robot autonomi che vengono tipicamente utilizzati per spostare materiali all'interno della fabbrica.
Conclusioni
Questa lezione introduce le tecnologie chiave dell'industria moderna, concentrandosi sulla digitalizzazione, l'Industria 4.0 e il ruolo dei dati, dell'intelligenza artificiale, dell'IoT e della robotica nella produzione. Sottolinea l'importanza di comprendere l'impatto della tecnologia sul business, sull'istruzione e sui ruoli umani. Esempi reali tratti da progetti industriali finlandesi illustrano come gli strumenti digitali migliorino l'efficienza, la sicurezza e l'innovazione.
Résumé exécutif
Illustration only
Executive Summary – L’IA pour les managers
Informations de base
Cette session de formation fait partie du Reboot Skills Project et se concentre sur l’utilisation de l’intelligence artificielle (IA) dans les contextes d’affaires, en particulier pour le personnel non technique et les managers. La session a été animée par la Dr Elina Annanperä, maître de conférences et chercheuse à l’Université d’Oulu, spécialisée en génie logiciel et en systèmes d’information. La Dr Annanperä a présenté un aperçu complet de la pertinence de l’IA, de son potentiel et des stratégies pratiques de mise en œuvre pour les entreprises.
Domaines clés d’apprentissage
Comprendre l’IA et son engouement :
- L’IA est alimentée par la disponibilité des données et la puissance de calcul.
- L’IA est la technologie la plus influente de notre époque.
- L’adoption de l’IA a augmenté de façon spectaculaire dans le monde entier grâce à l’IA générative.
Impact de l’IA générative :
- La recherche open source en IA est actuellement très active.
- La majorité des modèles d’IA sont produits par des entreprises, principalement aux États-Unis (40) puis en Chine (15).
- La majorité des brevets en IA proviennent de Chine (61,1 %), suivie des États-Unis (20,9 %).
- Des réductions de coûts et des augmentations de revenus sont rapportées grâce à l’IA.
- Les impacts environnementaux sont contradictoires.
- L’utilisation non éthique de l’IA progresse rapidement.
- La gouvernance de l’IA se développe.
- L’IA devient plus efficace, plus abordable et plus accessible.
IA générative vs. IA traditionnelle :
- L’IA générative se concentre sur la recherche de motifs et peut créer de nouveaux contenus originaux à partir de données non étiquetées, mais elle est imprévisible et sujette aux biais.
- L’IA traditionnelle utilise des modèles basés sur des règles avec des données étiquetées et structurées ; elle permet des prédictions et des décisions précises, mais le manque de diversité dans les données d’entraînement limite les performances.
Approche générale pour l’utilisation de l’IA :
- Identifier et prioriser les services intensifs en données adaptés à l’entreprise.
- Collecter et préparer les données.
- Construire l’analyse.
- Valider l’application et tirer des conclusions sur le potentiel commercial.
- Mettre en œuvre et déployer.
Exemple : Améliorer les données IoT avec l’apprentissage automatique :
- Une entreprise de fabrication a amélioré les données de capteurs de grues grâce au machine learning.
- Des outils comme Amazon SageMaker et CloudWatch ont été évalués et mis en œuvre.
- Les modèles de machine learning ont surpassé les méthodes statistiques de base dans la détection des anomalies.
- Il faut noter que les modèles ML nécessitent un investissement initial plus élevé ; la scalabilité doit être vérifiée et le choix des outils et modèles exige une expertise technique.
Modèles de maturité de l’IA :
- Divers modèles (par ex. Gartner, IBM, McKinsey) aident à évaluer la préparation à l’IA.
- L’AI Index de l’Université d’Oulu comprend six dimensions : données, technologie, processus, produits et services, compétences et IA comme ressource.
- L’indice inclut quatre niveaux de maturité allant de la « prise de conscience » à « l’IA comme partie intégrante de l’identité ».
IA intégrée aux opérations (ML Ops) :
- Les entreprises maintiennent, mettent à jour et surveillent plusieurs algorithmes ML avec l’aide des ML Ops.
- L’accent est mis sur la construction de concepts, l’apport d’expertise et la préparation du système selon les directives d’implémentation.
Conclusions
La formation a souligné que l’IA n’est pas seulement un changement technologique mais une transformation stratégique des affaires. Une adoption réussie de l’IA requiert :
- Une stratégie IA avec domaines d’application potentiels, cas d’usage et business cases préparés.
- L’identification des défis liés à l’utilisation des données, nécessitant une infrastructure de données et des compétences techniques.
- La clarification de l’objectif, car certains modèles fonctionnent mieux avec certains types de données.
- Des attentes réalistes, car les algorithmes d’IA ne peuvent jamais être exacts à 100 %.
- La connaissance du domaine d’application et la collaboration avec d’autres acteurs de l’écosystème pour exploiter les données partagées et développer des partenariats commerciaux.
Samenvatting
Executive Summary – Technologie voor niet-technische experts
De sessie, getiteld "Technology for Non-technical Experts", is bedoeld om niet-technische deelnemers kennis te laten maken met kernbegrippen van digitale technologieën, met name in de context van Industrie 4.0 en digitale transformatie in de maakindustrie. De sessie wordt geleid door Elina Annanperä van de Universiteit van Oulu, Finland.
Belangrijkste leerpunten
- Digitalisering
- Digitalisering zet analoge processen om in digitale processen, verhoogt de efficiëntie en toegankelijkheid en maakt nieuwe diensten, producten en bedrijfsmodellen mogelijk, vooral in sectoren zoals media, detailhandel en productie.
- Digitale transformatie creëert waarde door innovaties.
- Industrie 4.0
- Verwijst naar de vierde industriële revolutie: de integratie van digitale technologieën in productie en de evolutie van handarbeid naar automatisering en onderling verbonden slimme fabrieken.
- Omvat cyber-fysieke systemen en legt nadruk op samenwerking tussen mens en machine en het gebruik van realtime data.
- Data en Big Data
- Data vormt de basis voor digitale transformatie en het creëren van digitale oplossingen.
- Data kan worden verzameld uit diverse bronnen, zoals sensoren en gebruikersinteracties.
- Big Data betreft extreem grote datasets, zoals websitegebruik, die groeien, verschillende formaten hebben en zowel gestructureerd als ongestructureerd kunnen zijn.
- In de maakindustrie wordt data gebruikt om werklasten beter te plannen, zodat machines dichter bij hun maximale capaciteit opereren.
- Een belangrijke uitdaging is het ontsluiten van digitale data uit oude machines en productielijnen.
- Kunstmatige Intelligentie (AI)
- AI is in wezen de wetenschap en techniek om intelligente machines, met name intelligente programma’s, te bouwen.
- AI gebruikt data om taken uit te voeren zoals voorspelling, classificatie en automatisering.
- Machine learning en deep learning zijn deelgebieden van AI die systemen in staat stellen te leren van data zonder expliciete programmering.
- Ethische overwegingen en beperkingen van generatieve AI-tools zoals ChatGPT – het mag niet worden gebruikt voor criminele doeleinden.
- AI wordt toegepast in spraakherkenning, chatbots, computervisie en aanbevelingssystemen.
- Internet of Things (IoT)
- IoT is een netwerk van verbonden apparaten met sensoren, verwerkingscapaciteit, software en andere technologieën die gegevens uitwisselen met andere systemen via het internet, vaak inclusief actuatoren.
- Industrial IoT (IIoT) maakt machine-tot-machine-communicatie en machine learning mogelijk en zorgt zo voor efficiëntere en betrouwbaardere industriële operaties.
- IIoT transformeert cyber-fysieke systemen en productieprocessen met behulp van big data, bestaande uit realtime gegevens en analyses, waarmee nieuwe taken geautomatiseerd kunnen worden.
- Augmented Reality (AR)
- AR is een interactieve ervaring die de echte wereld combineert met door computers gegenereerde inhoud en zo natuurlijke omgevingen en ervaringen verrijkt.
- In de maakindustrie kan AR op vele manieren worden ingezet, bijvoorbeeld in training, onderhoud en kwaliteitsborging.
- Robotica
- Moderne robotica is een essentieel onderdeel van productieprocessen.
- Collaboratieve robots werken samen met mensen, bijvoorbeeld door taken op een ergonomische manier te automatiseren.
- Mobiele robots zijn autonome robots die doorgaans worden gebruikt om materiaal door de fabriek te verplaatsen.
Conclusies
Deze lezing introduceert de belangrijkste technologieën in de moderne industrie, met nadruk op digitalisering, Industrie 4.0 en de rol van data, AI, IoT en robotica in de maakindustrie. Ze benadrukt het belang van inzicht in de impact van technologie op bedrijfsvoering, onderwijs en menselijke rollen. Voorbeelden uit de Finse industrie laten zien hoe digitale hulpmiddelen efficiëntie, veiligheid en innovatie bevorderen.
Expert: Dr Maria Martinmikko-Blue, University of Oulu
Executive Summary - Fundamentals of Sustainability in Wireless Networking
The course titled "Fundamentals of Sustainability in Wireless Networking" introduces sustainability principles within the context of Information and Communication Technologies (ICTs), with a focus on wireless communication systems. The course explores key sustainability principles, concepts, and indicators, emphasizing the triple bottom line: economic, social, and environmental sustainability. The course was delivered by Maria Martinmikko-Blue as part of the Reboot Skills Project, aiming to raise awareness and understanding of sustainability in ICT.
Key Learning Areas
1. Sustainability Frameworks
- Sustainable development is defined as meeting present needs without compromising future generations.
- Triple Bottom Line: Economic, social, and environmental sustainability.
- UN Sustainable Development Goals (SDGs): ICTs are linked to multiple SDG targets and indicators.
- Standardization Bodies: ITU, GRI, and European Commission initiatives provide frameworks and metrics.
- ICTs are increasingly adopting sustainability frameworks, though trade-offs often exist between environmental goals and economic feasibility.
2. Environmental Indicators
- Energy-related indicators include Energy Consumption & Efficiency: Differentiated and measured separately.
- Climate-related indicators relate to Carbon Emissions: Scope 1 (direct), Scope 2 (indirect), Scope 3 (product use).
- Environment-related indicators include e.g. E-waste and device lifecycle issues are major concerns, with low recycling rates and short device usage lifespans contributing to environmental burdens.
- Very little information is collected in most European countries
3. Social and Economic Sustainability
- Digital inclusion is vital—ensuring access to devices, services, infrastructure, and digital skills.
- Security & Privacy: Ethical and inclusive digital environments.
- Economic sustainability involves creating profitable yet environmentally responsible business models.
- Tools like the Global Reporting Initiative (GRI) and ITU standards (ITU-T Rec. L 1480) help organizations assess and report sustainability impacts.
4. Case Examples & Applications
- Examples from the GSMA (trade association for the operators and mobile infrastructure vendors), European Commission, and Nokia illustrate industry efforts in sustainability reporting and energy footprint analysis.
- GSMA example: Have done yearly reports of mobile communication to sustainability and report energy consumption shares by operation areas.
- European Commission example: Gave energy footprints of typical digital behaviors (e.g., streaming, gaming) and recommendations on how to save energy. Best Practices include reducing email attachments, using fixed networks, lowering video resolution.
- Nokia example: Prepared a report ‘People and Planet 2023’ based on GRI standards
- Other examples highlight e-waste as a significant issue, connect 6G with the UN Sustainable Development Goals through existing indicators, propose a framework encompassing overarching design criteria for 6G, emphasize the role of 6G as a key enabler of sustainability across environmental, social, and economic dimensions, introduce the 6R approach to sustainability, and advocate for sustainable spectrum management.
Conclusions
- Sustainability in ICT is multifaceted, requiring integration of environmental, social, and economic considerations.
- Standardized metrics and reporting are essential for transparency and improvement.
- End-user behavior plays a significant role in environmental impact, however end-user awareness of digital behavior impacts is limited.
- 6G and future technologies must embed sustainability as a core design principle.
- Policy and regulation (e.g., spectrum obligations) can drive equitable and sustainable access.
- Data gaps remain, especially in environmental monitoring across European countries.
- Collaboration across sectors—industry, academia, regulators—is key to advancing sustainability in wireless networking.
Tiivistelmä suomeksi
Tiivistelmä – Langattomien verkkojen kestävyyden perusteet
Koulutus ”Langattomien verkkojen kestävyyden perusteet” esittelee kestävyyden periaatteet tieto- ja viestintätekniikan (ICT) kontekstissa, keskittyen langattomiin viestintäjärjestelmiin. Koulutuksessa tutkitaan keskeisiä kestävyyden periaatteita, käsitteitä ja indikaattoreita, painottaen kolmea ulottuvuutta: taloudellista, sosiaalista ja ympäristöllistä kestävyyttä.
Koulutuksen vetäjänä toimi Maria Martinmikko-Blue, ja se järjestettiin osana Reboot Skills -hanketta, jonka tavoitteena on lisätä tietoisuutta ja ymmärrystä ICT:n kestävyydestä.
Keskeiset oppimisen alueet
1. Kestävyyden viitekehykset
- Kestävä kehitys: nykyisten tarpeiden tyydyttäminen tulevia sukupolvia vaarantamatta.
- Ulottuvuudet: taloudellinen, sosiaalinen ja ympäristöllinen kestävyys.
- YK:n kestävän kehityksen tavoitteet (SDG): ICT linkittyy useisiin tavoitteisiin ja indikaattoreihin.
- Standardointielimet (ITU, GRI, Euroopan komission aloitteet) tarjoavat mittareita ja puitteita.
- ICT hyödyntää yhä enemmän kestävyyden viitekehyksiä, mutta ympäristötavoitteiden ja taloudellisen toteutettavuuden välillä syntyy usein kompromisseja.
2. Ympäristöindikaattorit
- Energiaan liittyvät indikaattorit sisältävät energiankulutuksen ja energiatehokkuuden: ne erotellaan ja mitataan erikseen.
- Ilmastoon liittyvät indikaattorit liittyvät hiilidioksidipäästöihin: Scope 1 (suorat), Scope 2 (epäsuorat), Scope 3 (tuotteiden käyttö).
- Ympäristöön liittyvät indikaattorit sisältävät esimerkiksi sähkö- ja elektroniikkalaiteromun sekä laitteiden elinkaaren ongelmat, jotka ovat merkittäviä huolenaiheita, sillä alhaiset kierrätysasteet ja laitteiden lyhyt käyttöikä lisäävät ympäristökuormitusta.
- Useimmissa Euroopan maissa ympäristötietoa kerätään edelleen vähän.
3. Sosiaalinen ja taloudellinen kestävyys
- Digitaalinen osallisuus: laitteiden, palvelujen, infrastruktuurin ja digitaalisten taitojen saatavuuden varmistaminen.
- Turvallisuus ja yksityisyys: Eettiset ja osallistavat digitaaliset ympäristöt.
- Taloudellinen kestävyys: kannattavat mutta ympäristövastuulliset liiketoimintamallit.
- Työkalut, kuten Global Reporting Initiative (GRI) ja ITU-standardit (ITU-T Rec. L 1480), auttavat organisaatioita arvioimaan ja raportoimaan kestävyyden vaikutuksia.
4. Esimerkit ja sovellukset
- Esimerkit GSMA:lta (operaattoreiden ja mobiili-infrastruktuurin toimittajien ammattijärjestö), Euroopan komissiolta ja Nokialta kuvaavat alan toimia kestävyysraportoinnissa ja energiankulutuksen analysoinnissa.
- GSMA:n esimerkki: vuosittaiset raportit mobiiliviestinnän kestävyydestä ja energiankulutuksesta alueittain.
- Euroopan komissio: digitaalisten toimintojen (esim. suoratoisto, pelaaminen) energiankulutusjäljet ja säästösuositukset, kuten sähköpostiliitteiden vähentäminen ja videon esoluution alentaminen.
- Nokian esimerkki: raportti ”People and Planet 2023” GRI-standardien mukaisesti
- Muut esimerkit: sähköromun ongelmat, 6G:n kytkentä SDG-tavoitteisiin, 6R-lähestymistapa kestävyyteen, taajuuksien kestävä hallinta.
Johtopäätökset
- Standardoidut mittarit ja raportointi ovat välttämättömiä läpinäkyvyyden ja jatkuvan kehittämisen kannalta.
- Loppukäyttäjien käyttäytyminen vaikuttaa merkittävästi ympäristövaikutuksiin, mutta tietoisuus on yhä rajallista.
- Tulevaisuuden teknologioiden, kuten 6G:n, on sisällytettävä kestävyys keskeiseksi suunnitteluperiaatteeksi.
- Politiikka ja sääntely (esim. taajuuksien käyttövelvoitteet) voivat edistää tasapuolista ja kestävää pääsyä.
- Tietojen puutteet – erityisesti ympäristön seurannassa – ovat yhä haaste.
- Teollisuuden, tiedeyhteisön ja sääntelyviranomaisten välinen yhteistyö on ratkaisevaa kestävien langattomien verkkojen kehittämisessä.
Sammanfattning på svenska
Sammanfattning – Grunderna i hållbarhet inom trådlösa nätverk
Kursen med titeln ”Grunderna i hållbarhet inom trådlösa nätverk” introducerar hållbarhetsprinciper inom ramen för informations- och kommunikationsteknik (IKT), med fokus på trådlösa kommunikationssystem. Kursen utforskar viktiga hållbarhetsprinciper, begrepp och indikatorer, med betoning på den tredubbla bottenlinjen: ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Kursen hölls av Maria Martinmikko-Blue som en del av Reboot Skills Project, med målet att öka medvetenheten och förståelsen för hållbarhet inom IKT.
Kursen med titeln "Grundläggande hållbarhetsprinciper i trådlösa nätverk" introducerar hållbarhetsprinciper inom ramen för informations- och kommunikationsteknik (IKT), med fokus på trådlösa kommunikationssystem. Kursen utforskar viktiga hållbarhetsprinciper, koncept och indikatorer, med betoning på den tredubbla slutpunkten: ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Kursen hölls av Maria Martinmikko-Blue som en del av Reboot Skills-projektet, med syftet att öka medvetenheten och förståelsen för hållbarhet inom IKT.
Viktiga lärandeområden
1. Ramverk för hållbarhet
- Hållbar utveckling definieras som att tillgodose dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter.
- Trippelresultat: Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
- FN:s mål för hållbar utveckling (SDG): IKT är kopplat till flera SDG-mål och indikatorer.
- Standardiseringsorgan: ITU, GRI och Europeiska kommissionens initiativ tillhandahåller ramverk och mätvärden.
- IKT antar i allt högre grad hållbarhetsramverk, även om det ofta finns avvägningar mellan miljömål och ekonomisk genomförbarhet.
2. Miljöindikatorer
- Energirelaterade indikatorer inkluderar energiförbrukning och energieffektivitet: differentierade och mätta separat.
- Klimatrelaterade indikatorer avser koldioxidutsläpp: Scope 1 (direkt), Scope 2 (indirekt), Scope 3 (produktanvändning).
- Miljörelaterade indikatorer inkluderar t.ex. E-avfall och frågor om enheters livscykel är stora problem, där låga återvinningsgrader och kort livslängd för enheter bidrar till miljöbelastningen.
- Mycket lite information samlas in i de flesta europeiska länder
3. Social och ekonomisk hållbarhet
- Digital inkludering är avgörande – att säkerställa tillgång till enheter, tjänster, infrastruktur och digitala färdigheter.
- Säkerhet och integritet: Etiska och inkluderande digitala miljöer.
- Ekonomisk hållbarhet innebär att skapa lönsamma men samtidigt miljömässigt ansvarsfulla affärsmodeller.
- Verktyg som Global Reporting Initiative (GRI) och ITU-standarder (ITU-T Rec. L 1480) hjälper organisationer att utvärdera och rapportera hållbarhetspåverkan.
4. Exempel och tillämpningar
- Exempel från GSMA (branschorganisation för operatörer och leverantörer av mobil infrastruktur), Europeiska kommissionen och Nokia illustrerar branschens insatser inom hållbarhetsrapportering och analys av energifotavtryck.
- Exempel från GSMA: Har gjort årliga rapporter om mobilkommunikation och hållbarhet och rapporterar energiförbrukningen per verksamhetsområde.
- Exempel från Europeiska kommissionen: Har redogjort för energifotavtrycket för typiska digitala beteenden (t.ex. streaming, spel) och gett rekommendationer om hur man kan spara energi. Bästa praxis inkluderar att minska antalet e-postbilagor, använda fasta nätverk och sänka videoupplösningen.
- Exempel från Nokia: Har utarbetat en rapport med titeln ”People and Planet 2023” baserad på GRI-standarder
- Andra exempel lyfter fram e-avfall som en viktig fråga, kopplar 6G till FN:s hållbarhetsmål genom befintliga indikatorer, föreslår ett ramverk som omfattar övergripande designkriterier för 6G, betonar 6G:s roll som en viktig faktor för hållbarhet inom miljö, samhälle och ekonomi, introducerar 6R-metoden för hållbarhet och förespråkar hållbar spektrumhantering.
Slutsatser
- Hållbarhet inom IKT är mångfacetterad och kräver integrering av miljömässiga, sociala och ekonomiska hänsyn.
- Standardiserade mått och rapportering är avgörande för transparens och förbättring.
- Slutanvändarnas beteende spelar en viktig roll för miljöpåverkan, men slutanvändarnas medvetenhet om digitala beteendets påverkan är begränsad.
- 6G och framtida teknik måste integrera hållbarhet som en central designprincip.
- Politik och reglering (t.ex. spektrumskyldigheter) kan främja rättvis och hållbar tillgång.
- Det finns fortfarande luckor i data, särskilt när det gäller miljöövervakning i europeiska länder.
- Samarbete mellan olika sektorer – industri, akademi, tillsynsmyndigheter – är avgörande för att främja hållbarhet inom trådlösa nätverk.
Riassunto
Riassunto - Fondamenti di sostenibilità nelle reti wireless
Il corso intitolato “Fondamenti di sostenibilità nelle reti wireless” introduce i principi di sostenibilità nel contesto delle tecnologie dell'informazione e della comunicazione (TIC), con particolare attenzione ai sistemi di comunicazione wireless. Il corso esplora i principi, i concetti e gli indicatori chiave della sostenibilità, sottolineando la tripla bottom line: sostenibilità economica, sociale e ambientale. Il corso è stato tenuto da Maria Martinmikko-Blue nell'ambito del progetto Reboot Skills, con l'obiettivo di aumentare la consapevolezza e la comprensione della sostenibilità nelle TIC.
Aree di apprendimento chiave
1. Quadri di riferimento per la sostenibilità
- Lo sviluppo sostenibile è definito come la soddisfazione dei bisogni attuali senza compromettere le generazioni future.
- Triplice risultato: sostenibilità economica, sociale e ambientale.
- Obiettivi di sviluppo sostenibile (SDG) delle Nazioni Unite: le TIC sono collegate a molteplici obiettivi e indicatori SDG.
- Organismi di standardizzazione: le iniziative dell'ITU, del GRI e della Commissione europea forniscono quadri di riferimento e parametri di misurazione.
- Le TIC stanno adottando sempre più spesso quadri di riferimento per la sostenibilità, anche se spesso esistono compromessi tra gli obiettivi ambientali e la fattibilità economica.
2. Indicatori ambientali
- Gli indicatori relativi all'energia includono il consumo energetico e l'efficienza energetica: differenziati e misurati separatamente.
- Gli indicatori relativi al clima riguardano le emissioni di carbonio: Scope 1 (dirette), Scope 2 (indirette), Scope 3 (utilizzo dei prodotti).
- Gli indicatori relativi all'ambiente includono, ad esempio, i rifiuti elettronici e le questioni relative al ciclo di vita dei dispositivi, che rappresentano preoccupazioni importanti, con bassi tassi di riciclaggio e una breve durata di utilizzo dei dispositivi che contribuiscono all'impatto ambientale.
- Nella maggior parte dei paesi europei vengono raccolte pochissime informazioni
3. Sostenibilità sociale ed economica
- L'inclusione digitale è fondamentale per garantire l'accesso a dispositivi, servizi, infrastrutture e competenze digitali.
- Sicurezza e privacy: ambienti digitali etici e inclusivi.
- La sostenibilità economica implica la creazione di modelli di business redditizi ma responsabili dal punto di vista ambientale.
- Strumenti come la Global Reporting Initiative (GRI) e gli standard ITU (ITU-T Rec. L 1480) aiutano le organizzazioni a valutare e riportare gli impatti sulla sostenibilità.
4. Esempi di casi e applicazioni
- Gli esempi forniti dalla GSMA (associazione di categoria degli operatori e dei fornitori di infrastrutture mobili), dalla Commissione europea e da Nokia illustrano gli sforzi compiuti dal settore nella rendicontazione sulla sostenibilità e nell'analisi dell'impronta energetica.
- Esempio GSMA: ha redatto relazioni annuali sulla comunicazione mobile in materia di sostenibilità e ha riportato le quote di consumo energetico per area operativa.
- Esempio della Commissione Europea: ha fornito l'impronta energetica di comportamenti digitali tipici (ad esempio, streaming, giochi) e raccomandazioni su come risparmiare energia. Le migliori pratiche includono la riduzione degli allegati e-mail, l'utilizzo di reti fisse e la riduzione della risoluzione video.
- Esempio Nokia: ha preparato un rapporto “People and Planet 2023” basato sugli standard GRI
- Altri esempi evidenziano i rifiuti elettronici come una questione significativa, collegano il 6G agli Obiettivi di Sviluppo Sostenibile delle Nazioni Unite attraverso indicatori esistenti, propongono un quadro che comprende criteri di progettazione generali per il 6G, sottolineano il ruolo del 6G come fattore chiave per la sostenibilità in ambito ambientale, sociale ed economico, introducono l'approccio 6R alla sostenibilità e promuovono una gestione sostenibile dello spettro radio.
Conclusioni
- La sostenibilità nelle TIC è multiforme e richiede l'integrazione di considerazioni ambientali, sociali ed economiche.
- Metriche e rendicontazione standardizzate sono essenziali per la trasparenza e il miglioramento.
- Il comportamento degli utenti finali gioca un ruolo significativo nell'impatto ambientale; tuttavia, la consapevolezza degli utenti finali dell'impatto del comportamento digitale è limitata.
- Il 6G e le tecnologie future devono integrare la sostenibilità come principio fondamentale di progettazione.
- Le politiche e le normative (ad esempio, gli obblighi relativi allo spettro radio) possono favorire un accesso equo e sostenibile.
- Permangono lacune nei dati, in particolare nel monitoraggio ambientale nei paesi europei.
- La collaborazione tra i vari settori (industria, mondo accademico, autorità di regolamentazione) è fondamentale per promuovere la sostenibilità nelle reti wireless.
Résumé exécutif
Résumé - Principes fondamentaux de la durabilité dans les réseaux sans fil
Le cours intitulé « Principes fondamentaux de la durabilité dans les réseaux sans fil » présente les principes de durabilité dans le contexte des technologies de l'information et de la communication (TIC), en mettant l'accent sur les systèmes de communication sans fil. Le cours explore les principes, concepts et indicateurs clés de la durabilité, en mettant l'accent sur le triple résultat : la durabilité économique, sociale et environnementale. Ce cours a été dispensé par Maria Martinmikko-Blue dans le cadre du projet Reboot Skills, qui vise à sensibiliser et à mieux faire comprendre la durabilité dans les TIC.
Principaux domaines d'apprentissage
1. Cadres de durabilité
- Le développement durable est défini comme la satisfaction des besoins actuels sans compromettre les générations futures.
- Triple résultat : durabilité économique, sociale et environnementale.
- Objectifs de développement durable (ODD) des Nations unies : les TIC sont liées à plusieurs cibles et indicateurs des ODD.
- Organismes de normalisation : les initiatives de l'UIT, de la GRI et de la Commission européenne fournissent des cadres et des mesures.
- Les TIC adoptent de plus en plus des cadres de durabilité, bien qu'il existe souvent des compromis entre les objectifs environnementaux et la faisabilité économique.
2. Indicateurs environnementaux
- Les indicateurs liés à l'énergie comprennent la consommation et l'efficacité énergétiques : différenciées et mesurées séparément.
- Les indicateurs liés au climat concernent les émissions de carbone : scope 1 (directes), scope 2 (indirectes), scope 3 (utilisation des produits).
- Les indicateurs liés à l'environnement comprennent, par exemple, les déchets électroniques et les questions relatives au cycle de vie des appareils, qui constituent des préoccupations majeures, les faibles taux de recyclage et la courte durée de vie des appareils contribuant à la pollution de l'environnement.
- Très peu d'informations sont collectées dans la plupart des pays européens
3. Durabilité sociale et économique
- L'inclusion numérique est essentielle : elle garantit l'accès aux appareils, aux services, aux infrastructures et aux compétences numériques.
- Sécurité et confidentialité : environnements numériques éthiques et inclusifs.
- La durabilité économique implique la création de modèles commerciaux rentables mais respectueux de l'environnement.
- Des outils tels que la Global Reporting Initiative (GRI) et les normes de l'UIT (UIT-T Rec. L 1480) aident les organisations à évaluer et à rendre compte de leur impact en matière de durabilité.
4. Exemples de cas et applications
- Des exemples provenant de la GSMA (association professionnelle des opérateurs et des fournisseurs d'infrastructures mobiles), de la Commission européenne et de Nokia illustrent les efforts de l'industrie en matière de reporting sur la durabilité et d'analyse de l'empreinte énergétique.
- Exemple de la GSMA : a réalisé des rapports annuels sur la communication mobile et la durabilité et rend compte de la part de la consommation d'énergie par zone d'activité.
- Exemple de la Commission européenne : elle a fourni l'empreinte énergétique de comportements numériques typiques (par exemple, le streaming, les jeux) et des recommandations sur la manière d'économiser l'énergie. Les meilleures pratiques comprennent la réduction des pièces jointes aux e-mails, l'utilisation de réseaux fixes et la diminution de la résolution vidéo.
- Exemple de Nokia : elle a préparé un rapport intitulé « People and Planet 2023 » basé sur les normes GRI
- D'autres exemples soulignent l'importance des déchets électroniques, relient la 6G aux objectifs de développement durable des Nations Unies à l'aide d'indicateurs existants, proposent un cadre englobant des critères de conception généraux pour la 6G, soulignent le rôle de la 6G en tant que catalyseur clé de la durabilité dans les dimensions environnementale, sociale et économique, introduisent l'approche 6R de la durabilité et plaident en faveur d'une gestion durable du spectre.
Conclusions
- La durabilité dans les TIC est multiforme et nécessite l'intégration de considérations environnementales, sociales et économiques.
- Des mesures et des rapports standardisés sont essentiels pour garantir la transparence et l'amélioration.
- Le comportement des utilisateurs finaux joue un rôle important dans l'impact environnemental, mais la sensibilisation des utilisateurs finaux à l'impact de leur comportement numérique est limitée.
- La 6G et les technologies futures doivent intégrer la durabilité comme principe de conception fondamental.
- Les politiques et la réglementation (par exemple, les obligations en matière de spectre) peuvent favoriser un accès équitable et durable.
- Des lacunes persistent dans les données, en particulier en ce qui concerne la surveillance environnementale dans les pays européens.
- La collaboration entre les différents secteurs (industrie, universités, régulateurs) est essentielle pour faire progresser la durabilité dans les réseaux sans fil.
Samenvatting
Samenvatting - Grondbeginselen van duurzaamheid in draadloze netwerken
Inleiding
De cursus ‘Grondbeginselen van duurzaamheid in draadloze netwerken’ introduceert duurzaamheidsprincipes in de context van informatie- en communicatietechnologieën (ICT), met een focus op draadloze communicatiesystemen. De cursus behandelt belangrijke duurzaamheidsprincipes, -concepten en -indicatoren, met de nadruk op de drie pijlers: economische, sociale en ecologische duurzaamheid. De cursus werd gegeven door Maria Martinmikko-Blue als onderdeel van het Reboot Skills Project, dat tot doel heeft het bewustzijn en begrip van duurzaamheid in ICT te vergroten.
Belangrijkste leergebieden
1. Duurzaamheidskaders
- Duurzame ontwikkeling wordt gedefinieerd als het voorzien in de behoeften van het heden zonder de toekomstige generaties in gevaar te brengen.
- Drievoudige bottom line: economische, sociale en ecologische duurzaamheid.
- Duurzame ontwikkelingsdoelstellingen (SDG's) van de VN: ICT is gekoppeld aan meerdere SDG-doelstellingen en -indicatoren.
- Normalisatie-instanties: Initiatieven van de ITU, GRI en de Europese Commissie bieden kaders en meetcriteria.
- ICT maakt steeds vaker gebruik van duurzaamheidskaders, hoewel er vaak een afweging moet worden gemaakt tussen milieudoelstellingen en economische haalbaarheid.
2. Milieu-indicatoren
- Energiegerelateerde indicatoren omvatten energieverbruik en -efficiëntie: gedifferentieerd en afzonderlijk gemeten.
- Klimaatgerelateerde indicatoren hebben betrekking op koolstofemissies: Scope 1 (direct), Scope 2 (indirect), Scope 3 (productgebruik).
- Milieugerelateerde indicatoren omvatten bijvoorbeeld E-afval en de levenscyclus van apparaten zijn belangrijke aandachtspunten, waarbij lage recyclingpercentages en een korte levensduur van apparaten bijdragen aan de milieubelasting.
- In de meeste Europese landen wordt zeer weinig informatie verzameld
3. Sociale en economische duurzaamheid
- Digitale inclusie is van cruciaal belang: toegang tot apparaten, diensten, infrastructuur en digitale vaardigheden moet worden gewaarborgd.
- Beveiliging en privacy: ethische en inclusieve digitale omgevingen.
- Economische duurzaamheid houdt in dat er winstgevende maar milieuvriendelijke bedrijfsmodellen worden gecreëerd.
- Hulpmiddelen zoals het Global Reporting Initiative (GRI) en ITU-normen (ITU-T Rec. L 1480) helpen organisaties bij het beoordelen en rapporteren van duurzaamheidseffecten.
4. Voorbeelden en toepassingen
- Voorbeelden van de GSMA (brancheorganisatie voor operators en leveranciers van mobiele infrastructuur), de Europese Commissie en Nokia illustreren de inspanningen van de sector op het gebied van duurzaamheidsrapportage en analyse van de energievoetafdruk.
- Voorbeeld van de GSMA: jaarlijkse rapportages over mobiele communicatie en duurzaamheid en rapportages over het energieverbruik per bedrijfsgebied.
- Voorbeeld van de Europese Commissie: heeft de energievoetafdruk van typisch digitaal gedrag (bijv. streaming, gaming) weergegeven en aanbevelingen gedaan om energie te besparen. Best practices zijn onder meer het verminderen van e-mailbijlagen, het gebruik van vaste netwerken en het verlagen van de videoresolutie.
- Voorbeeld van Nokia: heeft een rapport opgesteld met de titel ‘People and Planet 2023’ op basis van GRI-normen
- Andere voorbeelden benadrukken e-afval als een belangrijk probleem, verbinden 6G met de duurzame ontwikkelingsdoelstellingen van de VN via bestaande indicatoren, stellen een kader voor met overkoepelende ontwerpcriteria voor 6G, benadrukken de rol van 6G als belangrijke factor voor duurzaamheid op milieu-, sociaal en economisch gebied, introduceren de 6R-benadering van duurzaamheid en pleiten voor duurzaam spectrumbeheer.
Conclusies
- Duurzaamheid in ICT is veelzijdig en vereist integratie van milieu-, sociale en economische overwegingen.
- Gestandaardiseerde meetmethoden en rapportage zijn essentieel voor transparantie en verbetering.
- Het gedrag van eindgebruikers speelt een belangrijke rol in de milieu-impact, maar het bewustzijn van eindgebruikers over de impact van digitaal gedrag is beperkt.
- 6G en toekomstige technologieën moeten duurzaamheid als een kernprincipe in hun ontwerp integreren.
- Beleid en regelgeving (bijvoorbeeld spectrumverplichtingen) kunnen een eerlijke en duurzame toegang bevorderen.
- Er blijven nog steeds hiaten in de gegevens, met name op het gebied van milieumonitoring in Europese landen.
- Samenwerking tussen verschillende sectoren – industrie, academische wereld, regelgevende instanties – is essentieel voor het bevorderen van duurzaamheid in draadloze netwerken.
Expert: Tim Crowe, WorxFlo Ireland and Benjamin Maveau, Flanders Make, Belgium
Executive Summary: Data Analytics for Business Performance: A Round Table Discussion
Presented by Tim Crowe (WorxFlo, Ireland), Benjamin Maveau (Flanders Make, Belgium), Moderated by Prof. Martin Hayes (University of Limerick)
Introduction
This recorded roundtable masterclass, “Data Analytics for Business Performance,” is part of the Reboot Skills initiative funded by Digital Europe. The session was hosted by the University of Limerick and features practical insights from two leading contributors in the field of data-driven innovation for manufacturing and service industries: Tim Crowe, CEO of WorxFlo (Ireland), and Benjamin Maveau from Flanders Make (Belgium). Moderated by Professor Martin Hayes (University of Limerick), the session offers a dynamic, conversational exploration of how real-world businesses can use data analytics to enhance operational performance, efficiency, and decision-making.
Key Learning Areas
- How to Use Data Analytics for Production Scheduling
Benjamin presents a case study from Flanders Make on optimizing complex scheduling in a flexible manufacturing system (FMS). Viewers will learn how predictive models and real-time data can improve delivery accuracy and employee satisfaction in settings with high variability, such as sheltered workplaces.
- Building a Scalable Data Architecture
Learn about the importance of ETL (Extract, Transform, Load) pipelines and centralised databases to unify fragmented data sources, ensuring clean, reliable, and actionable data for analytics and business intelligence.
- Real-World Digital Transformation Journey
Tim Crowe shares a compelling case study of a traditional Irish manufacturing firm that transitioned from outdated systems to a fully digital, data-driven environment. This segment illustrates the practical steps, cultural resistance, and simple but powerful dashboards that helped drive productivity and eliminate order backlogs.
- Human-Centric Data Analytics
The session highlights the importance of engaging end-users: machine operators, analysts, and managers: early and often in data transformation efforts. Techniques for ensuring adoption and trust in the data, such as interface design and meaningful visualisation, are discussed.
- Data Quality, Cleansing, and Validation
Participants will gain insight into how poor-quality data undermines decision-making and how data cleansing, particularly engaging subject matter experts, is essential to building trustworthy analytics systems.
- The Future Role of AI in Business Operations
The roundtable closes with a discussion on the realistic integration of AI into business systems, including the need for clean, structured data and practical applications such as predictive ordering, customer insights, and natural language queries over company datasets.
Conclusion
By watching this session, viewers will gain practical knowledge on how to plan, implement, and sustain data analytics initiatives that genuinely improve business performance. The expert speakers combine technical depth with hands-on experience, offering valuable lessons for companies of all sizes—whether they are just beginning their data journey or seeking to integrate AI for strategic advantage. This masterclass is especially valuable for SMEs, digital transformation managers, data analysts, and decision-makers exploring data-driven growth.
Tiivistelmä
Tiivistelmä: Data-analytiikka liiketoiminnan suorituskyvyn parantamiseksi: pyöreän pöydän keskustelu
Puhujat: Tim Crowe (WorxFlo, Irlanti), Benjamin Maveau (Flanders Make, Belgia), Moderaattori: prof. Martin Hayes (Limerickin yliopisto)
Johdanto
Tämä tallennettu pyöreän pöydän keskustelu, ”Data-analytiikka liiketoiminnan suorituskyvyn parantamiseksi”, on osa Digital Europen rahoittamaa Reboot Skills -aloitetta. Istunnon isännöi Limerickin yliopisto, ja siinä esitetään käytännönläheisiä näkemyksiä kahdelta johtavalta toimijalta valmistavan teollisuuden ja palvelualojen data-ajattelun innovaatioiden alalla: Tim Crowe, WorxFlo:n toimitusjohtaja (Irlanti), ja Benjamin Maveau Flanders Makesta (Belgia). Professori Martin Hayesin (Limerickin yliopisto) moderoimassa istunnossa keskustellaan, miten todelliset yritykset voivat käyttää data-analytiikkaa parantaakseen operatiivista suorituskykyä, tehokkuutta ja päätöksentekoa.
Tärkeimmät oppimiskohteet
1. Data-analytiikan käyttö tuotannon aikataulutuksessa
Benjamin esittelee Flanders Maken tapaustutkimuksen, jossa optimoidaan monimutkaista aikataulutusta joustavassa valmistusjärjestelmässä (FMS). Katsojat oppivat, kuinka ennustemallit ja reaaliaikaiset tiedot voivat parantaa toimitusten tarkkuutta ja työntekijöiden tyytyväisyyttä vaihtelevissa ympäristöissä, kuten suojatuissa työpaikoissa.
2. Skaalautuvan data-arkkitehtuurin rakentaminen
Opi ETL-putkien (Extract, Transform, Load) ja keskitettyjen tietokantojen merkityksestä hajanaisten tietolähteiden yhdistämisessä, jotta analytiikkaan ja liiketoimintatiedon hallintaan saadaan puhdasta, luotettavaa ja käyttökelpoista dataa.
3. Digitaalisen muutoksen matka todellisessa maailmassa
Tim Crowe esittelee mielenkiintoisen tapaustutkimuksen perinteisestä irlantilaisesta valmistusyrityksestä, joka siirtyi vanhentuneista järjestelmistä täysin digitaaliseen, datavetoiseen ympäristöön. Tässä osassa kuvataan käytännön toimet, kulttuurinen vastarinta ja yksinkertaiset mutta tehokkaat hallintapaneelit, jotka auttoivat parantamaan tuottavuutta ja poistamaan tilausruuhkat.
4. Ihmiskeskeinen data-analytiikka
Istunnossa korostetaan loppukäyttäjien, kuten koneenkäyttäjien, analyytikoiden ja johtajien, osallistumisen tärkeyttä datan muuntamisen alkuvaiheessa ja sen aikana. Keskustelussa käsitellään tekniikoita, kuten käyttöliittymän suunnittelu ja mielekäs visualisointi, joilla varmistetaan datan käyttöönotto ja luottamus dataan.
5. Datan laatu, puhdistus ja validointi
Osallistujat saavat käsityksen siitä, kuinka huonolaatuinen data heikentää päätöksentekoa ja kuinka datan puhdistus, erityisesti alan asiantuntijoiden osallistuminen, on olennaista luotettavien analytiikkajärjestelmien rakentamisessa.
6. Tekoälyn tulevaisuuden rooli liiketoiminnassa
Pyöreän pöydän keskustelu päättyy keskusteluun tekoälyn realistisesta integroinnista liiketoimintajärjestelmiin, mukaan lukien puhtaan, jäsenneltyjen tietojen tarve ja käytännön sovellukset, kuten ennakoiva tilaaminen, asiakastiedot ja luonnollisen kielen kyselyt yrityksen tietokannoista.
Johtopäätös
Tämän istunnon katsomalla katsojat saavat käytännön tietoa siitä, miten suunnitella, toteuttaa ja ylläpitää data-analyysihankkeita, jotka aidosti parantavat liiketoiminnan suorituskykyä. Asiantuntijapuhujat yhdistävät teknisen syvällisyyden käytännön kokemukseen ja tarjoavat arvokkaita oppeja kaiken kokoisille yrityksille – riippumatta siitä, ovatko ne vasta aloittamassa datamatkansa vai pyrkivätkö ne integroimaan tekoälyn strategisen edun saavuttamiseksi. Tämä koulutustallenne on erityisen arvokas pk-yrityksille, digitaalisen muutoksen johtajille, data-analyytikoille ja päätöksentekijöille, jotka tutkivat datavetoista kasvua.
Sammanfattning
Sammanfattning: Dataanalys för affärsresultat: En rundabordssamtal
Presenterat av Tim Crowe (WorxFlo, Irland), Benjamin Maveau (Flanders Make, Belgien), modererat av professor Martin Hayes (University of Limerick)
Inledning
Denna inspelade rundabordskonferens, ”Dataanalys för affärsresultat”, är en del av initiativet Reboot Skills som finansieras av Digital Europe. Sessionen arrangerades av University of Limerick och innehåller praktiska insikter från två ledande aktörer inom datadriven innovation för tillverknings- och serviceindustrin: Tim Crowe, VD för WorxFlo (Irland), och Benjamin Maveau från Flanders Make (Belgien). Sessionen modereras av professor Martin Hayes (University of Limerick) och erbjuder en dynamisk, konversationsbaserad utforskning av hur verkliga företag kan använda dataanalys för att förbättra sin operativa prestanda, effektivitet och beslutsfattande.
Viktiga lärdomar
1. Hur man använder dataanalys för produktionsplanering
Benjamin presenterar en fallstudie från Flanders Make om optimering av komplex planering i ett flexibelt tillverkningssystem (FMS). Tittarna får lära sig hur prediktiva modeller och realtidsdata kan förbättra leveransprecisionen och medarbetarnas tillfredsställelse i miljöer med hög variabilitet, såsom skyddade arbetsplatser.
2. Bygga en skalbar dataarkitektur
Lär dig om vikten av ETL-pipelines (Extract, Transform, Load) och centraliserade databaser för att samordna fragmenterade datakällor och säkerställa rena, tillförlitliga och användbara data för analys och affärsintelligens.
3. En digital transformationsresa i verkligheten
Tim Crowe delar med sig av en intressant fallstudie om ett traditionellt irländskt tillverkningsföretag som gick från föråldrade system till en helt digital, datadriven miljö. Detta segment illustrerar de praktiska stegen, det kulturella motståndet och de enkla men kraftfulla dashboards som bidrog till att öka produktiviteten och eliminera orderstockningar.
4. Mänskocentrerad dataanalys
Sessionen belyser vikten av att engagera slutanvändarna: maskinoperatörer, analytiker och chefer: tidigt och ofta i datatransformationsarbetet. Tekniker för att säkerställa acceptans och förtroende för data, såsom gränssnittsdesign och meningsfull visualisering, diskuteras.
5. Datakvalitet, rensning och validering
Deltagarna får insikt i hur data av dålig kvalitet undergräver beslutsfattandet och hur datarensning, särskilt med hjälp av ämnesexperter, är avgörande för att bygga pålitliga analyssystem.
6. AI:s framtida roll i affärsverksamheten
Rundabordssamtalet avslutas med en diskussion om realistisk integration av AI i affärssystem, inklusive behovet av ren, strukturerad data och praktiska tillämpningar såsom prediktiv beställning, kundinsikter och naturliga språksökningar i företagets datamängder.
Slutsats
Genom att titta på denna session får tittarna praktisk kunskap om hur man planerar, implementerar och upprätthåller dataanalysinitiativ som verkligen förbättrar affärsresultaten. De sakkunniga talarna kombinerar teknisk djup med praktisk erfarenhet och erbjuder värdefulla lärdomar för företag av alla storlekar – oavsett om de just har påbörjat sin dataresa eller vill integrera AI för att uppnå strategiska fördelar. Denna masterclass är särskilt värdefull för små och medelstora företag, chefer för digital transformation, dataanalytiker och beslutsfattare som utforskar datadriven tillväxt.
Riassunto Esecutivo
Riassunto Esecutivo : Analisi dei dati per le prestazioni aziendali: tavola rotonda
Presentato da Tim Crowe (WorxFlo, Irlanda), Benjamin Maveau (Flanders Make, Belgio), moderato dal Prof. Martin Hayes (Università di Limerick)
Introduzione
Questa masterclass registrata, intitolata “Analisi dei dati per le prestazioni aziendali”, fa parte dell'iniziativa Reboot Skills finanziata dal programma europea Digital Europe. La sessione è stata ospitata dall'Università di Limerick e presenta approfondimenti pratici di due importanti contributori nel campo dell'innovazione basata sui dati per l'industria manifatturiera e dei servizi: Tim Crowe, CEO di WorxFlo (Irlanda), e Benjamin Maveau di Flanders Make (Belgio). Moderata dal professor Martin Hayes (Università di Limerick), la sessione offre un'esplorazione dinamica e conversazionale di come le aziende del mondo reale possono utilizzare l'analisi dei dati per migliorare le prestazioni operative, l'efficienza e il processo decisionale.
Aree di apprendimento chiave
1. Come utilizzare l'analisi dei dati per la pianificazione della produzione
Benjamin presenta un caso di studio di Flanders Make sull'ottimizzazione della pianificazione complessa in un sistema di produzione flessibile (FMS). Gli spettatori impareranno come i modelli predittivi e i dati in tempo reale possono migliorare l'accuratezza delle consegne e la soddisfazione dei dipendenti in contesti con un'elevata variabilità, come i luoghi di lavoro protetti.
2. Costruire un'architettura dati scalabile
Scoprite l'importanza delle pipeline ETL (Extract, Transform, Load) e dei database centralizzati per unificare fonti di dati frammentate, garantendo dati puliti, affidabili e utilizzabili per l'analisi e la business intelligence.
3. Il percorso di trasformazione digitale nel mondo reale
Tim Crowe condivide un interessante caso di studio di un'azienda manifatturiera tradizionale irlandese che è passata da sistemi obsoleti a un ambiente completamente digitale e basato sui dati. Questo segmento illustra i passaggi pratici, la resistenza culturale e i dashboard semplici ma potenti che hanno contribuito ad aumentare la produttività ed eliminare gli arretrati degli ordini.
4. Analisi dei dati incentrata sull'uomo
La sessione sottolinea l'importanza di coinvolgere gli utenti finali: operatori di macchine, analisti e manager, sin dalle prime fasi e con frequenza nell'ambito delle attività di trasformazione dei dati. Vengono discusse le tecniche per garantire l'adozione e la fiducia nei dati, come la progettazione dell'interfaccia e la visualizzazione significativa.
5. Qualità, pulizia e convalida dei dati
I partecipanti acquisiranno informazioni approfondite su come i dati di scarsa qualità compromettano il processo decisionale e su come la pulizia dei dati, in particolare il coinvolgimento di esperti in materia, sia essenziale per costruire sistemi di analisi affidabili.
6. Il ruolo futuro dell'IA nelle operazioni aziendali
La tavola rotonda si conclude con una discussione sull'integrazione realistica dell'IA nei sistemi aziendali, compresa la necessità di dati puliti e strutturati e applicazioni pratiche come gli ordini predittivi, le informazioni sui clienti e le query in linguaggio naturale sui set di dati aziendali.
Conclusione
Guardando questa sessione, i partecipanti acquisiranno conoscenze pratiche su come pianificare, implementare e sostenere iniziative di analisi dei dati che migliorano realmente le prestazioni aziendali. I relatori esperti combinano la profondità tecnica con l'esperienza pratica, offrendo lezioni preziose per aziende di tutte le dimensioni, sia che stiano appena iniziando il loro percorso con i dati o che cerchino di integrare l'IA per ottenere un vantaggio strategico. Questa masterclass è particolarmente preziosa per le PMI, i responsabili della trasformazione digitale, gli analisti di dati e i decisori che esplorano la crescita basata sui dati.
Résumé
Résumé : L'analyse des données au service de la performance des entreprises : table ronde
Introduction
Cette table ronde enregistrée, intitulée « L'analyse des données au service de la performance des entreprises », s'inscrit dans le cadre de l'initiative Reboot Skills financée par Digital Europe. La session a été organisée par l'université de Limerick et présente les réflexions pratiques de deux contributeurs de premier plan dans le domaine de l'innovation basée sur les données pour les industries manufacturières et les services : Tim Crowe, PDG de WorxFlo (Irlande), et Benjamin Maveau de Flanders Make (Belgique). Modérée par le professeur Martin Hayes (Université de Limerick, Irlande), la session propose une exploration dynamique et conversationnelle de la manière dont les entreprises du monde réel peuvent utiliser l'analyse des données pour améliorer leurs performances opérationnelles, leur efficacité et leur prise de décision.
Principaux domaines d'apprentissage
1. Comment utiliser l'analyse des données pour la planification de la production
Benjamin présente une étude de cas de Flanders Make sur l'optimisation de la planification complexe dans un système de fabrication flexible (FMS). Les spectateurs découvriront comment les modèles prédictifs et les données en temps réel peuvent améliorer la précision des livraisons et la satisfaction des employés dans des environnements très variables, tels que les lieux de travail protégés.
2. Construire une architecture de données évolutive
Découvrez l'importance des pipelines ETL (Extract, Transform, Load) et des bases de données centralisées pour unifier les sources de données fragmentées, garantissant ainsi des données propres, fiables et exploitables pour l'analyse et la veille économique.
3. Parcours de transformation numérique dans le monde réel
Tim Crowe partage une étude de cas convaincante d'une entreprise manufacturière irlandaise traditionnelle qui est passée de systèmes obsolètes à un environnement entièrement numérique et axé sur les données. Ce segment illustre les étapes pratiques, la résistance culturelle et les tableaux de bord simples mais puissants qui ont contribué à stimuler la productivité et à éliminer les retards dans les commandes.
4. Analyse de données centrée sur l'humain
La session souligne l'importance d'impliquer les utilisateurs finaux (opérateurs de machines, analystes et gestionnaires) dès le début et de manière régulière dans les efforts de transformation des données. Les techniques permettant de garantir l'adoption et la confiance dans les données, telles que la conception d'interfaces et la visualisation pertinente, sont abordées.
5. Qualité, nettoyage et validation des données
Les participants découvriront comment des données de mauvaise qualité nuisent à la prise de décision et comment le nettoyage des données, en particulier avec l'aide d'experts en la matière, est essentiel pour mettre en place des systèmes d'analyse fiables.
6. Le rôle futur de l'IA dans les opérations commerciales
La table ronde se termine par une discussion sur l'intégration réaliste de l'IA dans les systèmes commerciaux, y compris la nécessité de disposer de données propres et structurées et d'applications pratiques telles que les commandes prédictives, les informations sur les clients et les requêtes en langage naturel sur les ensembles de données des entreprises.
Conclusion
En regardant cette session, les spectateurs acquerront des connaissances pratiques sur la manière de planifier, de mettre en œuvre et de pérenniser des initiatives d'analyse de données qui améliorent véritablement les performances commerciales. Les intervenants experts allient une expertise technique approfondie à une expérience pratique, offrant des enseignements précieux aux entreprises de toutes tailles, qu'elles soient à leurs débuts dans le domaine des données ou qu'elles cherchent à intégrer l'IA pour en tirer un avantage stratégique. Cette masterclass est particulièrement utile pour les PME, les responsables de la transformation numérique, les analystes de données et les décideurs qui explorent la croissance basée sur les données.
Samenvatting
Samenvatting: Data-analyse voor bedrijfsprestaties: een rondetafelgesprek
Gepresenteerd door Tim Crowe (WorxFlo, Ierland), Benjamin Maveau (Flanders Make, België), gemodereerd door prof. Martin Hayes (Universiteit van Limerick)
Inleiding
Deze opgenomen masterclass in de vorm van een rondetafelgesprek, getiteld ‘Data-analyse voor bedrijfsprestaties’, maakt deel uit van het Reboot Skills-initiatief dat wordt gefinancierd door Digital Europe. De sessie werd georganiseerd door de Universiteit van Limerick en biedt praktische inzichten van twee vooraanstaande spelers op het gebied van datagestuurde innovatie voor de productie- en dienstensector: Tim Crowe, CEO van WorxFlo (Ierland), en Benjamin Maveau van Flanders Make (België). Onder leiding van professor Martin Hayes (Universiteit van Limerick) biedt de sessie een dynamische, conversatiegerichte verkenning van hoe bedrijven in de praktijk data-analyse kunnen gebruiken om hun operationele prestaties, efficiëntie en besluitvorming te verbeteren.
Belangrijkste leergebieden
1. Hoe data-analyse te gebruiken voor productieplanning
Benjamin presenteert een casestudy van Flanders Make over het optimaliseren van complexe planning in een flexibel productiesysteem (FMS). Kijkers leren hoe voorspellende modellen en realtime data de leveringsnauwkeurigheid en werknemerstevredenheid kunnen verbeteren in omgevingen met een hoge variabiliteit, zoals beschutte werkplekken.
2. Een schaalbare data-architectuur bouwen
Leer meer over het belang van ETL-pijplijnen (Extract, Transform, Load) en gecentraliseerde databases om gefragmenteerde databronnen te verenigen en zo te zorgen voor schone, betrouwbare en bruikbare data voor analyse en bedrijfsinformatie.
3. Digitale transformatie in de praktijk
Tim Crowe deelt een boeiende casestudy van een traditioneel Iers productiebedrijf dat de overstap maakte van verouderde systemen naar een volledig digitale, datagestuurde omgeving. Dit segment illustreert de praktische stappen, culturele weerstand en eenvoudige maar krachtige dashboards die hebben bijgedragen aan het verhogen van de productiviteit en het wegwerken van orderachterstanden.
4. Mensgerichte data-analyse
De sessie benadrukt het belang van het betrekken van eindgebruikers: machineoperators, analisten en managers: vroeg en vaak bij datatransformatie-inspanningen. Technieken om acceptatie en vertrouwen in de data te waarborgen, zoals interfaceontwerp en zinvolle visualisatie, worden besproken.
5. Datakwaliteit, opschoning en validatie
Deelnemers krijgen inzicht in hoe data van slechte kwaliteit de besluitvorming ondermijnt en hoe data cleaning, met name door het inschakelen van materiedeskundigen, essentieel is voor het bouwen van betrouwbare analysesystemen.
6. De toekomstige rol van AI in bedrijfsactiviteiten
De rondetafelgesprekken worden afgesloten met een discussie over de realistische integratie van AI in bedrijfssystemen, waaronder de behoefte aan schone, gestructureerde gegevens en praktische toepassingen zoals voorspellende bestellingen, klantinzichten en natuurlijke taalquery's over bedrijfsdatasets.
Conclusie
Door deze sessie te bekijken, krijgen kijkers praktische kennis over het plannen, implementeren en in stand houden van data-analyse-initiatieven die de bedrijfsprestaties daadwerkelijk verbeteren. De deskundige sprekers combineren technische diepgang met praktische ervaring en bieden waardevolle lessen voor bedrijven van elke omvang, of ze nu net aan hun datatraject beginnen of AI willen integreren voor strategisch voordeel. Deze masterclass is vooral waardevol voor kmo's, managers op het gebied van digitale transformatie, data-analisten en besluitvormers die datagestuurde groei onderzoeken.
Expert: Dr Marco Rossoni, MADE Competence Center
Executive Summary – Digital Twin (MADE CC)
Introduction
This session introduces the Digital Twin, a virtual representation of a physical product, asset, or process. It demonstrates how real-time data integration enables monitoring, simulation, and optimization across the entire lifecycle. The session is designed for engineers, managers, and digital transformation leaders who want to leverage virtual models for performance improvement and innovation.
Key Learning Areas
- Definition and Concepts
Understanding what a Digital Twin is and how it functions.
- Types of Digital Twins
Component-level, system-level, and process-level digital models.
- Enabling Technologies
Role of IoT, cloud platforms, and AI in creating dynamic digital twins.
- Applications in Industry
Predictive maintenance, production optimization, logistics, and R&D.
- Business Benefits
Improved performance, risk reduction, cost savings, and faster innovation.
- Case Examples
Real-world cases showing the impact of digital twin implementation.
Conclusion
By completing this module, participants gain a strong understanding of how Digital Twins enable smarter decision-making and continuous improvement. The training prepares professionals to adopt digital twin strategies for future-ready operations and innovation.
Tiivistelmä
Tiivistelmä – Suunnittelu 4.0
Johdanto
Tässä osassa koulutusta tarkastellaan digitaalisten teknologioiden vaikutusta tuotesuunnitteluun ja -kehitykseen. Siinä korostetaan, kuinka digitaaliset lähestymistavat, kuten generatiivinen suunnittelu, additiivinen valmistus ja edistyneet simulaatiot muovaavat tekniikan tulevaisuutta. Koulutus on suunnattu suunnittelijoille, insinööreille, tuotepäälliköille ja tuotekehitysammattilaisille, jotka haluavat nopeuttaa innovaatioita ja vähentää kustannuksia digitaalisten suunnittelukäytäntöjen avulla.
Keskeiset oppimisen alueet
• Siirtyminen digitaaliseen suunnitteluun
Ymmärtäminen, miten Industry 4.0 mahdollistaa virtuaalisen prototyyppien kehittämisen ja digitaaliset työnkulut.
• Generatiivisen suunnittelun periaatteet
Kuinka tekoälyalgoritmit luovat optimoituja, kevyitä ja tehokkaita malleja.
• Simulointi ja virtuaalinen testaus
Kustannusten ja markkinoille saattamisen ajan vähentäminen virtuaalisen validoinnin avulla.
• Asiakaslähtöinen suunnittelu
Räätälöinnin ja palautesilmukoiden integroiminen digitaalisiin suunnitteluprosesseihin.
• Additiivisen valmistuksen integrointi
3D-tulostuksen hyödyntäminen nopeassa prototyyppien valmistuksessa ja tuotannon joustavuudessa.
• Tapaustutkimukset
Esimerkkejä yrityksistä, jotka ovat onnistuneesti toteuttaneet Design 4.0 -strategioita.
Johtopäätös
Tämä moduuli tarjoaa ammattilaisille tietoa siitä, kuinka digitaalinen suunnittelu mullistaa tuotekehityksen. Osallistujat oppivat, kuinka vähentää monimutkaisuutta, nopeuttaa markkinoille saattamista ja luoda asiakaskeskeisiä ratkaisuja ottamalla käyttöön Design 4.0 -käytäntöjä.
Sammanfattning
Sammanfattning – Design 4.0
Inledning
Denna session utforskar digital teknikens inverkan på produktdesign och produktutveckling. Den belyser hur digitala tillvägagångssätt, såsom generativ design, additiv tillverkning och avancerade simuleringar, formar framtidens teknik. Utbildningen riktar sig till designers, ingenjörer, produktchefer och FoU-personal som vill påskynda innovation och minska kostnaderna genom digitala designmetoder.
Viktiga lärandeområden
• Övergång till digital design
Förstå hur Industri 4.0 möjliggör virtuell prototyputveckling och digitala arbetsflöden.
• Principer för generativ design
Hur AI-algoritmer skapar optimerade, lätta och effektiva konstruktioner.
• Simulering och virtuell testning
Minska kostnader och time-to-market genom virtuell validering.
• Kundcentrerad design
Integrera anpassning och feedbackloopar i digitala designprocesser.
• Integration av additiv tillverkning
Utnyttja 3D-utskrift för snabb prototyputveckling och produktionsflexibilitet.
• Fallstudier
Exempel på företag som framgångsrikt implementerat Design 4.0-strategier.
Slutsats
Denna modul ger yrkesverksamma insikter i hur digital design revolutionerar produktutvecklingen. Deltagarna lär sig hur man minskar komplexiteten, påskyndar tiden till marknaden och skapar kundfokuserade lösningar genom att anamma Design 4.0-metoder.
Riassunto Esecutivo
Riassunto esecutivo – Design 4.0
Introduzione
Questa sessione esplora l'impatto delle tecnologie digitali sulla progettazione e lo sviluppo dei prodotti. Evidenzia come gli approcci digital-first, quali il design generativo, la produzione additiva e le simulazioni avanzate, stiano plasmando il futuro dell'ingegneria. La formazione è rivolta a designer, ingegneri, product manager e professionisti della ricerca e sviluppo che desiderano accelerare l'innovazione e ridurre i costi attraverso pratiche di progettazione digitale.
Aree di apprendimento chiave
• Passaggio alla progettazione incentrata sul digitale
Comprendere come l'Industria 4.0 consenta la prototipazione virtuale e i flussi di lavoro digitali.
• Principi di progettazione generativa
Come gli algoritmi di IA creano progetti ottimizzati, leggeri ed efficienti.
• Simulazione e test virtuali
Riduzione dei costi e del time-to-market attraverso la convalida virtuale.
• Progettazione incentrata sul cliente
Integrazione della personalizzazione e dei feedback nei processi di progettazione digitale.
• Integrazione della produzione additiva
Sfruttare la stampa 3D per la prototipazione rapida e la flessibilità di produzione.
• Casi di studio
Esempi di aziende che hanno implementato con successo strategie di Design 4.0.
Conclusione
Questo modulo fornisce ai professionisti approfondimenti su come la progettazione digitale rivoluziona lo sviluppo dei prodotti. I partecipanti impareranno come ridurre la complessità, accelerare il time-to-market e creare soluzioni incentrate sul cliente adottando pratiche di Design 4.0.
Résumé
Résumé – Conception 4.0
Introduction
Cette session explore l'impact des technologies numériques sur la conception et le développement de produits. Elle met en évidence la manière dont les approches axées sur le numérique, telles que la conception générative, la fabrication additive et les simulations avancées, façonnent l'avenir de l'ingénierie. La formation s'adresse aux concepteurs, ingénieurs, chefs de produit et professionnels de la R&D qui souhaitent accélérer l'innovation et réduire les coûts grâce aux pratiques de conception numérique.
Principaux domaines d'apprentissage
• Passage à la conception axée sur le numérique
Comprendre comment l'industrie 4.0 permet le prototypage virtuel et les flux de travail numériques.
• Principes de conception générative
Comment les algorithmes d'IA créent des conceptions optimisées, légères et efficaces.
• Simulation et tests virtuels
Réduire les coûts et les délais de mise sur le marché grâce à la validation virtuelle.
• Conception centrée sur le client
Intégrer la personnalisation et les boucles de rétroaction dans les processus de conception numérique.
• Intégration de la fabrication additive
Tirer parti de l'impression 3D pour un prototypage rapide et une flexibilité de production.
• Études de cas
Exemples d'entreprises ayant mis en œuvre avec succès des stratégies de conception 4.0.
Conclusion
Ce module fournit aux professionnels des informations sur la manière dont la conception numérique révolutionne le développement de produits. Les participants apprendront comment réduire la complexité, accélérer la mise sur le marché et créer des solutions centrées sur le client en adoptant les pratiques de conception 4.0.
Samenvatting
Samenvatting – Design 4.0
Inleiding
Deze sessie onderzoekt de invloed van digitale technologieën op productontwerp en -ontwikkeling. Er wordt belicht hoe digitale benaderingen, zoals generatief ontwerp, additive manufacturing en geavanceerde simulaties, de toekomst van engineering vormgeven. De training is bedoeld voor ontwerpers, ingenieurs, productmanagers en R&D-professionals die innovatie willen versnellen en kosten willen reduceren door middel van digitale ontwerppraktijken.
Belangrijkste leergebieden
- Overstap naar digital-first ontwerp
Inzicht in hoe Industrie 4.0 virtuele prototyping en digitale workflows mogelijk maakt.
- Principes van generatief ontwerp
Hoe AI-algoritmen geoptimaliseerde, lichte en efficiënte ontwerpen creëren.
- Simulatie en virtuele testen
Kosten en time-to-market reduceren door virtuele validatie.
- Klantgericht ontwerp
Integratie van maatwerk en feedbackloops in digitale ontwerpprocessen.
- Integratie van additive manufacturing
Toepassing van 3D-printing voor snelle prototyping en flexibele productie.
- Casestudy’s
Voorbeelden van bedrijven die met succes Design 4.0-strategieën hebben ingevoerd.
Conclusie
Deze module geeft professionals inzicht in hoe digitaal ontwerp een revolutie teweegbrengt in productontwikkeling. Deelnemers leren hoe zij complexiteit kunnen verminderen, de time-to-market kunnen versnellen en klantgerichte oplossingen kunnen realiseren door het toepassen van Design 4.0-praktijken.